Ekonomin återhämtar sig i skuggan av handelstvister och osäkerhet

Finlands ekonomi återhämtar sig från recessionen, men handelstvister och osäkerhet fördröjer tillväxten. De offentliga finanserna är i stort behov av en vändning eftersom underskotten är djupa och skuldkvoten hotar att överstiga 90 procent, bedömer finansministeriet i sin prognos av den 16 juni.

Finlands ekonomi började återhämta sig under fjolåret från en recession. Den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna har förbättrat hushållens köpkraft som ytterligare stärks av den förbättrade sysselsättningen och skattesänkningarna. Investeringarna ökar snabbt, framför allt tack vare återhämtningen inom byggandet samt projekt som hänför sig till energiomställningen och försvaret. Den ekonomiska tillväxten bromsas upp av Förenta staternas tullar, andra länders motåtgärder och osäkerheten inom handelspolitiken. 

I år ökar bruttonationalprodukten (BNP) med 1,0 procent, nästa år med 1,5 procent och år 2027 med 1,7 procent. 

”Vid sidan av osäkerheten finns det flera positiva tecken i utsikterna för Finlands ekonomi. Bra så, eftersom Finlands offentliga ekonomi inte kommer att klara av välfärdssamhällets servicelöften på längre sikt utan snabbare ekonomisk tillväxt,” säger överdirektör, avdelningschef Mikko Spolander.  

Tillväxten i världsekonomin försvagas av osäkerhet och tullar 

Osäkerheten har ökat inom världsekonomin i och med att de handelspolitiska spänningarna har skärpts. Förenta staterna lider mest av sin egen ekonomiska politik och landets ekonomiska tillväxt avtar klart. Ekonomin i euroområdet återhämtar sig fortfarande, dock långsammare än väntat. Prognosen bygger på antagandet att Förenta staternas importtullar på cirka 10% kommer att förbli i kraft. 

I Finland försvagas exporttillväxten avsevärt av Förenta staternas handelspolitik, men stöds å andra sidan av att euroområdet återhämtar sig. Importen ökar snabbare än exporten eftersom ökningen av efterfrågan i Finland baserar sig på investeringar som kräver betydande importinsatser. 

Hushållens köpkraft ökar

Inflationen har avtagit klart och prisstegringen förblir måttlig. Konsumentpriserna stiger i år med mindre än en procent, och inflationen överstiger inte två procent ens under de övriga prognosåren. Inflationen har avtagit framför allt på grund av att priserna på energi och ägarboende har sjunkit. 

Realinkomsterna har börjat öka i och med att inflationen avtagit och lönerna höjts. Ökningen av hushållens genomsnittliga realinkomster dämpas dock i år av det svaga sysselsättningsläget, nedskärningarna i de sociala förmånerna och skattehöjningarna. Nästa år kommer realinkomsterna att öka snabbare när sysselsättningsläget förbättras och inkomstbeskattningen lättas upp. Utöver inkomst- och sysselsättningsläget har hushållens konsumtion dämpats av det svaga förtroendet för ekonomin och förväntningarna om fortsatt prisstegring, men från och med nästa år kommer konsumtionsökningen att tillta. 

Investeringsvolymen ökar

Bottennivån har passerat för investeringarnas del och i år ökar investeringsvolymen klart. Bostadsbyggandet återhämtar sig långsamt. Det byggs fortfarande för få bostäder i förhållande till behovet på längre sikt.  

Investeringar som har ett samband med energiomställningen och den tekniska utvecklingen ökar däremot kraftigt. Det har planerats rekordmånga investeringar i Finland, och i år har man även börjat verkställa dem. Investeringarna omfattar både projekt som producerar och projekt som använder ren energi. Investeringarna ökar också på grund av försvarsupphandlingarna vilka i år ökar kraftigt i och med och med jaktplanen, och deras nivå förblir hög också under de kommande åren. 

Sysselsättningen börjar öka

Minskningen av sysselsättningen ser ut att ha upphört under början av året. På årsnivå finns det lika många sysselsatta i år som i fjol men klart fler arbetslösa, omkring 9,3 procent av arbetskraften. Nästa år ökar antalet sysselsatta klart och arbetslösheten sjunker till 8,8 procent. Sysselsättningsökningen fortsätter även året därpå och sysselsättningsgraden (20–64-åringar) stiger till 77,8 procent. 

Arbetsmarknadens potential för ökad sysselsättning är stor eftersom arbetskraftsvolymen ökat kraftigt under de senaste åren och i början av året har arbetskraftsvolymen börjat öka klart igen. Arbetskraften ökar både tack vare regeringens sysselsättningsåtgärder och på grund av invandringen. Tills vidare har ökningen av arbetskraften dock realiserats som en ökning av arbetslösheten emedan den svaga efterfrågan lett till ett svagt sysselsättningsläge. 

Den offentliga sektorns djupa underskott och den otillräckliga ekonomiska tillväxten höjer skuldkvoten till över 90 procent 

Utgångsläget för innevarande år var svagt eftersom den offentliga sektorns underskott var 4,4 procent i förhållande till BNP i fjol. Trots den tilltagande ekonomiska tillväxten och regeringens anpassningsåtgärder förbättras den offentliga sektorns finansiella saldo endast måttligt under prognosperioden. De beslut om skattelättnader och ökningar av försvarsutgifterna som fattades i våras samt de försvarsupphandlingar som det beslutats om redan tidigare drabbar i synnerhet statsfinanserna.  

På grund av dessa faktorer som påverkar i olika riktningar kommer den offentliga sektorns underskott att vara 4,2 procent av BNP i år och minska gradvis intill 3,5 procent 2027. År 2029 kommer underskottet att vara 3,3 procent i förhållande till BNP. 

Den offentliga sektorns skuldkvot överstiger 86 procent i år, varefter den snabbaste skuldökningen börjar avta. De djupa underskotten och den otillräckliga ekonomiska tillväxten leder till att skuldkvoten ökar måttligt under hela prognosperioden. Skuldkvoten överstiger för första gången 90 procent år 2029. Om försvarsutgifterna hålls omkring 3 procent av BNP och det underskott som de orsakar inte täcks, kommer skuldkvoten att öka också efter prognosperioden. Prognosen innehåller inte något antagande om konsekvenserna av en eventuell ytterligare höjning av målet för NATO:s försvarsutgifter. 

Mer information: 

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi  
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)  
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)

Presentationsmaterialet som bifogats till pressmeddelandet (s. 14) har uppdaterats den 28 juni.