EU-medlemskapet kostade Finland 144 euro per invånare i fjol

Europeiska kommissionen har publicerat uppgifter om penningflödena mellan unionen och medlemsstaterna 2022.

Korrigerat 15.9. kl. 14.25: Finlands inkomster från EU ökade till 1,8 miljarder euro, inte till 1,8 miljoner euro.

Penningflödet mellan Finland och EU utvecklades enligt följande:

• Finlands inkomster från EU ökade med 173 miljoner till 1 773 miljoner euro. Dessutom fick Finland 501 miljoner euro ur EU:s återhämtningsinstrument.
• Finlands betalningar ur den nationella budgeten till EU minskade med 228 miljoner euro till 2 307 miljoner euro.

Enligt finansministeriets beräkningar uppgick Finlands nettobidrag till EU till 798 miljoner euro i fjol. Nettobidraget minskade från året innan, då det uppgick till 970 miljoner euro.

Beräknat per invånare sjönk bidraget från 175 euro till 144 euro. Nettoavgiften illustrerar grovt taget skillnaden mellan de bidrag ett medlemsland får från EU och de avgifter som redovisas till EU. Siffrorna illustrerar inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den öppna inre marknaden och fri rörlighet.

Bidragen till Finland ökade

Finlands inkomster från EU ökade enligt kommissionen sammanlagt med 173 miljoner euro till 1,8 miljarder euro i fjol. Utöver detta fick Finland sammanlagt 501 miljoner euro från EU:s återhämtningsinstrument. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,17 procent (1,08 procent 2019).

Finlands inkomster från EU-budgeten bestod i huvudsak av

• direkta jordbruksstöd och utveckling (894 miljoner euro, dvs. 50 procent av Finlands inkomster från EU) 
• finansiering från EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) (260 miljoner euro eller 15%).
• stöd som delas ut ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (132 miljoner euro, dvs. 7 procent)
• fonden för ett sammanlänkat Europa och programmet för ett digitalt Europa (91 miljoner euro eller 5%).

Finlands bidrag till unionen minskade tydligt  

Finland betalade i fjol sammanlagt 2 307 miljoner euro till EU. Finlands proportionella andel av EU-budgeten var 1,78 procent i fjol (2 536 miljoner euro och 1,82 procent 2021).

Den mervärdesskattebaserade avgiftens andel av detta var 297 miljoner euro, den på bruttonationalinkomsten baserade avgiftens andel 1 812 miljoner euro och avgiften som baserar sig på icke-återvinningsbart plastförpackningsavfall 60 miljoner euro. Dessutom betalade Finland 136 miljoner euro på grund av avgiftskorrigeringar som beviljats vissa medlemsstater. Finlands betalningar minskade med sammanlagt 228 miljoner euro jämfört med 2021. 

I fjol tog Finland ut 297 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 223 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 74 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden. 

Polen den största nettomottagaren i euro, Tyskland största nettobetalaren

EU:s totala utgifter uppgick i fjol till 243 miljarder euro. Medlemsstaterna fick totalt 151 miljarder euro i finansiering via unionsprogrammen. Finansiering som beviljats medlemsstaterna ur återhämtningsmekanismen förmedlades också via unionens budget. Kommissionen tog upp lån på den internationella finansmarknaden och fördelade 62 miljarder euro till medlemsstaterna i form av understöd. 

Resten av finansieringen gick till stater utanför unionen, internationella organisationer eller projekt där en enskild medlemsstat inte kan utses som mottagare.   

Euromässigt sett fick Polen mest finansiering ur unionens budget. Polens andel av finansieringen från EU:s budget var 18,3 miljarder euro, exklusive återhämtningsinstrumentets andel. Därefter följde Frankrike (16,9 miljarder euro) och Italien (14,6 miljarder euro).

De totala inkomsterna i EU:s budget uppgick till 245 miljarder euro. 156 miljarder euro bestod av egna medel som samlas in från medlemsstaterna, dvs. inkomster varav knappt 83 procent överfördes till unionen via de nationella budgetarna. 

Tyskland var enligt den nationella medfinansieringen unionens största nettobetalare (30,8 miljarder euro). Därefter följde Frankrike (24,2 miljarder euro) och Italien (16,7 miljarder euro).

Estland största nettobidragstagare per invånare, Tyskland största nettobidragsgivare

Kommissionen offentliggör inte längre siffror om medlemsstaternas nettobidrag. Kommissionens tidigare nettobidragskalkyl var en så kallad balansräkning där summan av medlemsstaternas nettobidrag är noll. Den nettoavgift som anges beskriver alltså inte direkt skillnaden mellan medlemsstaternas inkomster och utgifter. Nettoavgiftskalkylen omfattar inte unionens förvaltningsutgifter, och på inkomstsidan beaktar kalkylen endast de finansiella bidrag som härstammar från de nationella budgetarna (inte till exempel tullinkomster som redovisas direkt till unionen). 

Finansministeriet har beräknat Finlands nettobidrag enligt kommissionens kalkyleringssätt. Finlands nettoavgift till EU var 144 euro per invånare i fjol, medan motsvarande belopp var 175 euro året innan. Nettobidraget var 0,30 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,38 procent året innan).

Nettoavgifterna för olika år varierar bland annat på grund av att siffrorna ibland inkluderar program som löpt ut den föregående budgetperioden och att inledandet av program för den nuvarande perioden kan ha fördröjts. Fjolåret var det andra under unionens sjuåriga budgetram (2021-2027).

Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa inkomster kan variera kraftigt från år till år. 

De olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,51 procent), Frankrike (0,38 procent) och Sverige (0,37 procent). I förhållande till invånartalet var ordningen följande: Tyskland (235 euro per invånare), Sverige (196 euro) och Irland (195 euro). 

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Lettland (2,62 procent), Ungern (2,61 procent) och Litauen (2,57 procent). I förhållande till invånartalet var ordningen följande: Estland (677 euro per invånare), Luxemburg (660 euro) och Litauen (608 euro. 

Ytterligare information:

Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 02955 30134, panu.kukkonen(at)gov.fi

Miikka Paajavuori, specialsakkunnig, tfn 02955 30551, miikka.paajavuori(at)gov.fi