Regeringens förslag till tullag och till vissa lagar som har samband med den
Regeringen överlämnade till riksdagen en proposition med förslag till en ny tullag som innehåller den kompletterande nationella lagstiftning som behövs för tillämpningen av unionens tullagstiftning. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) Nr 952/2013 om fastställande av och kompletteringen av en tullkodex för unionen samt kommissionens förordningar som utfärdats med stöd av den ska tillämpas från och med den 1 maj 2016. Enligt unionens tullkodex övergår man i EU efter en övergångsperiod till obligatorisk elektronisk tulldeklarering före utgången av 2020.
Tullens befogenhetsbestämmelser har preciserats. Tullen föreslås inte få nya slags befogenheter. De administrativa befogenheterna i den gällande tullagen härstammar till stora delar från 1994, bestämmelserna om myndighetsbefogenheterna har ändrats. Behörighetsbestämmelserna har därför formulerats noggrannare och exaktare så att kraven i grundlagen uppfylls.
Man har dessutom noterat ett behov av att förenhetliga Tullens befogenheter med gränsbevakningslagen och polislagen. Den nya tullagen ska bl.a. föreskriva om en tullmans skyldighet att ange sin tjänsteställning, om identifiering av en tullman, om trafikreglering, om utredning av personers identitet och om gripande av efterlysta.
Lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) trädde i kraft den 1 juni 2015, och den föreslagna tullagen har inte några konsekvenser för behörigheten i fråga om brottsbekämpningen inom Tullen.
Tullhöjning och felavgifter
Bestämmelserna om tullhöjning och felavgifter föreslås bli preciserade och maximibeloppet för påföljder höjt. Det nuvarande maximibeloppet för felavgifter föreslås bli höjt från 2 500 euro till 3 500 euro, och i vissa fall till 15 000 euro i enlighet med punktskattelagen.
Det föreslås att bestämmelserna om hemlighållande ses över
Den nuvarande tullagens bestämmelsen om omfattande hemlighållande av uppgifter med anknytning till tullverksamhet föreslås bli slopade. På hemlighållande av uppgifter ska tillämpas det som föreskrivs i tullkodexen, offentlighetslagen, och till den del det är fråga om behandling av personuppgifter, i personuppgiftslagen och lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (639/2015).
Bestämmelserna om kvittning av fordringar
Bestämmelser om kvittning av fordringar ska införas i tullagen. På kvittning av tullavgifter har man hittills i
brist på specialbestämmelser tillämpat allmänna civilrättsliga principer om kvittning. Inom Tullen är det etablerad praxis att motstående förfallna fordringar kvittas mot varandra. Även mellan Tullen och Skatteförvaltningen används ett etablerat kvittningsförfarande. Bestämmelser om kvittning av tullavgifter behövs både i fråga om intern kvittning vid Tullen och i fråga om kvittning mellan myndigheter. Bestämmelserna om kvittning skulle klargöra det rådande rättsläget och främja kravet på lagenlighet inom förvaltningen.
Tullen ska enligt propositionen betala en gängse ersättning åt innehavaren av trafikplatsen för trafikplatserna i sitt förfogande. Förfarandet skulle motsvara bestämmelserna som gäller Gränsbevakningsverket. Ändringen beräknas öka på hyres- och underhållskostnaderna för tullens lokaler med ca 2,9 miljoner euro på årlig nivå. Den nuvarande skyldigheten att överlåta lokaler till tullen utan ersättning belastar i synnerhet hamnarna för utrikestrafik.
Preciseringar föreslås till bestämmelserna om tullauktionering, annan slags försäljning, överlåtelse och förstöring av varor som omhändertagits av Tullen. Dessutom föreslås att vissa bestämmelser som gäller Tullens uppbörd och indrivning skulle förenhetligas med lagen om skatteuppbörd. Propositionen innehåller också tekniska ändringar i flera lagar som har kopplingar till tullagen eller EU:s förnyade tullagstiftning.
Ytterligare upplysningar:
Ismo Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 3023, [email protected]