Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

finansministeriet
Utgivningsdatum 20.12.2024 9.53
Typ:Pressmeddelande

Ett flertal ändringar träder i kraft inom finansministeriets förvaltningsområde vid ingången av 2025. Ändringarna gäller bland annat sänkta mervärdesskattesatser, hushållsavdrag och rundradioskatten för personer.

Kompletterad 27.12., fordonsskatten för husbilar

Ändringar i inkomstbeskattningen

Det görs en indexjustering i skattegrunderna för förvärvsinkomster i alla andra utom de två högsta inkomstklasserna i inkomstskatteskalan. Indexjusteringen är 3,4 procent. Indexjusteringen görs genom att inkomstgränserna i den progressiva inkomstskatteskalan höjs, med undantag för de två högsta inkomstgränserna, samt genom att grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp, inkomstgränserna för minskningen samt den andra minskningsprocenten ändras. 

Maximibeloppet för grundavdraget är 4 115 euro nästa år. 

Förvärvsinkomstavdraget slopas och det ersätts genom att arbetsinkomstavdraget höjs. Arbetsinkomstavdraget höjs också för att lätta beskattningen av arbete med cirka 100 miljoner euro med betoning på låg- och medelinkomsttagare. Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget är 3 225 euro nästa år.

Pensionsinkomstavdraget minskas, vilket skärper beskattningen av pensionsinkomster för pensionstagare med en pension på cirka 22 500–57 500 euro per år.

Marginalskattesatsen för inkomstskatteskalans näst högsta inkomstklass sänks med 0,25 procentenheter och på motsvarande sätt höjs marginalskattesatsen för den högsta inkomstklassen med 0,25 procentenheter som en del av den helhet där förvärvsinkomstavdraget ersätts med arbetsinkomstavdrag.

Statens progressiva inkomstskatteskala 2025 

Beskattningsbar förvärvsinkomst,
euro
Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %
0–21 200 0 12,64
21 200–31 500 2 679,68 19
31 500–52 100 4 636,68 30,25
52 100–88 200 10 868,18 34
88 200–150 000 23 142,18 41,75
150 000– 48 943,68 44,25


Barnförhöjning till arbetsinkomstavdraget

En barnförhöjning tas i bruk i arbetsinkomstavdraget. Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs med 50 euro för varje minderårigt barn som den skattskyldiga ska försörja. Höjningen beviljas till dubbelt belopp i fråga om ensamförsörjare. 

Hushållsavdraget minskar

Hushållsavdragets maximibelopp sänks från 2 250 euro till 1600 euro. Dessutom sänks den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna från 40 procent till 35 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 13 procent när det gäller löner. Självrisken för avdraget stiger från 100 euro till 150 euro.

Avdraget för att avstå från oljeuppvärmning omfattas av det höjda hushållsavdraget till utgången av 2027.   

Sänkningen av beskattningsvärdet för tjänstebilar med nollutsläpp fortsätter

Sänkningen av beskattningsvärdet för utsläppsfria tjänstebilar med 170 euro i månaden fortsätter till utgången av 2029.

Utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas

Utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas. Arbetsgivaren kan fortfarande skattefritt bekosta arbetstagarens utbildning på det sätt som föreskrivs i 69 b § i inkomstskattelagen.

Skattefrihet för flyttkostnader som betalas av arbetsgivare utvidgas

Skattefriheten för flyttningskostnader som betalas av arbetsgivare utvidgas så att de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hans eller hennes familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar betraktas som helt skattefria förmåner för arbetstagaren alltid när arbetsställets placering är orsaken till att arbetstagaren flyttar. Som flyttningskostnader och därtill anslutna resekostnader betraktas även den kommenderingsreseförsäkring som arbetsgivaren tecknat för arbetstagaren och dennes familjemedlem.

