Stödet för stadsregionerna -arbetsgruppen: stora stadsregioners markanvändnings-, boende- och trafiklösningar bör koncentreras till större helheter
Arbetsgruppen som understöder inledandet, beredningen och uppföljningen av utredningsarbetet inom de stora stadsregionerna utgav den 30 mars 2015 sin slutrapport Kommunreformen i stadsregionerna – vad ändrades? Rapporten redogör för de senaste årens utveckling inom 11 stadsregioner, liksom även för stadsregionernas framtidsutmaningar och utvecklingsmöjligheter med tanke på såväl kommunstrukturen, samarbetet mellan kommunerna som den allmänna utvecklingen i stadsregionerna.
Stödet för stadsregionerna -arbetsgruppen drar i sin slutrapport slutledningen att beslutsfattandet i fråga om stadsregionernas utveckling på grund av stadsregionernas kraftiga utvidgning och samhällsekonomiska betydelse bör ordnas på ett sätt som på ett tydligare sätt än i dagsläget tar hänsyn till funktionella regionala helheter.
Man har försökt lösa stadsregionernas utmaningar på 2000-talet genom att uppmuntra kommunerna både till tätare regionalt samarbete och till ändringar i kommunstrukturen. Varketdera framskridningssätt har gett önskade resultat.
I slutrapporten föreslås att man övervägde en koncentrering av stadsregionernas markanvändnings-, boende- och trafikrelaterade beslut till likartade större helheter som inom social- och hälsovården. Å andra sidan bör det noteras att skillnaderna mellan de olika stadsregionerna i Finland ökar. Man borde enligt arbetsgruppen därför fundera om alla stadsregioner nödvändigtvis måste utvecklas på ett enhetligt sätt, eller om de kunde utvecklas enligt sinsemellan olika, ur regionalt perspektiv optimerade modeller.
Kommunindelningsutredningarna har ökat dialogen och gett ny information
Enligt en enkät som arbetsgruppen skickade till kommunernas kommunledning och förtroendeledning i början av 2015 kan den ökade medvetenheten om kommunernas och stadsregionernas aktuella läge samt om de framtida utmaningarna och utvecklingsaspekten betraktas som den största nyttan med kommunreformen. Kommunindelningsutredningarna som genomförts i stadsregionerna har ökat på dialogen mellan stadsregionerna och fungerat som en nyttig kartläggning över nuläget och utvecklingsutsikterna i framtiden. Det har ansetts vara speciellt nyttigt att utredningarna gjort det möjligt att jämföra kommunernas nuvarande handlingssätt och ekonomiska parametrar.
Kommunindelningsutredningarna har i viss mån upplevts som onödiga. Stadsregionerna saknat verklig gemensam vilja för kommunsammanslagningar. Utredningarna upplevs ha belastat utvecklingsresurserna och ökat på polariseringen mellan kommunerna. Den största utmaningen med kommunindelningsutredningar är enligt enkäten misstroendet mellan kommunerna och de förtroendevaldas bristande utfästelse till utredandet. Spänningarna mellan centralstaden och de kringliggande kommunerna och avsaknaden av en gemensam vision framhävdes i svaren.
Strukturella förändringar nödvändiga i stadsregionerna
Kommunreformen har inte lett till betydande kommunsammanslagningar inom stadsregionerna trots om medvetenheten om stadsregionernas nuläge och framtid har ökat. Enskilda kommunsammanslagningar har genomförts i vissa stadsregioner, men mera omfattande strategiska sammanslagningar har varken genomförts eller inletts i stadsregionerna.
Största delen av dem som besvarat arbetsgruppens enkät anser att den försvagade kommunalekonomin samt stadsregionernas och kommunernas gemensamma utmaningar tillsammans kommer att leda till ändringar av kommun- och servicestrukturerna. Svarandet mot de ekonomiska utmaningarna, den demografiska ändringen och ökningen av servicebehovet kräver ökat kommungränsöverskridande beslutsfattande samt kraftigare iakttagande av regionens övergripande intresse, speciellt inom planeringen av markanvändningen, boendet, trafiken och näringspolitiken. Svararnas åsikter gick isär när det gäller mötandet av stadsregionernas utmaningar genom ändringar i kommunstrukturen eller intensifiering av samarbetet mellan kommunerna. Flera besvarare ansåg att utvecklingen inom stadsregionerna förutsätter både och.
Ytterligare information:
Päivi Laajala, överdirektör, avdelningschef, finansministeriet, tfn 02955 30026
Pekka Normo, miljöråd, miljöministeriet, tfn 02952 50204
Jussi Lammassaari, överinspektör, finansministeriet, tfn 050 373 5384
Katja Palonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 040 835 5379