Minister Ikonen utnämner en utredare som ska genomlysa lämnandet av diagnosuppgifter om finansieringen av social- och hälsovården och verifieringen av kunskapsunderlaget 

Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen har beslutat att utnämna en utredare för att utreda orsakerna till varierande diagnospraxis i välfärdsområdena, Institutet för hälsa och välfärds (THL) anvisningar, registrens funktion och informationsflödets obrutenhet.

”De senaste veckornas misstankar om att diagnosuppgifterna är korrekta har väckt oro hos finländarna. Enligt THL:s utredningar finns det inga tecken på sviklig registrering av diagnoser utan det har varit fråga om tekniska fel i de uppgifter som välfärdsområdena lämnat. Det är dock nödvändigt att processerna för att skapa kunskapsbasen genomlyses på ett oavhängigt sätt så att man ska kunna förebygga upprepningen av de fel som nu uppdagats, korrigera processerna och återställa förtroendet för kunskapsbasens korrekthet. Finansieringen av de finländska social- och hälsovårdstjänsterna ska alltid grunda sig på lag och högklassig information”, konstaterar minister Anna-Kaisa Ikonen. 

Diagnosuppgifternas korrekthet påverkar allokeringen av välfärdsområdenas finansiering

Diagnosuppgifterna används på befolkningsnivå både för att följa sjukfrekvensen och för att fastställa behovskoefficienterna för social- och hälsovårdstjänster. Enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering allokeras cirka 80 procent av regionernas finansiering på basis av behovskoefficienterna. Enligt lagen hör utarbetandet av behovskoefficienterna till THL, som utnyttjar flera informationskällor vid utarbetandet. THL lämnar behovskoefficienterna till finansministeriet som basinformation för kalkylerna över välfärdsområdenas finansiering. 

Utredningen omfattar utöver diagnosuppgifternas korrekthet och databasens integritet också användningen av olika register och kvalitetssäkring

Finansieringsmodellen för välfärdsområdena har utvecklats stegvis under regeringsperioden. Den tredje fasen av utvecklingen av finansieringsmodellen bereds som bäst. Avsikten är att regeringspropositionen lämnas till riksdagen våren 2026.  Arbetet med att utreda diagnosuppgifter utnyttjas i utvecklingen av finansieringsmodellen. 

En central utgångspunkt med tanke på en fungerande finansieringsmodell för välfärdsområdena är att uppgifterna om områdena har registrerats och sänts till THL:s register i enlighet med anvisningarna och att anvisningarna är tydliga och entydiga. Dessutom ska kvalitetssäkringen av de inlämnade uppgifterna vara i skick.

Utredaren bedömer hur processens olika faser fungerar, analyserar sårbarheter och utvecklingsobjekt och utarbetar ett konkret förslag till utvecklingsåtgärder. Målet med utredningen är att förbättra omfattningen av och kvaliteten hos de uppgifter som påverkar behovskoefficienten för social- och hälsovården. Urvalsprocessen för utredaren pågår och information om inledandet av arbetet ges separat så snart som möjligt. 

I finansieringen för 2026 används för första gången uppgifter som samlats in från välfärdsområdena om 2023

Kommunernas praxis för registrering av hälso- och sjukvård varierade före välfärdsområdesreformen. Det har också förekommit skillnader i fråga om lämnandet av uppgifter till Institutet för hälsa och välfärds (THL) register. Oändamålsenliga förändringar i behovskoefficienterna beror på olika utgångslägen för kommunernas och välfärdsområdenas diagnostikkunskapsbas och på utvecklingsåtgärder som framskrider i olika takt. Förändringarna i kunskapsunderlaget påverkar finansieringen med fördröjning. I finansieringen för 2026 används för första gången uppgifter som samlats in från välfärdsområdena om 2023.  

”Regeringen har i sitt program förbundit sig till behovsbaserad social- och hälsovårdsfinansiering. De aktuella felen i de uppgifter som regionerna lämnat är från 2022–2023. Utmaningarna med att inleda välfärdsområdenas verksamhet realiseras säkert för sin del som bristfälliga uppgifter. Regionerna har i och med finansieringsmodellen emellertid ett incitament att kontinuerligt förbättra kvaliteten hos de uppgifter som de lämnar, och detta kan ytterligare stödjas med hjälp av genomlysning. Dessutom är den tredje fasen av utvecklingen av finansieringsmodellen under beredning”, fortsätter minister Ikonen. 

Mer information:
Ville-Veikko Ahonen, avdelningschef, finansministeriet, tfn 0295 530 066
Tanja Rantanen, finansråd, enhetschef, finansministeriet, tfn 0295 530 338