Skattefri ersättning för vissa kostnader i samband med gränsöverskridande arbetsförhållanden

Arbetsgivaren kan ersätta kostnaderna för anskaffning av pass, visum, arbets- eller uppehållstillstånd eller registrering av uppehållsrätt som arbetsgivaren betalat skattefritt samt kostnaderna för anskaffning av personbeteckning och skattenummer för såväl arbetstagaren som dennes familjemedlemmar. Även de tjänster som köpts av en utomstående tjänsteleverantör för skötseln av ovannämnda registreringar samt för anskaffning av handlingar, tillstånd och koder kan i fortsättningen bekostas skattefritt för arbetstagaren och dennes familjemedlemmar. Skattefri inkomst anses inte medföras av anskaffning av vaccinationer, läkemedel och läkarundersökningar som på grund av arbetsobjektets förhållanden krävs av eller är motiverade för inresa, visum eller arbets- eller uppehållstillstånd.

Kulturell, språklig och liknande träning som arbetsgivaren bekostar utgör också en skattefri förmån för anställda i fråga om arbete i gränsöverskridande fall.

Rundradioskatten för personer lindras

Rundradioskatten för personer lindras enligt följande:

  • Inkomstgränsen för skatten höjs från 14 000 euro till 15 150 euro.
  • Skattens maximibelopp sänks från 163 euro till 160 euro. 

Mer information:
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 0295 530 123, filip.kjellbeg(at)gov.fi

Särskilda ordningen för mervärdesskatt för småföretag förnyas

Reformen höjer den nedre gränsen för skattskyldighet till 20 000 euro och den nuvarande lättnaden i anslutning till den nedre gränsen slopas. Fastställandet av den nedre gränsen för skattskyldighet harmoniseras i enlighet med EU-rätten. Som villkor för skattefrihet beaktas näringsidkarens omsättning under en längre period än tidigare, inklusive omsättningen under det innevarande och det föregående kalenderåret. Skyldigheten att registrera sig som skattskyldig retroaktivt för tiden innan den nedre gränsen överskrids slopas. Skattskyldigheten inträder först när den nedre gränsen överskrids.

Skattefriheten för verksamhet i liten skala utvidgas till att gälla sådana utländska näringsidkare som har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i en annan medlemsstat, men som inte har något fast driftställe i Finland. Förutsättningen för skattefrihet är att näringsidkarens årsomsättning i EU är högst 100 000 euro. Näringsidkaren ska registrera sig i den särskilda ordningen för gränsöverskridande skattefrihet endast i en EU-medlemsstat, dvs. i etableringsstaten. Näringsidkare med hemort i Finland kan tillämpa motsvarande skattefrihet i andra EU-medlemsstater genom att registrera sig i den särskilda ordning som nämns i Finland.

Tillämpningsområdet för den reducerade mervärdesskattesatsen på 14 procent utvidgas

De nyttigheter som i nuläget omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent överförs till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Detta görs i syfte att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet. Ändringen gäller inte tidningar och tidskrifter eller rundradioverksamhet. Ändringen gäller persontrafik, inkvarteringsverksamhet, gästhamnsverksamhet och läkemedel. Ändringen gäller också bland annat kultur- och idrottsverksamhet, såsom böcker, idrotts- och motionstjänster, tillträde till kulturella evenemang och anläggningar samt idrottsevenemang, utnyttjande av idrottsanläggningar, framträdanden av utövande konstnärer, idrottsmän eller andra offentligt uppträdande, importerade konstverk som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare samt de ersättningar som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. 

Dessutom överförs mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. 

Höjningen av den reducerade mervärdesskattesatsen ökar statens mervärdesskatteintäkter enligt en statisk uppskattning med ca 305 miljoner euro på årsnivå. Överföringen av hygienprodukter till en sänkt mervärdesskattesats på 14 procent minskar statens skatteintäkter med uppskattningsvis ca 12 miljoner euro på årsnivå. Den slutliga avkastningseffekten förblir dock mindre, eftersom en höjning av mervärdesskatten minskar konsumenternas köpkraft och ökar statens och andra motsvarande offentliga samfunds mervärdesskatteutgifter. 

