Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Nätverksarbetet inom regionutvecklingen kräver ett stadigare gemensamt kunskapsunderlag och nationellt politiskt stöd

Det nationella nätverksarbetet inom regionutvecklingen kräver ett stadigare kunskapsunderlag som tagits fram i samarbete mellan regionutvecklingsaktörerna samt tydliga nationella mål och politiskt stöd för regionutvecklingen. Den fenomen- och temabaserade finansieringen bör även säkerställas och styras nationellt. Som kompensation för finansieringen krävs av regionutvecklingsnätverken ett starkare resultatansvar och större fokus på att stärka regionutvecklingsfärdigheterna och det ömsesidiga lärandet.

Inom regionutvecklingen stöter man ofta på antingen ”elaka problem” eller ”mångskiftande möjligheter” som inte kan lösas eller utnyttjas endast med hjälp av färdigheterna, kompetensen och resurserna hos en enda aktör. Då framhävs behovet av ett nätverksbaserat tillvägagångssätt inom utvecklingsarbetet.

Utredningen av nätverkssamarbetet i regionerna stöder regeringsprogrammets mål om att Finlands framgång ska byggas på regionernas och städernas starka sidor och särdrag genom ett samarbete mellan olika aktörer. Partnerskap, interaktion och nätverksarbete är centrala element i den reviderade regionutvecklingsmodell som fastställs i statsrådets regionutvecklingsbeslut 2020–2023. Utredningens resultat ska utnyttjas vid verkställandet av beslutet. 

Ökad förståelse för nätverksarbetets möjliga effekter genom analys av verksamhets- och finansieringsmodeller

Inom utredningsarbetet identifierades fyra olika verksamhets- och finansieringsmodeller för nätverkssamarbetet inom regionutvecklingen. Det som utreddes i modellerna var om nätverksarbetet fokuserar på allmän utveckling eller kretsar kring vissa specifika teman samt om nätverksarbetets mål och innehåll har fastställts ur ett nationellt eller regionalt perspektiv. Modellerna förbättrar förståelsen för vad man kan uppnå med olika alternativa modeller och funktioner för nätverkssamarbete inom regionutvecklingen samt vilken verksamhet som kan generera de eftersträvade effekterna.

Ur ett nationellt perspektiv är det särskilt viktigt att överväga vilka nätverkshelheter som eftersträvas och vilka nätverkssamarbetsmodeller som kan behövas under 2020-talet. Samtliga modeller är intressanta ur regionutvecklingsaktörernas perspektiv. Förmodligen hittar man en fungerande helhet i en kombination av de planerade modellerna.

Ett effektivt nätverksarbete bygger på förtroende, en gemensam vision och strukturer som skapar ramar för arbetet. I utredningen ges sex rekommendationer för hur ministerierna samt de regionala och lokala aktörerna kan stärka det effektiva nationella nätverksarbetet inom regionutvecklingen:

1. Man skapar ett nationellt systematiskt regionutvecklingsforum och en nätverksstruktur som förenar de politiska beslutsfattarna, statsförvaltningen och de regionala aktörerna och skapar en dialog om regionutvecklingsfrågorna.
2. Man utreder regionutvecklingsaktörernas intresse för och möjligheter att skapa och finansiera inlärningsprocesser mellan regionerna och inrätta ett interaktivt samordningskansli.
3. Man säkerställer den nationella långsiktiga fenomenbaserade och tematiska finansieringen för nätverksarbetet.
4. Man stärker de regionala aktörerna genom att göra det möjligt för olika aktörer att delta i regionutvecklingsnätverken och öka regionutvecklingsnätverkens befogenheter och ansvar.
5. Man förtydligar regionutvecklingens mål och lyfter fram de starka sidorna och befintliga nätverken i regionerna.
6. Man integrerar nätverksarbetet i regionutvecklingsaktörernas kärnverksamhet vid sidan om deras egen verksamhet.

VALUMA-projektet har genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019. Utredningen har genomförts av konsultbyrån för regionutveckling MDI, 4Front och Nordregio.

Mer information:

Utvecklingsdirektör, styrelseordförande Janne Antikainen, MDI, tfn 040 764 1829, [email protected]

Ledande sakkunnig, Valtteri Laasonen, MDI, tfn 050 5330604, [email protected]

Specialsakkunnig Hanna-Maria Urjankangas, Arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3739, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.