Undersökning: Avgifterna för den offentliga sektorns uppgifter stör deras användning på många sätt

En forskargrupp vid Östra Finlands universitet (UEF) har rett ut verkningarna av att den offentliga sektorns uppgifter är avgiftsbelagda eller avgiftsfria. Enligt undersökningen har avgifter negativa konsekvenser för såväl utnyttjandet av den offentliga sektorns uppgifter som indirekt för tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Att slopa avgifterna är dock inte en lösning på utmaningarna med att dela information, utan det behövs en verksamhetsmodell som gör det möjligt att utvidga den offentliga sektorns informationsdelning och dess användning.

I utredningen konstaterades även att den nuvarande lagstiftningen om grunderna för avgifter till staten bör ses över, för när den stiftades på 1990-talet beaktades den offentliga sektorns uppgifter inte direkt som en separat prestationsgrupp, såsom exempelvis varor och tjänster.

Den nuvarande lagstiftningen om grunderna för avgifter är dåligt lämpad för informationsdelning

Delningen av den offentliga sektorns uppgifter har varit ett gemensamt politiskt mål i samhället i flera års, rentav flera decenniers, tid. Man har arbetat för målet både i Finland och i Europa. Trots det tas en avgift i allmänhet fortfarande ut för information i stället för att man skulle tillhandahålla så kallad öppen information.

Lagstiftningen om grunderna för avgifter härstammar i huvudsak från tiden för den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet. I undersökningen bedömer man att det uttryckligen var fråga om en lösning för att samla in medel till den offentliga sektorn.  Lagstiftningen om grunderna för avgifter verkar ha halkat efter i utvecklingen i takt med att samhället har förändrats och i synnerhet informationssamhällets framsteg.

New Public Management-tänket som låg bakom avgifterna för den offentliga sektorns uppgifter och lagstiftningen i anslutning till dem är inte i linje med dataekonomin och utnyttjandet av information. Bland modellerna för att utveckla förvaltningen och ledarskapsdoktrinerna har det dock inte funnits bra alternativ till dem.

Att uppgifter är avgiftsbelagda har direkta verkningar för de grundläggande rättigheterna, såsom offentlighetsprincipen och rätten att delta och påverka, och den offentliga sektorn bör främja tillgodoseendet av dessa rättigheter.

Utredningens förslag

I utredningen föreslås det att man på det nationella planet för en samhällspolitisk diskussion om vilka mål man strävar efter genom att öppna informationen och vilka politiska åtgärder och resurser det kräver. Det föreslås även att lagstiftningen om grunderna för avgifter ses över när det gäller den offentliga sektorns information. För att man ska få tillgång till högklassig information från den offentliga sektorn i så stor utsträckning som möjligt bör finansieringen grunda sig på en budgetering som utgår från användarmängder i stället för att avgifter tas ut av användarna.

I utredningen lyfter man även fram behovet av att skapa ett slags informationsekosystem. Det handlar om en verksamhetsmodell för att åskådliggöra de ömsesidiga förhållandena mellan olika aktörer som utnyttjar information och underlätta samarbetet mellan de aktörer som deltar i ekosystemet.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Mer information: universitetslektor, docent i offentlig rätt Matti Muukkonen, Östra Finlands universitet, tfn 050 352 2394, matti.muukkonen(at)uef.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.