Utredning: Klimatförändringen hotar att vara en större utmaning för den offentliga ekonomin i andra länder än Finland – konsekvenserna återspeglas dock också till oss

Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

I fråga om den offentliga ekonomin är konsekvenskedjorna vad gäller klimatförändringen och dess stävjande långa, mångskiftande och fulla av osäkerheter. Därför förutsätter en konsekvensbedömning att modellering görs på ett långsiktigt och tvärvetenskapligt sätt. Uppgifterna framgår av en undersökning som Näringslivets forskningsinstitut, Finlands miljöcentral och Demos Helsinki utfört för statsrådet om de övergripande ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för den offentliga ekonomin.

Det finns fortfarande inte mycket forskning om vilka konsekvenser klimatförändringen och beredskapen inför den har på den offentliga ekonomin. Informationen har även en stor osäkerhetsgrad, eftersom man ännu inte säkert känner till hur klimatförändringen framskrider och vilka dess konsekvenser är på längre sikt vad gäller till exempel ekosystemens tillstånd och hur extrema väderfenomenen är. Det går inte heller att exakt bedöma kostnaderna för omställningen, eftersom framtagningen av ny teknik eller nya energilösningar inte är känd, och dessutom påverkar de valda politiska åtgärderna också kostnaderna för omställningen på ett avgörande sätt.

Utredningen bedömer att de direkta konsekvenserna av klimatförändringen, såsom föränderliga extrema väderfenomen, påverkar samhällsekonomin och den offentliga ekonomin i Finland mindre än i de flesta andra länder – särskilt om vi lyckas med stävjande- och anpassningspolitiken.

Utredningens viktigaste budskap är att konsekvenserna av den gröna omställningen under de närmaste årtiondena är av större betydelse för Finlands ekonomi än den förutsebara klimatförändringen. Detta kräver dock att den globala uppvärmningen förblir inom rimliga gränser och stöds av klimatåtgärder, påminner Tero Kuusi, forskningsdirektör vid Näringslivets forskningsinstitut som ansvarade för projektet.

”I Finlands ekonomi ska man vara beredd på de konsekvenser av klimatförändringen som återspeglas från andra länder, till exempel när den ekonomiska tillväxten i exportländerna avtar. Å andra sidan kan Finland också locka till sig internationella investeringar när vår relativa ställning förbättras. Genom att satsa på den gröna omställningen förbättrar vi också Finlands konkurrenskraft och investeringar samtidigt som vi hjälper till att lösa problemet globalt”, betonar Kuusi.

Politiken som främjar den gröna omställningen kommer att avgöra vilka konsekvenser den offentliga ekonomin sist och slutligen kommer att utsättas för. Övergången till en hållbar ekonomi och ekonomisk tillväxt styrs inte endast av Finlands och EU:s politiska åtgärder, utan också av global teknik och förändringar i människors beteende.

Forskarna betonar att den största utmaningen när det gäller att modellera konsekvenserna av klimatförändringen på den offentliga ekonomin är den stora osäkerheten. Att bygga upp tillräckligt omfattande modelleringsramverk är ett tvärvetenskapligt och omfattande arbete som kräver långsiktigt engagemang. När det gäller konsekvenserna för den offentliga ekonomin gäller de största bristerna i de nuvarande modellerna beskrivningen av konsekvenserna för produktiviteten och de ekonomiska tillgångarna samt svårigheten att beskriva stelhet eller språng som hänför sig till teknik, näringsstrukturen och företagens inträde på marknaden. Ett av målen med detta forskningsprojekt har också varit att granska modelleringsutmaningar inom olika modelleringsramverk.

Omfattande brist på kunskap och beredskap i kommunerna

Den analys på kommunnivå som genomfördes i utredningen avslöjade också hur dåligt beredda kommunerna var inför de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringen. Vissa kommuner hade kartlagt risker och ställvis strävat efter att förbättra den regionala energitryggheten, men många kommuner saknar en helhetsbild och därmed även sätt att förbereda sig inför klimatförändringens ekonomiska konsekvenser.

Denna brist på beredskap innebär enligt forskarna en betydande regional risk.

Klimatpolitiken påverkar också kommunernas ekonomi indirekt. Enligt den nu publicerade utredningen är diversifieringen och utvecklingen av näringsstrukturen i en grönare riktning metoder att förbättra konkurrenskraften och stärka de positiva ekonomiska konsekvenserna av klimatpolitiken. Den aktiva politiken avgör hur stora ekonomiska konsekvenser som uppstår i den kommunala ekonomin under övergångsperioden.

Ytterligare information ges av: Tero Kuusi, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 041 444 8144, [email protected], Johanna Pohjola, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 518, [email protected] och Otso Sillanaukee, sakkunnig, Demos Helsinki, tfn 050 544 5922, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.