Sök

Din sökning på 'näringspolitik' gav 11 resultat
Fess-sök
  1. Historia Finland fick en egen centralförvaltning år 1809. I augusti 1809 utfärdades ett reglemente åt regeringskonseljen som inledde sin verksamhet under oktober samma år. Regeringskonseljen (fick år 1816 namnet Kejserliga senaten för Finland) had...
    https://vm.fi/sv/historia
  2. fi sv en Kommunernas uppgifter och verksamhet Kommunerna ordnar service åt sina invånare. Största delen av dem har fastställts som kommuners uppgifter i lag. Kommunerna kan tilldelas uppgifter endast genom lag. Lagstiftningen innehåller dessutom m...
    https://vm.fi/sv/kommunernas-uppgifter-och-verksamhet
  3. 19.1.2015 | För att stärka företagandet och sysselsättningen i framtiden krävs enligt trafik- och kommunminister Paula Risikko en mera positiv attityd till företagsamhet samt att näringspolitikens fokus flyttas till lokal nivå. Minister Risikko talade om att stärka näringspolitiken och företagandet vid invigningen av Seinäjokis nya näringsbolag Into Oy 19.1.2015.För att stärka företagandet och sysselsättnin...
    https://vm.fi/sv/-/risikko-elinkeinopolitiikan-painopiste-on-siirrettava-kuntiin
  4. 4.12.2023 | För att Finland ska lyckas i den gröna omställningen krävs en effektivare prissättning och reglering av koldioxidutsläppen, främjande av konkurrens inom branscherna för grön teknik och en långsiktig investeringsstrategi. Enligt en färsk undersökning måste Finland också delta i det internationella samarbetet för att förhindra koldioxidläckage och se till att det i framtiden finns tillräckligt med kompetent grön arbetskraft.
    https://vm.fi/sv/-/194055633/undersokning-finlands-nycklar-till-den-grona-omstallningen-prislapp-pa-utslapp-sund-konkurrens-och-langsiktiga-investeringar
  5. 1.6.2021 | Finansminister Annika Saarikkos stab har organiserat sig. Kardiologen Antti Kivelä inleder arbetet som specialmedarbetare på Saarikkos inbjudan.
    https://vm.fi/sv/-/finansminister-saarikkos-stab-utnamndes
  6. 10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.
    https://vm.fi/sv/-/194055633/utredning-skillnaderna-mellan-kommunernas-skatteintakter-forklaras-av-bak-grundsfaktorer-i-kommunerna
  7. 11.10.2019 | Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen sammanträdde för fjärde gången den 11 oktober 2019.
    https://vm.fi/sv/-/1410877/tyoministeri-harakka-tyollisyyden-tasmennetty-tilannekuva-ja-vaikutusarviointien-valmistelu-tyollisyyden-edistamisen-kirittajina
  8. 18.2.2016 | En majoritet av kommunerna, samkommunerna och övriga aktörer anser att den nuvarande landskapsindelningen är en bra grund för bildandet av självstyrande områden. Vissa anser dock att antalet självstyrande områden eller landskap bör vara mindre än vad som har föreslagits. Det är önskvärt att social- och hälsovårdsreformen och en ny finansieringsmodell bereds så att reformen inte drar ut på tiden. Under remissbehandlingen av social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen togs bl.a.
    https://vm.fi/sv/-/1271139/valtaosa-kunnista-pitaa-maakuntajakoa-hyvana-pohjana-itsehallintoalueille
  9. 30.3.2015 | Arbetsgruppen som understöder inledandet, beredningen och uppföljningen av utredningsarbetet inom de stora stadsregionerna utgav den 30 mars 2015 sin slutrapport Kommunreformen i stadsregionerna – vad ändrades? Rapporten redogör för de senaste årens utveckling inom 11 stadsregioner, liksom även för stadsregionernas framtidsutmaningar och utvecklingsmöjligheter med tanke på såväl kommunstrukturen, samarbetet mellan kommunerna som den allmänna utvecklingen i stadsregionerna.
    https://vm.fi/sv/-/kaupunkiseutujen-tuki-tyoryhma-suurten-kaupunkiseutujen-maankayton-asumisen-ja-liikenteen-ratkaisut-koottava-nykyista-laajempiin-kokonaisuuksiin
  10. 9.9.2021 | Den proposition om statsbudgeten för 2022 som statsminister Sanna Marins regering har lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt för tiden efter coronakrisen. Budgetpropositionen stöder återhämtningen efter coronakrisen, stimulerar investeringar, främjar miljömässigt hållbar tillväxt och förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med budgetpropositionen är att trygga människors välbefinnande och skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt.
    https://vm.fi/sv/-/10616/regeringens-budgetproposition-skapar-forutsattningar-for-hallbar-tillvaxt-i-framtiden
  11. 9.9.2021 | Den proposition om statsbudgeten för 2022 som statsminister Sanna Marins regering har lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt för tiden efter coronakrisen. Budgetpropositionen stöder återhämtningen efter coronakrisen, stimulerar investeringar, främjar miljömässigt hållbar tillväxt och förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med budgetpropositionen är att trygga människors välbefinnande och skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt.
    https://vm.fi/sv/-/194055633/regeringens-budgetproposition-skapar-forutsattningar-for-hallbar-tillvaxt-i-framtiden