Regeringen enades om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2024

Regeringen enades vid sin överläggning tisdagen den 21 maj om årets andra tilläggsbudgetproposition. Propositionen stöder regeringens mål om att hålla underskottet i de offentliga finanserna under 3,5 procent i förhållande till BNP 2024.

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2024 minskar anslagsbehovet för innevarande år med 53 miljoner euro. De ordinarie inkomsterna ökar med 141 miljoner euro. Dessa minskar tillsammans statens behov av nettoupplåning med nästan 194 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till 12,7 miljarder euro 2024. Den budgeterade statsskulden beräknas vid utgången av 2024 uppgå till cirka 169 miljarder euro, vilket är cirka 60 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

De offentliga finanserna stärks för att undvika EU:s förfarande vid alltför stora underskott

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2024 innehåller i enlighet med regeringens åtagande vid vårens ramförhandlingar åtgärder som stärker de offentliga finanserna för att undvika EU:s förfarande vid alltför stora underskott. Dessa inkluderar bland annat en höjning av den allmänna mervärdesskattesatsen samt justeringar som gjorts på basis av preciserade behovsbedömningar och tidsplaner för betalningar till exempel i energistöden, kostnaderna för invandring och EU-medlemsavgiften. Nödvändiga satsningar genomförs med hänsyn till det handlingsutrymme som de offentliga finanserna möjliggör. Förfarandet vid alltför stora underskott kan undvikas om referensvärdet för underskott på 3% överskrids tillfälligt och i obetydlig mån. Det betyder att det underskott som regeringen planerar för i år ska hållas under 3,5 procent i förhållande till BNP. Överskridningen är tillfällig eftersom Finlands underskott enligt EU-kommissionens prognos kommer att sjunka under referensvärdet på 3 procent till 2,8 procent i förhållande till BNP år 2025.

Regeringen beslutade om ytterligare satsningar på trafikprojekt inom utgiftsramen och den icke-namngivna projektreserveringen i regeringsprogrammet

Regeringen inleder flera betydande trafikprojekt på olika håll i Finland i syfte att påskynda tillväxten i områdena och återhämtningen inom byggbranschen.

Det föreslås att följande projekt inleds som ett led i det investeringsprogram som ingår i regeringsprogrammet: 1) Riksväg 5 Leppävirta—Kuopio (föreslagen fullmakt 180 miljoner euro), 2) Riksväg 8 Edsevö—Lepplax (föreslagen fullmakt 24 miljoner euro) och 3) utvecklandet av Kustbanan på avsnittet Köklax—Karis (föreslagen fullmakt 30 miljoner euro). Projekt som ingår i investeringsprogrammet ökar inte på statens inlåningsbehov.

Finland intäktsför stöd från EU:s fond för ett sammanlänkat Europa till ett belopp av sammanlagt 51,1 miljoner euro för trafikprojekt. Av stödet allokeras sammanlagt 11,2 miljoner euro till Västbanan Ab. Dessutom föreslås det att följande projekt finansieras med stöd från programmet i fråga om anslagsbehovet för 2024: Riksväg 11 Koivisto bro och Pikkuhaara bro (Björneborg och Ulvsby), Riksväg 21 förbättras mellan Ailakkalahti och Kilpisjärvi i Enontekis kommun, och dessutom bygger man en planskild anslutning till riksväg 3 vid gränsen mellan Tavastehus och Janakkala.

För riksväg 15, infarten till Kotka (Hyväntuulentie) föreslås en fullmakt på 8,17 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för år 2024. Dessutom förbättras anslutningsarrangemangen till riksväg 3 och riksväg 19 i Jalasjärvi, Kurikka. För projektet föreslås en fullmakt på 11 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för 2024.

Dessutom föreslås det att en fullmakt på 1,45 miljoner euro beviljas för långa serviceavtal för landsvägsfärjetrafik (20—21 år). Den föreslagna fullmakten och serviceavtalen förutsätter inget tilläggsanslag, utan finansieringen ingår i den årliga anslagsramen för basunderhållet av transportinfrastrukturen.

Nödvändiga tilläggsanslag för kostnaderna för instrumentaliserad olaglig migration och för ersättning av stödet till Ukraina

För kostnader för instrumentaliserad olaglig migration föreslås 3,3 miljoner euro åt Gränsbevakningsväsendet, 0,5 miljoner euro åt polisen och 0,7 miljoner euro åt Tullen. Gränsbevakningsväsendet föreslås dessutom få 11 miljoner euro för investeringsutgifter som gäller ett radiotekniskt övervakningssystem (RTV).