Mer information:
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 238, marja.niiranen(at)gov.fi

Fordonsskatten på elbilar och laddhybrider höjs

Fordonsskattens grundskatt och drivkraftsskatten för elbilar och hybrider ändras. Fordonsskattens grundskatt på renodlade elbilar stiger med ca 53 euro och drivkraftsskatten med i genomsnitt ca 35 euro per år. Grundskatten på laddhybrider stiger med i genomsnitt cirka 37 euro per år. Drivkraftsskatten på bensindrivna laddhybrider stiger med i genomsnitt cirka 41 euro per år. Drivkraftsskatten på dieseldrivna personbilar som är laddhybrider sjunker med i genomsnitt cirka 140 euro per år. Grundskatten på utsläppssnåla icke-laddningsbara personbilar som är hybrider stiger med cirka 0–11 euro per år.

De nya skattegrunderna träder i kraft den 1 januari 2026. Eftersom fordonsskatten är daglig och tas ut på förhand för en skatteperiod på 12 månader per fordon, innehåller de fordonsskattebiljetter som sänts under 2025 redan en del av den skatt som tagits ut i enlighet med bestämmelserna för 2026.

Mer information: 
Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Fordonsskattens drivkraftsskatt för husbilar höjs

Drivkraftsskatten för husbilar ska i fortsättningen bestämmas på motsvarande sätt som drivkraftsskatten för andra personbilar i kategori M1. Drivkraftsskatten för dieseldrivna husbilar höjs från nuvarande 0,9 cent till 5,5 cent per dag för varje påbörjat hundratal kilogram totalmassa. Ändringen gäller inte bensindrivna husbilar, vilket innebär att för sådana ska det inte heller i fortsättningen tas ut någon drivkraftsskatt. 

För att summan ska bli skäligare ska den totalmassa för fordonet som beaktas när drivkraftsskatten för husbilar bestäms begränsas till 7 500 kilogram till skillnad från andra personbilar. Drivkraftsskatten för gas- och eldrivna husbilar samt laddbara hybridhusbilar är lägre än för dieseldrivna husbilar.

Ändringarna träder i kraft vid årsskiftet, men den förhöjda skatten tillämpas först på den drivkraftsskatt för husbilar som tas ut från och med ingången av 2026. Höjningarna syns dock delvis redan i de debetsedlar för fordonsskatt som sänds 2025, eftersom fordonsskatten debiteras i förväg för en skatteperiod på tolv månader. 

Mer information:  
Suvi Soppi, skattesakkunnig, tfn 0295 530 104, suvi.soppi(at)gov.fi 
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Bestämmelserna om förseningsavgift preciseras och interventionsfonden för jordbruket blir momsskyldig

Till lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ fogas en preciserande bestämmelse med stöd av vilken förseningsavgift ska påföras när mervärdesskatt som berättigar till återbäring har deklarerats till för högt belopp av den skattskyldige. Bestämmelsen i fråga ska tillämpas i situationer där den skattskyldige först i skattedeklarationen har deklarerat den mervärdesskatt som berättigar till återbäring, men till för högt belopp, och därefter genom en rättelsedeklaration har deklarerat det rätta, lägre beloppet. Ändringen förtydligar och preciserar bestämmelserna om påförande av förseningsavgift, förbättrar den skattskyldiges rättsskydd och förutsebarheten i beskattningen och främjar likabehandlingen av skattskyldiga.

Mervärdesskattelagen ändras så att interventionsfonden för jordbruket ska vara särskilt skattskyldig för sin rörelsemässiga verksamhet och att det som i mervärdesskattelagen föreskrivs om staten inte ska tillämpas på fonden. Som mervärdesskattskyldig har interventionsfonden för jordbruket rätt att dra av mervärdesskatten på varor eller tjänster som den köpt för sin skattepliktiga affärsverksamhet, vilket minskar behovet av ytterligare kapitalisering av interventionsfonden genom budgetöverföringar. Dessutom görs det vissa andra justeringar i mervärdesskattelagen.

