Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling:
Inkomsterna ökar långsamt

Förtjänstnivån ökade med 1,1 procent i fjol, och i år beräknas ökningen ligga kring nollstrecket, konstateras det i en färsk lägesrapport om lönebildningen från Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling.

Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling publicerade sin nya lägesrapport om lönebildningen den 27 juni 2017. Av rapporten framgår utsikterna för hur inkomsterna, priserna, köpkraften och konkurrenskraften kommer att utvecklas. Kommissionens bedömning baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos, som ekonomiska avdelningen vid finansministeriet publicerade i sin Ekonomiska översikt den 21 juni 2017.

Bruttonationalprodukten ökade snabbare år 2016 tack vare att den inhemska efterfrågan ökade med 1,5 procent, konstateras det i rapporten. Under början av 2017 har den ekonomiska tillväxten varit snabbare än förväntat och kommer enligt prognoserna att vara 2,4 procent detta år. Tillväxten beräknas bli 1,6 procent 2018 och 1,5 procent 2019.

Ekonomin förbättras också i vidare mening, eftersom den ekonomiska aktiviteten inte längre är beroende av enbart den inhemska efterfrågan. Också exporten uppvisar en tydlig ökning tack vare den växande exportmarknaden och den förbättrade konkurrenskraften. Mot slutet av prognosperioden 2017–2019 avtar tillväxten i hushållens realinkomster och ökningen i privatkonsumtionen bromsas upp.

Sysselsättningsgraden ökar, men löneutvecklingen är blygsam

Den omfattande ekonomiska tillväxten höjer antalet sysselsatta med 0,6 procent 2017 jämfört med året innan, och samtidigt ökar sysselsättningsgraden till över 69 procent. Den exportledda tillväxten höjer i första hand produktiviteten, vilket medför att sysselsättningsökningen relativt sett blir långsammare. Den måttliga tillväxten i bruttonationalprodukten under 2018 och 2019 förbättrar fortsättningsvis sysselsättningen, samtidigt som antalet arbetslösa minskar. Arbetslöshetsgraden förväntas sjunka under åttaprocentsstrecket 2019.

De nominella inkomsterna steg 2016 med 1,1 procent mätt i förtjänstnivåindex. Av den siffran utgjorde ökningen i avtalslönerna 0,6 procent. På grund av de nollhöjningar som ingick i konkurrenskraftsavtalet och nedskärningarna i semesterpenningen i den offentliga sektorn beräknas förvärvsinkomsterna öka med endast 0,2 procent 2017. Enligt finansministeriet prognos kommer förtjänstnivån att stiga måttligt och stanna på 1,2 procent 2018 och på 1,5 procent 2019.

Ökad sysselsättning stöder inkomsttagarnas köpkraft

Under detta år stiger inflationen till 1,0 procent. Bland orsakerna kan nämnas i synnerhet de ökade energipriserna. Inflationsökningen är trots det fortfarande långsammare än normalt. Inflationen stiger till 1,3 procent 2018 och till 1,4 procent 2019.

Under fjolåret stöddes inkomsttagarnas köpkraft i huvudsak av den låga inflationen och den ökade sysselsättningen. I år är det den ökade sysselsättningen och skattelättnaderna inom ramen för konkurrenskraftsavtalet som stöder köpkraften.

Däremot försvagas köpkraften av den ökande inflationen, höjningen av arbetstagarnas socialskyddsavgifter och nedskärningen av semesterpenningen i den offentliga sektorn. Enligt finansministeriets prognos minskar köpkraften något under 2018 och 2019; den ökar åtminstone inte.

Kostnadskonkurrenskraften förbättras i jämförelse med euroområdet i övrigt

De nominella enhetsarbetskostnaderna steg år 2016 något mindre i Finland än i euroområdet i genomsnitt för första gången på länge. Till följd av konkurrenskraftsavtalet förutspås enhetsarbetskostnaderna sjunka med 1,5 procent 2017.

Enligt Europeiska kommissionens prognos kommer enhetsarbetskostnaderna att öka betydligt långsammare i Finland än i euroområdet i övrigt åren 2016–2018. Därmed förbättras vår kostnadskonkurrenskraft i förhållande till det övriga euroområdet.

Rapporten (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Pasi Koikkalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30045, pasi.koikkalainen(at)vm.fi.

Kommission för inkomst- och kostnadsutveckling framställer ekonomiska rapporter och kalkyler som kan användas vid förhandlingarna om arbets- och tjänstekollektivavtal och vid beslutsfattandet. I kommissionen finns representanter för bl.a. de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Ekonomiska avdelningen vid finansministeriet fungerar som sekretariat för kommissionen.