Åt Migrationsverket föreslås sammanlagt ca 1,5 miljoner euro för utgifter enligt regeringens propositioner om ett gränsförfarande och om ändring av medborgarskapslagen.

Det föreslås att tilläggsanslagen för ersättande av den försvarsmateriel som levererats till Ukraina ska omfattas av Försvarsmaktens fullmakt för stöd till Ukraina (UKR 2023), vars totala belopp då stiger med 575,4 miljoner euro. Utgifterna för de ersättande anskaffningarna kommer att realiseras 2024– 2032. Med hänvisning till detta föreslås det att Försvarsmaktens materielanskaffningar ökas med ca 1,1 miljoner euro för att täcka kostnaderna för stödet till Ukraina 2024. För att täcka kostnaderna för stödet till Ukraina föreslås dessutom ett tillägg på 6,1 miljoner euro för Försvarsmaktens omkostnader. Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få ett tillägg om 152,8 miljoner euro i enlighet med indexjusteringen.

Lantmäteriverket föreslås få ett tillägg om 1 miljon euro för förnyandet av flygkamerautrustningen, vilket även betjänar försvarsmaktens behov.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås ett tillägg om 0,7 miljoner euro för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens omkostnader för att uppdatera registret över serviceproducenter (Soteri) till en nivå som förutsätts av lagen om tillsyn övers social- och hälsovården.

Anslagen minskar tack vare ändringar i behovskalkylerna och tidsplanerna för utbetalning

Tilläggsbudgetpropositionen innehåller flera ändringar i tidsplaner och utbetalningar vilket minskar anslagsbehovet i år. Det föreslås till exempel att kalkylen över anslaget för energistöd sänks med 141 miljoner euro och kalkylen över anslaget för produktionsstöd för förnybar energi med 114 miljoner euro. Det anslag som reserverats för EU:s strukturfondsprojekt föreslås bli minskat med 100 miljoner euro på grund av att utbetalningarna är mindre än beräknat. 

EU-medlemsavgiften föreslås bli sänkt med 136 miljoner euro på basis av en preciserad uppskattning. Utgifterna för invandring minskar också. Anslaget som reserverats för utgifter för mottagande av flyktingar och asylsökande föreslås bli minskat med 59,8 miljoner euro bland annat på grund av justerade antaganden om invandring. Det anslag som reserverats för stöd till mottagningsverksamhetens kunder föreslås bli sänkt med 28,7 miljoner euro på grund av att antagandena om invandring har justerats.

De i regeringsprogrammet överenskomna besparingarna inom utveckling av landsbygden täcks genom ombudgetering av oanvända anslag från CAP-övergångsperioden. EU-förvärven kan således säkerställas till fulla beloppet.

Ränteutgifterna ökar

Kalkylen över ränteutgifterna har justerats i enlighet med utfallet av ränteutgifterna och i enlighet med upplåningen och utvecklingen av räntenivåerna. Det föreslås att skuldhanteringsutgifterna höjs med 73,1 miljoner euro. Ränteutgifterna uppskattas uppgå till sammanlagt cirka 3,2 miljarder euro 2024.

De försämrade ekonomiska utsikterna drar ner på de beräknade skatteinkomsterna

Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 261 miljoner euro. Den nya kalkylen baserar sig på finansministeriets makroekonomiska prognos från april 2023.

Det föreslås att den allmänna mervärdesskattesatsen och skatten på vissa försäkringar höjs från 24 procent till 25,5 procent från och med den 1 september 2024. Höjningarna beräknas öka skatteintäkterna med ca 182 miljoner euro. Mervärdesskatteintäkterna minskar å andra sidan på grund av de försvagade ekonomiska utsikterna.

Intäktskalkylen för samfundsskatten föreslås bli sänkt med 469 miljoner euro på grund av de försämrade konjunkturutsikterna. Intäktskalkylen för den temporära skatten på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen sänks också med 150 miljoner euro på basis av skattedeklarationsuppgifterna från företag inom elbranschen. Intäktskalkylen för arvs- och gåvoskatten föreslås däremot bli höjd med 115 miljoner euro och intäktskalkylen för källskatten på ränteinkomster med 106 miljoner euro på basis av uppgifterna om influtna belopp.

Kalkylen över inkomster av blandad natur föreslås bli höjd med sammanlagt 412 miljoner euro. Inkomsterna från bland annat EU:s program Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att öka, och förslaget innehåller också en uppskattning på 300 miljoner euro av förfallna anslag som överförts från tidigare år.

Avsikten är att den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2024 lämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 23 maj, varefter den publiceras på webbplatsen Statens budgetpropositioner.

Ytterligare information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, mikko.martikkala(a)gov.fi, och Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi