Regeringen enades om den första tilläggsbudgetpropositionen för 2018
Regeringen förhandlade om den första tilläggsbudgetpropositionen för 2018 tisdagen den 29 maj. Avsikten är att propositionen ska överlämnas till riksdagen torsdagen den 31 maj.
Tillgången på kompetent arbetskraft stöds
Snabba utbildningsåtgärder av engångskaraktär inleds i syfte att förbättra tillgången på kompetent arbetskraft. För dessa åtgärder föreslås tillägg till ett belopp av sammanlagt 60 miljoner euro på undervisnings- och kulturministeriets, arbets- och näringsministeriets och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden.
För offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreslås ett tillägg på sammanlagt 29 miljoner euro, varav 24 miljoner euro riktas till utökning av företagsinitierad arbetskraftsutbildning och 5 miljoner euro till pilotförsök som gäller tillväxttjänster för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro för utbildning i läs- och skrivkunskap och i finska och svenska vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet.
Det föreslås också ett tillägg på 2 miljoner euro för pilotförsök som syftar till att minska läromedelskostnaderna vid gymnasier och yrkesläroanstalter.
Inom yrkesutbildningen inleds ett pilotförsök för att skapa en modell för skräddarsydd utbildning vid branschbyte. Utbildning kan även tillhandahållas för att förbättra kunnandet hos personer med svaga grundläggande färdigheter. Det föreslås ett tillägg på 16 miljoner euro för genomförandet av pilotförsöket.
Det föreslås dessutom ett tillägg på 10 miljoner euro för genomförandet av studier som leder till högskoleexamen eller som består av delar av högskoleexamen för specialister i IKT-branschen och andra branscher som lider av brist på arbetskraft.
Återgången till arbetslivet för personer som varit familjelediga en längre tid stöds med ett pilotförsök, inom vilket det vid familjecentren erbjuds karriär- och jobbsökarträning. För denna verksamhet föreslås ett anslag på 1 miljon euro.
Regeringen inleder programmet Digiaikakauden taidot (Färdigheter i digiåldern), som syftar till att stärka vuxnas digitala färdigheter och svaga grundfärdigheter. I syfte att förebygga ökad ojämlikhet och stärka medborgarnas grundfärdigheter ordnas det mer utbildning med låg tröskel för personer i alla åldrar som har svaga grundfärdigheter och till exempel bristfälliga multimodala färdigheter eller digitala färdigheter. Målet är att förbättra förutsättningarna för sysselsättning samt att höja nivån på grundfärdigheterna och uppdatera färdigheterna så att de svarar mot digiålderns krav. För programmet reserveras finansiering på sammanlagt 7 miljoner euro. Utbildningsutbudet ökas vid läroanstalter inom det fria bildningsarbetet i samarbete med andra utbildningsanordnare, frivilligorganisationer och övriga tredje sektorn.
Satsningar på trafikprojekt
Det föreslås att fullmakten för byggande av ett spår i väster i anslutning till utvecklandet av centrumkvarteret i Mellersta Böle höjs med 8,8 miljoner euro, det vill säga från 40 miljoner euro till 48,8 miljoner euro, för att slutföra projektet.
Det föreslås också att fullmakten för projektet riksväg 4 Uleåborg–Kemi höjs med 15 miljoner euro på grund av en ombyggnad av broarna över Ule älv.
För förbättring av ramperna i de planskilda anslutningarna i Perno och Ihala på landsväg 185 och för byggande av anslutningar med trafikljus i syfte att göra trafiken vid Meyers varv smidigare föreslås ett anslag på cirka 3,4 miljoner euro. För förbättring av anslutningarna och geometrin på vägavsnittet Eura–Raijala på riksväg 12 föreslås ett anslag på cirka 4,4 miljoner euro.
För byggande av en planskild anslutning i Jakobstad på stamväg 68 föreslås ett anslag på 3,1 miljoner euro.
För förbättring av landsväg 5013 på Kuhasalontie föreslås ett anslag på 4,64 miljoner euro.
För utvecklandet av flygplatser som ersätter Malms flygplats föreslås ett reservationsanslag på 2 miljoner euro.
Beredning och genomförande av landskaps- och vårdreformen
Det föreslås att anslaget för genomförandet av ändringar i informations- och kommunikationstekniken (IKT) i anslutning till inrättandet av de nya landskapen och av relaterade konsolideringskostnader för informationssystem ökas med 15 miljoner euro och att anslaget för kostnader för landskapsinformationsprogrammet ökas med 1,4 miljoner euro. Dessutom föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro för anskaffning av tjänster som stöder genomförandet av reformen.
Pilotförsök med valfrihet
För finansieringen av pilotförsöken med valfrihet föreslås en fullmakt på sammanlagt 200 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 100 miljoner euro i den totala finansieringen av pilotförsök som genomförs 2018–2021. Syftet med pilotförsöken är att de ska stödja den stegvisa verkställigheten av valfrihetslagen som en del av social- och hälsovårdsreformen och att de därigenom ska fungera som förändringsstöd för landskapen. Social- och hälsovårdsministeriet fattade den 15 maj 2018 beslut om hur den finansiering på 100 miljoner euro som ingick i den ordinarie budgeten för 2018 ska fördelas. Pilotförsöken kan inledas efter att valfrihetslagen har antagits.
Det ordnas en ny ansökningsomgång i fråga om tilläggsfinansieringen under hösten 2018. Regeringen vill säkerställa att verksamheten inleds i alla landskap. Tilläggsfinansieringen riktas i synnerhet så att pilotförsöken utvidgas även till de landskap som blev utan finansiering i vårens ansökningsomgång.
