Ekonomisk översikt
Ekonomin återhämtar sig från recessionen men de offentliga finanserna fortsätter visa underskott

Finlands ekonomi återhämtar sig från recessionen men de offentliga finanserna fortsätter visa underskott. Skuldkvoten fortsätter stiga, men den stiger långsammare enligt finansministeriets prognos som publicerades den 25 april.

Bilden av den ekonomiska utvecklingen i Finland under de senaste åren har blivit klart dystrare i ljuset av den senaste statistiken. Recessionen har varit längre och djupare än vad som tidigare uppskattats. Det ekonomiska läget börjar emellertid förbättras under detta år, även om Finlands ekonomi inte växer på årsnivå i år. Finlands bruttonationalprodukt beräknas öka med cirka 1,6 procent 2025 och 1,5 procent 2026.

Den inhemska efterfrågan ökar när inflationen avtar, räntorna sjunker och hushållens inkomster ökar. Å andra sidan minskar regeringens anpassningsåtgärder efterfrågan, höjer priserna och försvagar den ekonomiska tillväxten 2025 och 2026 med sammanlagt cirka 0,5 procentenheter. 

”När ekonomin börjar återhämta sig minskar underskottet i de offentliga finanserna och skuldsättningen jämnas ut. Handlingsutrymmet för att nå målen är emellertid litet. Arbetet för att stärka den ekonomiska inkomstbildningsförmågan och de offentliga finanserna måste fortsätta långsiktigt över valperioderna”, säger finansrådet Jenni Pääkkönen.

Finlands export ökar när världshandeln återhämtar sig

Utsikterna för världsekonomin har blivit bättre. I synnerhet världshandeln väntas återhämta sig efter det dåliga fjolåret. Även i år är den ekonomiska tillväxten emellertid svag i eurozonen och särskilt i Tyskland, som är viktigt för Finland. Strejkerna har dessutom minskat exporten i början av året. Finlands export får emellertid del av tillväxten i världsekonomin, eftersom vår priskonkurrenskraft är i ordning.

Den privata konsumtionen ökar och priserna stiger långsammare

Den privata konsumtionen har ökat något, även om de stigande priserna och räntorna har minskat hushållens köpkraft och konsumenternas förtroende för ekonomin har varit svag. Hushållens möjligheter att konsumera blir bättre och den privata konsumtionen ökar snabbare nästa år. Tillväxten bromsas emellertid av regeringens ytterligare anpassningsåtgärder, som minskar ökningen av hushållens disponibla inkomster och höjer priserna. 

Även investeringarna börjar öka 2025 när räntorna sjunker, byggbranschen börjar återhämta sig och investeringarna i energiomställningen och säkerheten ökar.

Regeringens åtgärder och invandringen ökar sysselsättningen

Sysselsättningen minskar 2024, men ökar från och med 2025 till följd av ökad efterfrågan och sysselsättningsåtgärder. I förhållande till konjunkturläget ha den relativt goda sysselsättningsutvecklingen påverkats av en tydlig ökning av invandringen, som har ökat såväl arbetskraften som antalet sysselsatta.

Sysselsättningen ökar relativt starkt och brett 2025 och 2026. Utöver produktionsökningen stöds den dessutom av regeringens åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. De första av dessa åtgärder träder i kraft 2024. År 2026 är sysselsättningsgraden för 15–64-åringar 74,5 procent och arbetslöshetsgraden 6,7 procent.

De offentliga finanserna förbättras och skuldkvoten ökar långsammare

De offentliga finanserna blev tillfälligt bättre 2022 men blev därefter sämre igen. Underskottet i de offentliga finanserna var 2,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, alltså drygt 7 miljarder euro 2023. Eftersom det ekonomiska läget har blivit sämre, kan man inte förvänta sig att skatteinkomsterna ökar i någon större utsträckning i år. Däremot ökar utgifterna inom de offentliga finanserna snabbt. Underskottet ökar vidare med 3,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten 2024. 

Bland annat i ljuset av denna information beslutade regeringen som en del av planen för de offentliga finanserna för 2025–2028 om åtgärder med syftet att stärka de offentliga finanserna med 3 miljarder euro. Utan ytterligare åtgärder skulle underskottet i de offentliga finanserna i flera års tid vara över 3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, skulden öka snabbt och skuldkvoten vara redan nästan 90 procent 2028.

Effekterna av de ytterligare åtgärder som regeringen beslutat om vid ramförhandlingarna har beaktats i den ekonomiska prognos som nu publicerats. I slutet av prognosperioden 2028 beräknas underskottet underskrida 2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Regeringens åtgärder bromsar upp skuldkvotens tillväxt, som kommer att ligga kring cirka 84 procent i slutet av prognosperioden. Åtgärderna förbättrar de offentliga finanserna avsevärt, men enligt nuvarande uppgifter räcker de emellertid inte till för att bryta ökningen av skuldkvoten.

Mer information:

Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)

Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)

Pressmeddelandet har uppdaterats 25.4. kl. 14.50

Ursprunglig: Effekterna av de åtgärder som regeringen beslutat om har beaktats i den ekonomiska prognos som nu publicerats.

Uppdaterad: Effekterna av de ytterligare åtgärder som regeringen beslutat om vid ramförhandlingarna har beaktats i den ekonomiska prognos som nu publicerats.