Remissbehandling
Reformen av fastighetsbeskattningen på remiss

Beskattningen av fastigheter håller på att reformeras. Målet är att förnya värderingsgrunderna för fastighetsbeskattningen så att de motsvarar dagens kostnads- och prisnivå samt regionala prisskillnader och på så sätt förbättra jämlikheten och neutraliteten. Regeringspropositionen är på remiss fram till den 20 maj.

Utredningar visar att taxeringsvärdena för byggnader och tomtmark släpar efter den allmänna kostnads- och prisutvecklingen. Markpriserna har utvecklats ojämnt i olika regioner och nya slags byggnadstyper har tagits i bruk efter att det nuvarande systemet införts. Det primära målet med reformen är att korrigera den ojämlikhet som följer av eftersläpningen i fråga om beskattningsvärdena. Målet är att i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram genomföra en reform som bättre än för närvarande beaktar markens och byggnadernas marknadsvärde. 

Man vill samtidigt skapa ett tydligt, begripligt och enkelt värderingssystem för byggnader och mark. Det nya systemet kommer att vara rättvisare eftersom taxeringsvärdena uppdateras årligen utifrån senaste uppgifter. 

De nya värderingsgrunderna ska tillämpas första gången vid fastighetsbeskattningen för 2024.

Målet med reformen är inte att skärpa fastighetsbeskattningen 

Avsikten är inte att skärpa nivån på fastighetsbeskattningen. Eftersom de genomsnittliga beskattningsvärdena skulle stiga framför allt i fråga om mark, fastställs intervallen för skattesatserna så att kommunerna inte blir tvungna att skärpa beskattningen inom sitt område, men inte heller blir tvungna att avstå från sina nuvarande skatteinkomster. Skattesatsen på mark ska åtskiljas från den allmänna skattesatsen. 

Kommunerna beslutar om fastighetsskatteprocentsatserna inom ramen för de variationsintervaller som anges i lagen. Intervallet i den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader sänks från 0,93–2,00 till 0,53–1,70, för mark från 0,93–2,00 till 0,13 –2,00 och för byggnader för stadigvarande bostäder från 0,41–1,00 till 0,35–1,00.

För byggnaders del ska beskattningen basera sig på genomsnittliga nybyggnadskostnader 

För närvarande bestäms beskattningsvärdet på byggnader utifrån många enskilda egenskaper enligt de byggnadskostnader som fastställts på 1970-talet. Det föreslås att enskilda attributdata slopas i samband med beräkningen av beskattningsvärdet. 

I fråga om byggnader föreslås grundvärdet vara 50 procent av byggnadstypens genomsnittliga områdesvisa nybyggnadskostnader. Grundvärdet för egnahemshus och parhus föreslås vara 45 procent av nybyggnadskostnaderna. Dessutom sänks enhetsvärdet på egnahemshus och parhus områdesvis i förhållande till byggnadernas genomsnittliga marknadsvärde och kostnaderna för nybyggnad.

Statistikcentralen ska producera genomsnittliga nybyggnadskostnader för olika byggnadstyper på basis av statistiskt material. Medborgarna kan granska byggkostnaderna öppet via Statistikcentralens webbtjänst. 

Ekonomibyggnader på mindre än 10 kvadratmeter ska befrias från fastighetsskatt.

De årliga ålderssänkningar som dras av vid beräkningen av beskattningsvärdet ska förnyas. Åldersavdragen är i början större och minskar med tiden, varvid den verkliga värdeminskningen beaktas bättre. 

Områdeskarta med priser bestämmer beskattningsvärdet på mark

Beskattningsvärdet på mark ska liksom för närvarande basera sig på marknadspris och användningsändamål, men priserna och priszonerna ska uppdateras. Lantmäteriverket ska göra upp en områdeskarta med priser. Av kartan framgår de områdesspecifika priser och årligen uppdaterade priser som härletts ur uppgifterna om köpeskilling och andra uppgifter. 

Allmänheten kan granska de prisområden och områdespriser som ligger till grund för beskattningsvärdena i Skatteförvaltningens kartbaserade tjänst som är öppen för alla och som öppnas våren 2024.  

Finansministeriet ber om utlåtanden senast den 20 maj

Finansministeriet skickade förslaget på remiss den 25 mars. Remisstiden går ut den 20 maj. Ministeriet publicerar remissvaren på projektets webbsida. Ministeriet gör nödvändiga ändringar i lagutkasten efter remissbehandlingen. Målet är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022. 

Mer information:
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 30239, jukka.vanhanen(at)gov.fi