Kommunernas lägesbild -rapporten:
Oväntat snabb differentieringsutveckling i kommunerna i Finland

Differentieringen av kommunerna syns på bred front: befolkningsutvecklingen, ekonomin, finansieringen, tillgången till service och personal, näringsstrukturen och demokratin. Detta återspeglas också i många kommuners förutsättningar att sköta de lagstadgade uppgifterna. Förändringen i befolkningsstrukturen är inte något förbigående fenomen utan skillnaderna mellan kommunerna håller på att öka ytterligare.

De minskande årskullarna, den kraftiga pensioneringen inom kommunsektorn, utmaningarna med tillgången till kompetent arbetskraft samt de svaga utsikterna för den kommunala ekonomin försvårar ordnandet av nödvändig basservice under de närmaste åren i synnerhet i de små kommuner som förlorar befolkning.

Differentieringen håller på att leda till en situation där det blir svårare än tidigare att se till att alla kommuner har faktiska förutsättningar att klara av sina uppgifter.

Den arbetsföra befolkningen kommer att minska under det kommande årtiondet med cirka 3 400 personer per år. Ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna tilltar samtidigt. Om produktiviteten inom social- och hälsovårdsutgifterna inte höjs blir både personalens tillräcklighet och minskningen av de resurser som används för annan offentlig basservice ett problem. Situationen måste lösas för att det inte ska uppstå en samhälleligt skadlig spänning mellan social- och hälsovårdsutgifterna och till exempel utbildningsutgifterna för de kommande åldersklasserna.

Asymmetriska förändringar i befolkningsstrukturen ökar samhällets utgifter

De sammanlagda effekterna av befolkningsåldrandet, den sjunkande nativiteten och flyttningsrörelsen omformar kommunfältet i betydande grad. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos fortsätter befolkningen att koncentreras till huvudstadsregionen och andra stora städer. Inkomsterna minskar i kommuner med en åldrande och minskande befolkning, men omkostnaderna och investeringarna kan inte nödvändigtvis minskas i samma grad.

I de växande kommunerna ökar skatteinkomsterna och statsandelarna tack vare befolkningstillväxten, men de nya invånarna behöver också tjänster som i sin tur förutsätter investeringar. Nyttan av flyttningsvinsten beror på hurdan befolkning som flyttar till kommunen och å andra sidan på i vilken mån kommunens nuvarande servicestruktur klarar en befolkningsökning utan nya investeringar.

De snabba förändringarna i befolkningsstrukturen ökar samhällets totala kostnader: det finns till exempel tillräckligt med skolbyggnader, men många av dem ligger snart på fel plats. Detta leder till asymmetriska samhälleliga kostnader.

När det gäller kommunala investeringar i servicenätet kräver tryggandet av kommunernas ekonomiska spelrum och det effektiva utnyttjandet av samhällets medel långsiktighet, prioritering och att den strategiska planeringen bygger på realistiska utgångspunkter.

Åldrandet och migrationen differentierar kommunernas inkomstbaser

Kommunernas skatteinkomstutveckling uppvisar också en betydande differentiering. Samfundsskatteintäkterna har koncentrerats till en allt mindre grupp kommuner, men kommunalskatteintäkterna uppvisar också stora skillnader. Det finns tydliga skillnader mellan kommuninvånarnas inkomstnivåer, vilket påverkas bl.a. av invånarnas utbildningsnivå. När andelen seniorer ökar, ökar även pensionsinkomsternas andel av förvärvsinkomsterna. Detta minskar för sin del på skatteintäkterna, eftersom pensionsinkomsterna i genomsnitt är lägre än löneinkomsterna.

Den senaste tidens gynnsamma sysselsättningsutveckling har inte heller realiserats i alla kommuner. Även om sysselsättningsgraden stigit, har antalet sysselsatta överskridit nivån i början av 2010-talet endast i de största städerna.

Minskningarna i kommunalbeskattningen har utökats under årens lopp, vilket försvagat de faktiska kommunalskatteintäkterna desto mer ju fler löntagare som har små eller medelstora inkomster. Skillnaderna i kommunalskattesatserna har fortsatt att öka.

Uppgifterna baserar sig på rapporten Kommunernas lägesbild som beretts under ledning av finansministeriet och som behandlar befolkningsutvecklingen, ekonomin, uppgifterna, personalen, demokratin och livskraften i kommunerna.

• Bekanta dig med rapporten Kommunernas lägesbild (på finska, presentationsblad på svenska)
• Rapportens mest väsentliga iakttagelser (på finska)

Ytterligare information:

Jani Pitkäniemi, överdirektör, tfn 02955 30494, jani.pitkaniemi(at)vm.fi
Tanja Rantanen, finansråd, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi
Minna Salminen, kommunministerns specialmedarbetare, tfn 050 445 5350, minna.salminen(at)vm.fi