Staten överlåter konstruktionerna längs Salpalinjen till markägarna

Finansministeriet har fattat beslut om att överlåta konstruktionerna längs Salpalinjens befästningskedja till markägarna och börjar bereda upphävningen av de nyttjanderätter som hör samman med objekten. Finansministeriet ordnade måndagen den 23 april ett informationsmöte om överlåtelsen av konstruktionerna längs Salpalinjen i Salpalinja-museo i Miehikkälä. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen, till vars ansvarsområde Senatfastigheter hör, öppnade mötet.

Överlåtelsen av konstruktionerna ger markägarna rätt att besluta om objekten och samma möjligheter att utveckla dem till exempel med tanke på turism och rekreationsbruk. Markerna kring Salpalinjen gavs tillbaka till markägarna redan på 1960–1970-talen.

I en utredning om Salpalinjen har man kartlagt kommunvist på vilka fastigheter och objekt nyttjanderätten har begränsats. Utredningen, som Senatfastigheter nyligen slutförde, har gett bakgrundsinformation för beslutet om upphävning och är en fortsättning på en omfattande inventering av Salpalinjen som Museiverket gjorde åren 2009–2012. 

En begränsning av nyttjanderätten innebär att staten har rätt att bevara befästningarna och grottorna i ett område och till exempel använda dem som förråd. Salpalinjen har idag inte längre något försvarssyfte som ger orsak att begränsa förvaltningen av enskilda objekt där.

”Salpalinjens framtid vilar snarare på dess historiska värden och på turismen och rekreationsbruket. Begränsningen av nyttjanderätterna har medfört hinder och bromsat upp denna verksamhet”, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Kommunerna har redan nu samarbetat aktivt med turistföretag och föreningar. Ett bra exempel på samarbetet är Salpalinja-museo, bunkermuseet i Vederlax och den 55 kilometer långa stigen Salpapolku.

Salpalinjen hör till de av Museiverket klassificerade byggda kulturmiljöerna av riksintresse. Museiverket har även i fortsättningen en viktig roll när det gäller att råd och anvisningar om eventuella restaureringar av objekten längs Salpalinjen.

Staten har ansvarat för säkerheten vid de objekt där nyttjanderätten är begränsad, bland annat genom att skylta, skydda och spärra riskfyllda platser.

Finansministeriet lämnar en ansökan om upphävning av nyttjanderätterna till Lantmäteriverket i maj. Den 23 april skickar finansministeriet ett brev till de markägare på vars marker det finns objekt med begränsad nyttjanderätt. Det är fråga om sammanlagt ca 340 markägare. Lantmäteriverket kontaktar markägarna angående lantmäteriförrättningarna.

Information om Salpalinjen på finansministeriets webbplats

Ytterligare information:

Pauliina Pekonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30081, pauliina.pekonen(at)vm.fi

Tuomas Vanhanen, kommun- och reformminister Anu Vehviläinens specialmedarbetare, tfn 0295 530 216, tuomas.vanhanen(at)vm.fi

Staten köpte och tvångsinlöste mark längs Salpalinjen för försvarsändamål på 1940-talet. Salpalinjen byggdes åren 1941–1944, men inga strider fördes någonsin längs den. Linjen anlades av 35 000 män som 2 000 lottor ordnade mat åt. På 1960–1970-talen gavs markområdena tillbaka till markägarna allteftersom övergången till ett regionalt försvarssystem gjorde Salpalinjen överflödig. I det sammanhanget begränsades emellertid nyttjanderätten till befästningar i betong och hinder av sten. I fastighetsregistret har ca 400 fastigheter en anmärkning om begränsad nyttjanderätt. Begränsningarna gäller särskilt området mellan Finska viken och Kivijärvi. Försvarsmakten förvaltade och ansvarade för befästningarna fram till 2003. År 2003 övertog finansministeriet Salpalinjen i sin besittning. Senatfastigheter ansvarar för skötseln av befästningarna och utarbetade också utredningen om Salpalinjen.