Remissbehandling
Finansministeriet ber om utlåtanden om multilateral konvention om internationell företagsbeskattning

En multilateral konvention om företagsbeskattning ingår i ett  projekt för reformering av den internationella inkomstbeskattningen som startats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Konventionstexten publicerades i oktober 2023. Finansministeriet ber nu om utlåtanden om konventionen och huruvida det är ändamålsenligt att underteckna den. Utlåtanden kan lämnas till och med den 4 december 2023.

Målet med OECD:s projekt för att reformera företagsbeskattningen är att förhindra en urholkning av inkomstskattebasen och motverka problem i samband med överföring av vinster. Syftet är också att minska skattekonkurrensen mellan stater. 

Reformprojektet omfattar två områden: pelare 1 och pelare 2. Pelare 1 omfattar två delområden:   Amount A som reglerar en partiell omfördelning av beskattningsrätten och Amount B som syftar till att förenkla tillämpningen av principen om marknadsmässiga villkor på rutinmässiga distributörer.  

Pelare 2 handlar om minimibeskattning på 15 procent av stora koncerner samt den så kallade STTR-regeln (subject to tax rule). Lagen om minimiskatt för stora koncerner behandlas för närvarande av riksdagen. Lagen ska träda i kraft vid ingången av 2024. 

Sammansättningen OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS offentliggjorde konventionstexten om Amount A den 11 oktober. Sammansättningen gav samtidigt ut även annat material som rör konventionen, bland annat en uppdaterad konsekvensbedömning om pelare 1.

Finansministeriet sände konventionstexten på remiss den 9 november. I en promemoria som bifogats till begäran om utlåtande beskrivs konventionens centrala innehåll och konsekvenser. 

Större beskattningsrätt för marknadsstater

De gällande reglerna för internationell beskattning förutsätter att företaget är fysiskt närvarande i landet för att staten ska ha beskattningsrätt. Inom reformprojektet har det ansetts motiverat att bland annat undersöka om det är nödvändigt att uppdatera skatteregleringen med hänsyn till digitaliseringen av affärsverksamhet och möjligheterna till gränsöverskridande affärsverksamheter utan att företaget är fysisk etablerat i det land där verksamhet bedrivs. 

Många stater har reagerat på digitaliseringen genom att införa nationella skatter. Reformprojektets mål är att delvis omfördela beskattningsrätten så att marknadsstaterna, det vill säga de stater där företaget har konsumenter eller användare, får större beskattningsrätt i fråga om företagsbeskattningen. 
Reformprojektet har också som mål att stabilisera det internationella systemet för inkomstbeskattning så att nationell beskattning av digital affärsverksamhet kan avskaffas.

Vad går den nya beskattningsrätten ut på?

Den nya beskattningsrätten ska till en början gälla multinationella förtag med en total omsättning på över 20 miljarder euro globalt och lönsamhet på över 10 procent. Omsättningströskeln sjunker till 10 miljarder euro sju år efter ikraftträdandet om parterna bedömer att regleringen varit framgångsrik. 

En stat får beskattningsrätt om man enligt konventionens regler för bestämning av källa kan beräkna att företaget genererat inkomster på över en miljon euro i landet. För vissa stater är tröskelvärdet 250 000 euro. Den andel som får omfördelas är högst 25 procent av den vinst som överskrider lönsamhetströskeln på 10 procent. Den fördelas mellan staterna utifrån en hur stor del av inkomsterna beräknas ha genererats i respektive stat. På grund av överföringen av beskattningsrätten bör det fastställas i vilka stater dubbelbeskattning ska undanröjas. Ansvaret för att undanröja dubbelbeskattningen fastställs på stats- och jurisdiktionsnivå och avsikten är att ansvaret ska falla på de stater och jurisdiktioner där koncernens verksamhet har varit mest lönsam.

En central del av konventionen är att parterna förbinder sig till att inte införa sådana digitala skatter eller motsvarande åtgärder som anges i konventionen. Dessutom förbinder sig parterna att inte tillämpa sådana skatter som anges i bilaga A till konventionen. Förbindelsen gäller alla bolag, inte bara koncerner som omfattas av den nya beskattningsrätten. 

Den multilaterala konventionen innehåller också bestämmelser om centraliserad skattedeklaration och betalning av skatt samt om förfaranden för rättssäkerhet i tillämpningen av den nya beskattningsrätten och frågor som anknyter till den nya beskattningsrätten.

Partiell omfördelning av beskattningsrätten genom en multilateral konvention

Den publicerade konventionstexten motsvarar det samförstånd om Amount A:s tekniska struktur som nu nåtts bland medlemmarna i arbetsgruppen Task Force on the Digital Economy. Medlemmarna har emellertid ännu inte godkänt konventionstexten och konventionen har inte öppnats för undertecknande. Ett fåtal länder har uttryckt olika synpunkter på vissa bestämmelser i den offentliggjorda textens fotnoter.

När texten godkänts kan den multilaterala konventionen om Amount A avancera till underteckningsfasen. Avsikten är att det första tillfället att underteckna konventionen ska ordnas så snart som möjligt. Varje stat förbereder undertecknandet enligt sina egna bestämmelser om undertecknande av fördrag. I Finland ska det behöriga ministeriet, innan det inhämtar en fullmakt för undertecknande, vid behov begära utlåtande om konventionen och huruvida det är ändamålsenligt att underteckna den av berörda myndigheter och andra parter vars intressen konventionen gäller. Dessa utlåtanden samlas nu in genom den aktuella remissbehandlingen. Beslut om fullmakt för undertecknande fattas vid statsrådets allmänna sammanträde och vid föredragningen för republikens president. För att konventionen ska sättas i kraft krävs riksdagens godkännande och en lag om ikraftsättande.

Mer information:

Anna Lehtimäki, specialsakkunnig, tfn 0295 530 250, anna.lehtimaki(at)gov.fi
Jenni Kaltiokallio, skattesakkunnig, tfn 0295 530 165, jenni.kaltiokallio(at)gov.fi