Utvecklingsfinansieringen och Afrikas ekonomiska tillväxt diskuterades vid Världsbankens guvernörsmöte i Helsingfors

Världsbankens guvernörsmöte den 11 februari samlade en ansedd skara nordiska och baltiska ministrar i Helsingfors. Världsbankens president Jim Yong Kim deltog också.

På agendan stod den strategiska omorganisationen av Världsbanken och årets rösträttsreform. Dessutom tog man upp Afrikas ekonomiska uppgång och kampen mot ebola. Den sociala utvecklingen och den ekonomiska tillväxten i Afrika har gjort stora framsteg, men samtidigt har ojämlikheten mellan länder och regioner fördjupats. Det här måste Världsbanken beakta mera i sin verksamhet, konstaterades det under mötet.

- Det årliga valkretsmötet med presidenten utgör ett viktigt tillfälle att föra fram de nordiska och baltiska ländernas strategiska tyngdpunkter. För oss är tillväxt som skapar sysselsättning och uppmuntrar till deltagande en viktig prioritering, likaså ekonomisk jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi är speciellt nöjda över att kärnan i världsbankens strategiska arbete numera omfattar reducering av ojämlikhet, sammanfattade finansminister Antti Rinne, som var ordförande för mötet.

- Vi hade också en intressant diskussion om Afrikas ekonomiska utveckling. Afrikas ekonomi växer och blir mångsidigare, men där finns också humanitära krisområden där extrema rörelser får fotfäste. Därför är det essentiellt för utvecklingen att man ingriper i arbetslöshet, särskilt i ungdomsarbetslösheten, samt främjar handel och investeringar. Ekonomisk välfärd gynnar demokrati, lade Rinne till.

Det offentliga biståndets roll förändras

Man diskuterade också finansieringskanaler och det offentliga biståndets förändrade roll. Samtidigt bäddade man för det finansieringsmöte som ska hållas i Addis Abeba i juli, som utgör en av förberedelserna för de nya globala utvecklingsmålen. Mötesdeltagarna poängterade vikten av god förvaltning och skattesystemens utveckling.

- Det är viktigt att skatteuppbördskapacitet och god förvaltning utvecklas i utvecklingsländerna. Finansieringen av de nya utvecklingsmålen utgör en enorm utmaning som kräver nya tankegångar. Utvecklingsfinansieringen kräver samarbete och flera kanaler. Det offentliga biståndet spelar fortsättningsvis en viktig roll, men samtidigt behövs den privata sektorn och egna åtgärder från utvecklingsländernas sida, ansåg utvecklingsminister Sirpa Paatero.

Också Finland har i tiderna fått hjälp av Världsbanken i form av lån. Då var Finland praktiskt taget ett utvecklingsland och fick hjälp för att utveckla sin infrastruktur och sin industri.

- Finland har kommit på fötter och världen har förändrats oerhört mycket. Trots den svåra ekonomiska situationen har Finland en reell möjlighet att påverka, exempelvis när det gäller åtgärder med anknytning till klimatförändringen, via aktörer som Världsbanken. Vi måste bära vårt ansvar för att världen ska utvecklas rättvist men samtidigt se till att länder i utveckling själva har möjlighet att föra sin utveckling vidare. Hållbar utveckling uppnås när alla är delaktiga, sade minister Paatero.

Norden och Baltikum viktiga samarbetsparter för Världsbanken

Världsbankens chef Jim Yong Kim som deltog i mötet berömde de nordiska och baltiska länderna för gott partnerskap.

- De nordiska och baltiska länderna är viktiga samarbetsparter för Världsbanken” ansåg president Kim. ”De nordiska länderna har skaffat anmärkningsvärd sakkunskap i och med sitt långvariga engagemang i utvecklingsländer, och de baltiska staterna har genomgått en imponerande övergångsprocess efter att ha blivit självständiga. Dessa länder kan erbjuda värdefull kunskap om utveckling på olika håll i världen.

I Världsbankens nordiska och baltiska valkrets är det tradition att guvernörerna träffar bankens president en gång om året, i någon av valkretsens åtta huvudstäder. I år var det Finlands tur.

Värd var Finlands guvernör, finansminister Antti Rinne, och värdinna Finlands biträdande guvernör, utvecklingsminister Sirpa Paatero. Förutom president Jim Yong Kim deltog Lettlands, Litauens, Estland, Sveriges, Norges och Danmarks guvernörer i mötet; det vill säga finansministrarna Jānis Reirs, Rimantas Šadžius, Maris Lauri och Magdalena Andersson, utrikesminister Børge Brende, utvecklings- och utrikeshandelsminister Mogens Jensen, Sveriges biträdande guvernör, utvecklingsminister Isabella Lövin och Islands utrikesministeriums statssekreterare Stefán Haukur Jóhannesson.

För mera information

Specialsakkunniga Tuuli Juurikkala, finansministeriet, tfn 0295 530 051
Tjänstemannasekreterare Kaisa Korhonen, finansministeriet, tfn 0295 530 602
Ambassadråd Leena Ritola, utrikesministeriet, tfn 0295 351 524
Minister Paateros specialmedarbetare Sonja Kekkonen, utrikesministeriet, tfn 050 455 4680