Jordbrukets verksamhetsförutsättningar tryggas
Det föreslås ett tillägg på 25 miljoner euro i energiskatteutgifterna. Tillägget föranleds av regeringens beslut att stödja jordbrukare som drabbats av svåra skördeförhållanden hösten 2017. Genom stödet kompenseras höjda maskin- och torkningskostnader.
Det anslag som överförs till Gårdsbrukets utvecklingsfond föreslås vara 10 miljoner euro.
Inrättande av en fond för överföring av ny teknik
För höjning av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s eget kapital föreslås ett tillägg på 15 miljoner euro. Det ska användas för att inrätta en fond för överföring av ny teknik tillsammans med Europeiska investeringsfonden och privata kapitalinvesterare.
Suomen Malmijalostus Oy
Terrafame Group Ab:s verksamhetsmandat utvidgas från ägandet av Terrafame Ab till att omfatta ägande och utvecklingsuppgifter inom gruv- och ackumulatorklustret i ett större perspektiv, och bolagets namn ändras till Suomen Malmijalostus Oy. I anslutning till detta föreslås det att bolaget kapitaliseras med 46 miljoner euro. På motsvarande sätt intäktsförs de medel på 16 miljoner euro som tidigare beviljats Finlands Industriinvestering Ab för investeringsprogrammet som avser gruvprojekt och som inte investerats samt återtas det anslag på 30 miljoner euro som i budgetarna för 2016 och 2017 tidigare budgeterats för kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab.
Andra justeringar
För polisens nödvändiga anskaffningar av materiel och utrustning föreslås ett tilläggsanslag på 2,719 miljoner euro. Anskaffningarna har samband med Finlands EU-ordförandeskapsperiod 2019.
För att trygga verksamheten hos polisen i Mellersta Finland kompenseras de merkostnader som orsakats av problem med inomhusluften vid polishäktet i Jyväskylä med tilläggsfinansiering på 569 000 euro. För att höja säkerheten i fartygstrafiken föreslås ett tilläggsanslag på 300 000 euro för att förbättra kameraövervakningssystemen vid hamnarna.
För utrikesministeriet föreslås ett anslag på 5,1 miljoner euro för reparationer vid ambassaderna samt flytt- och hyreskostnader.
För försvarsmaktens omkostnader föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro för de kostnader för utrustning och informationssystem som orsakas av lagen om militär underrättelseverksamhet samt ett tillägg på 90 000 euro för de personalkostnader som lagen orsakar.
För reparation av båtar av Jurmo-klass reserveras en fullmakt på 6 miljoner euro, varav 2 miljoner ska användas i år.
Det föreslås att 10 miljoner euro anvisas för genomförandet av Grundskoleforumets mål och åtgärder för en jämställd grundskola i form av en intern överföring inom förvaltningsområdet. Helheten ingår i spetsprojektet Kompetens och utbildning.
Det föreslås att Oy Suomen Tietotoimisto – Finska Notisbyrån Ab (STT) ska få ett stöd av engångsnatur på 1,5 miljoner euro för att trygga nyhetsverksamheten i en omställningsfas.
I statens andel av finansieringen av projektet Kimola kanal föreslås ett tillägg på sammanlagt 5,2 miljoner euro. Ökningen föranleds av att byggnadskostnaderna visat sig bli större än beräknat.
Det föreslås en anslagsökning på 3,5 miljoner euro för omkostnaderna för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder. Anslaget används för genomförandet av aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa.
Det föreslås att fullmakten för egentligt utvecklingssamarbete höjs med 14,4 miljoner euro. Höjningen hänför sig till den andra finansieringsandelen av faciliteten för flyktingar i Turkiet (Refugee Facility for Turkey) och Finlands nationella andel i den. Det föreslås att anslaget för egentligt utvecklingssamarbete höjs med 7,7 miljoner euro, vilket ska användas för att stödja Irak och Syrien.
Det föreslås en fullmakt att utifrån anbudsförfaranden som omfattar en årlig elproduktion på i medeltal 1,4 terawattimmar ingå förbindelser om att bevilja stöd till kraftverk inom ramen för det nya premiesystemet för el som producerats med förnybara energikällor. Avsikten är att 2018 ordna ett anbudsförfarande och att uppskattningsvis tidigast 2020 börja genomföra de projekt för förnybar el som valts vid anbudsförfarandet.
För förnyelse av basutställningen vid Samemuseet och Övre Lapplands naturum Siida föreslås 300 000 euro.
Höjningar i inkomstposterna
Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med sammanlagt 172 miljoner euro. En förbättrad sysselsättning och starkt konsumentförtroende höjer intäktskalkylen för både mervärdesskatten och bilskatten. Intäktskalkylen för mervärdesskatten höjs med 109 miljoner euro och bilskattsprognosen med 65 miljoner euro. Det beräknas också att utsläppshandeln kommer att ge 90 miljoner euro mer i intäkter än vad som tidigare budgeterats.
Inkomsterna i anslutning till lån som beviljats av staten ökar med 1 443 miljoner euro i och med att Finlands Exportkredit Ab i förtid betalar tillbaka de refinansieringslån som beviljats av finska staten.
Statens nettoupplåning minskar
Med beaktande av att de ordinarie inkomsterna ökar med 1,7 miljarder euro och anslagen ökar med 381 miljoner euro minskar tilläggsbudgetpropositionen för 2018 behovet av statens nettoupplåning med 1,3 miljarder euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 1,7 miljarder euro år 2018.
Behovet av nettoupplåning minskar i tilläggsbudgetpropositionen framför allt på grund av att Finlands Exportkredit Ab betalar tillbaka lån i förtid. Detta inverkar dock inte på underskottet i statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna.
Statsskulden beräknas vid utgången av 2018 uppgå till cirka 108 miljarder euro, vilket är cirka 46 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
Ytterligare information: Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Matias Marttinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 044 269 3113, Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236