Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning ger ny information om alternativ för genomförande och effekter av flygskatt i Finland
Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.
På basis av undersökningen och de skattenivåer som valts i undersökningen skulle alternativen minska flygresandet med 1,6–2,8 procent och antalet flygningar med 2,6–5,6 procent. Utsläppen från flygtrafiken skulle minska med 1,8–2,3 procent. Den största utsläppsminskningen skulle uppnås med hjälp av en lyftningsskatt och en bränsleskatt, där utsläppen i synnerhet skulle minska vid utrikesflyg som är kortare än fyra timmar.
Beroende på alternativ skulle Finlands nationalprodukt minska med mellan 0,02 och 0,05 procent. De största effekterna skulle uppstå genom en minskad efterfrågan hos hushåll eller en minskad exportefterfrågan, beroende på hur skatteutfallet utnyttjas. Av näringsgrenarna skulle effekterna bli störst för flygtrafiktjänster och privata tjänster. Bland regionerna är det Nyland som skulle påverkas mest, och i regionen skulle även antalet utländska turister och turistinkomsterna minska mest.
Biljettskatt och bränsleskatt har sina egna styrkor - det saknas dock jämförelsepunkter när det gäller kostnadseffektiviteten
Med de alternativ som granskades skulle priset på utsläppsminskningen uppgå till 470–1 000 €/CO2 t. Jämförelsen till andra utsläppsminskningsåtgärder försvåras av olika metoder för mätning av utsläpp och ekonomiska effekter. I undersökningen föreslås därför en harmonisering av bedömningen av effekterna av utsläppsminskningsåtgärder för att göra resultaten jämförbara.
Av de alternativ som granskades skulle biljettskatten vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Bränsleskatten skulle minska utsläppen mer än biljettskatten, men den nationalekonomiska kostnadseffektiviteten skulle vara lägre. Biljettskattens styrka kan anses vara möjligheten att välja skattenivån för flygningar av olika längd för att optimera effekterna.
Å andra sidan har bränsleskatten fördelar som inte beaktas av metoden för modellering av efterfrågan och utbud i undersökningen. En bränsleskatt skulle skapa ytterligare incitament för flygbolagen att förnya flottorna och införa verksamhetssätt för att minska bränsleförbrukningen, samtidigt som man med hjälp av den skulle kunna uppmuntra flygbolagen att använda förnybara bränslen. På lång sikt skulle utsläppsminskningen på grund av dessa sannolikt bli större för bränsleskatten än vad som beräknats i undersökningen, vilket skulle förbättra dess funktion som skattealternativ.
Om bränsleskatten skulle bli EU-omfattande skulle den dessutom med tanke på Finlands konkurrensläge vara ett bättre alternativ än en nationellt fastställd biljettskatt. Å andra sidan skulle inte heller en bränsleskatt på EU-nivå vara den optimala lösningen, utan globala lösningar bör i första hand sökas för att minska utsläppen från flygtrafik.
Undersökningen genomfördes av FLOU Oy, Incredible LLC och Merit Economics Oy.
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.
Ytterligare information: Tuomo Lapp, projektledare för forskningsprojektet, FLOU Oy, [email protected],
Tero Taskila, expert inom modellering av efterfrågan och utbud för flygtrafik, Incredible LLC, [email protected],
Juha Honkatukia, expert inom ekonomiska konsekvenser, Merit Economics, [email protected],
Ella Luikku, ordförande för projektets styrgrupp, skattesakkunnig, finansministeriet, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.