Mer information:
Pauliina Pitkänen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 395, pauliina.pitkanen(at)gov.fi

Plats för beskattning av virtuella evenemang och marginalbeskattningsförfarandet

Mervärdesskattelagens ordalydelse i fråga om underhållnings-, kultur- och idrottsevenemang har harmoniserats så att den motsvarar ordalydelsen i mervärdesskattedirektivet. Den reducerade skattesatsen är tillämplig på samma sätt både på fysiska evenemang på plats och på direktuppspelade evenemang. Till mervärdesskattelagen fogades bestämmelser om platsen för beskattning av virtuella evenemang. Dessa tjänster beskattas enligt köparens läge.

Bestämmelserna om marginalbeskattning har preciserats på det sätt som förutsätts i mervärdesskattedirektivet så att förfarandet i fråga inte lämpar sig för återförsäljning av konst-, samlings- och antikviteter som förvärvats med nedsatt skattesats. 

Mer information: 
Tea Niiranen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 319, tea.niiranen(at)gov.fi

Alkoholskatten på starka alkoholdrycker höjs 

Accisen på starka alkoholdrycker höjs 2025–2027 i enlighet med den förväntade utvecklingen av konsumentprisindex. Skatteförhöjningarna är 1,3–1,8 procent per år, sammanlagt 4,6 procent under 2025–2027. Höjningarna gäller mellanprodukter med mera än 15 procent, såsom starkvin, samt drycker som innehåller mer än 10 procent etylalkohol, såsom whisky och vodka.

Priserna på drycker i gruppen etylalkoholdrycker kommer till följd av skattehöjningarna att stiga med uppskattningsvis cirka en procent och i gruppen mellanprodukter med en halv procent varje år som skatten höjs.

Skattehöjningarna beräknas öka intäkterna av punktskatten på alkohol med cirka tre miljoner euro på årsnivå 2025 och 2026 och med cirka fyra miljoner euro 2027.

Mer information:
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183 pia.kivimies(at)gov.fi
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Pertunmaa och Mäntyharju slås samman och en del av Lempäälä kommun överförs till Tammerfors stad 

Pertunmaa och Mäntyharju kommuner slås samman till en ny kommun Mäntyharju. Sammanslagningen baserar sig på det sammanslagningsavtal som kommunfullmäktige i Pertunmaa och kommunfullmäktige i Mäntyharju godkände i maj 2024.

Kommunindelningen mellan Lempäälä kommun och Tammerfors stad ändras så att ett ca 112 hektar stort område i enlighet med kommunernas gemensamma förslag överförs till Tammerfors stad.

Mer information:
Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 122, suvi.savolainen(at)gov.fi
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 027, anu.hernesmaa(at)gov.fi

Tillsynen över Keva överförs från finansministeriet till Finansinspektionen 

Tillsynen över arbetspensionsanstalten Keva överförs helt och hållet från finansministeriet till Finansinspektionen. Samtidigt utvidgas Finansinspektionens tillsynsbefogenheter i fråga om Keva så att de motsvarar Finansinspektionens nya tillsynsuppgift.

Mer information:
Ville Koponen, regeringsråd, tfn 0295 530 504, ville.koponen(a)gov.fi

Ansvaret för administreringen av det nationella annonseringssystemet för offentlig upphandling överförs från finansministeriet till Statskontoret

Statskontoret har från och med ingången av 2025 till uppgift att upprätthålla det nationella annonseringssystemet för offentlig upphandling Hilma. Hilma är en tjänst där upphandlare inom den offentliga sektorn kan konkurrensutsätta sina upphandlingar samt anmäla kommande upphandlingar, pågående konkurrensutsättningar och resultaten från sina avslutade konkurrensutsättningar.

Statens aktieinnehav i Finlands Universitetsfastigheter Ab i finansministeriets ägarbesittning

Ägarbesittningen av de statsägda aktierna i Finlands universitetsfastigheter överförs från Senatfastigheter till finansministeriet från och med den 1 januari 2025. Värdet av besittningen uppgår till 171,3 miljoner euro. Genom överföringen av ägarbesittningen kan statens strategiska ägarstyrning förtydligas och statens eventuella risker i anslutning till ägandet av bolaget hanteras bättre än för närvarande. Tyngdpunkten i ägarstyrningen har flyttats från operativa fastighets- och lokalfrågor till mer strategiska frågor.

Mer information: 
Tero Meltti, finansråd, tfn 0295 530 770, tero.meltti(at)gov.fi

Regionförvaltningsverkens avgifter ändras vid ingången av 2025

Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken 2025 och 2026 träder i kraft vid årsskiftet. På grund av de ökade kostnaderna för att producera prestationer höjs de flesta av regionförvaltningsverkens avgifter för tillstånd, handläggningsavgifter och andra prestationer med 2–3 procent. Näringstillsynens avgifter stiger med 20 procent och gemenskapslagstiftningens avgifter med 10 procent. Avgifterna för de tillstånd inom alkoholförvaltningen som anhängiggjorts i det elektroniska ärendehanteringssystemet sänks med 10%. Ändringarna baserar sig på kostnadsuppföljning.

Förordningen är i kraft högst till dess att den statliga regionförvaltningsreformen genomförs och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inleder sin verksamhet. Regionförvaltningsverkens avgiftsbelagda prestationer överförs i huvudsak till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

Mer information:
Elina Isoksela, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 116, elina.isoksela(at)gov.fi

Centraliserad kontaktpunkt vid finansministeriet för att samordna det nationella genomförandet av förordningen om ett interoperabelt Europa

Förordningen om ett interoperabelt Europa som främjar interoperabiliteten mellan de transeuropeiska digitala offentliga tjänsterna tillämpas fullt ut från och med den 12 januari 2025. Förordningen förpliktar leverantörer av gränsöverskridande offentliga tjänster, såsom EU:s institutioner, statliga myndigheter, kommuner och välfärdsområden. 

Finansministeriet agerar i fortsättningen centraliserad kontaktpunkt, samordnar frågor som gäller förordningen och stöder tillämpningen av den. Ministeriet är också Finlands representant i nämnden för ett interoperabelt Europa som främjar strategiskt samarbete inom digitalisering.  

Mer information: 
Suvi Remes, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 043, suvi.remes(at)gov.fi

Beskattning Ekonomiska utsikter Finansmarknaderna Finanspolitiken Förvaltningspolitiken Hyvinvointialueet Kommunärenden Offentliga förvaltningens ICT Staten som arbetsgivare
KEVA Senatfastigheter alkoholskatt anskaffning anskaffning beskattning beskattning beskattning beslut drivkraftsskatt fastigheter hushållsavdrag inkomstskatt interoperabilitet kommuner konsumtionsskatt mervärdesskatt offentlig upphandling penningöverföring regionförvaltningsverk

Tutustu myös

Ostolaskutietojen toimittamista hankintatietovarantoon kokeillaan seitsemän kuntaorganisaation kanssa

FM
Tyyppi:Uutinen Julkaisuajankohta:12.9.2025 10.41

Haku hankintatietovarannon pilottiin on käynnissä

FM
Tyyppi:Uutinen Julkaisuajankohta:8.5.2025 9.48

Huittisten kaupunki palkittiin vuoden 2024 hankintayksikkönä

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:8.4.2025 9.48

Valtiovarainministeriö valmistelee avointa näkymää julkisiin hankintoihin ja ostolaskutietoihin

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:23.1.2025 12.00

Matkailuautojen ajoneuvoveron käyttövoimaveroa korotetaan

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:3.10.2024 13.36

Valtion vuoden 2025 talousarvioesitys: näin verotus muuttuu

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:23.9.2024 13.55
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Pidennyksen hakeminen alijäämän kattamiskaudelle
        • Kuntien koronatuet
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
    • Yhteystiedot ja asiointi
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot