Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2022

Finansministeriet föreslår anslag på sammanlagt 20,3 miljarder euro för det egna förvaltningsområdet, vilket är 0,8 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i synnerhet på att statsandelarna för kommunal basservice har ökat. Beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och räddningsreformen samt pensionsavgifterna ökar också budgetförslaget.

Av förvaltningsområdets anslag utgör stöden till kommunerna 52 procent, de statliga pensionerna och ersättningarna 26 procent, EU-avgifterna 12 procent, energiskattstöden 0,5 procent och de avgifter som betalas till landskapet Åland 1,4 procent. Ämbetsverkens omkostnader utgör 6,5 procent av anslagen under huvudtiteln och mervärdesskatteutgifterna inom förvaltningsområdet 0,8 procent.

Finansministeriets omkostnader föreslås bli ökade med 1 miljoner euro på grund av förnyandet av den offentliga förvaltningen i enlighet med strategin för den offentliga förvaltningen, med 3 miljoner euro på grund av det riksomfattande kostnadseffektivitetsprojektet för kommunernas fastighetsförvaltning samt 1,6 miljoner euro på grund av programmet för utveckling av offentliga upphandlingars effektivitet.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 624 miljoner euro. I utgifterna ingår 23,6 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret, vilket också inkluderar utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister.

Dessutom föreslås 28 miljoner euro för återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen.

Tjänster för statssamfundet

För statens interna ämbetsverkstjänster föreslås 56 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt investeringsutgifterna för Valtori. Största delen av tjänsterna finansieras med avgifter som tas ut hos kunderna. Statskontoret producerar dessutom centraliserade tjänster för staten bland annat i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen.

Maximibeloppet för Senatkoncernens investeringsfullmakt föreslås vara 700 miljoner euro. Investeringarna fokuserar på byggande som är nödvändigt med tanke på statens uppgifter, som förbättrar de inre förhållandena, ökar lokaleffektiviteten och som tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 127 miljoner euro. Beloppet innefattar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas omkostnader till ett belopp av 61 miljoner euro, omkostnaderna för Statistikcentralen till ett belopp av 54 miljoner euro samt Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till 3,9 miljoner euro.

För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 8 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader som uppgår till 64 miljoner euro.

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För pensioner som betalas av staten och utgifter i anslutning till dem föreslås anslag på 5,3 miljarder euro, vilket är 102 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på ökningen av antalet pensioner och på indexjusteringar av pensionerna.

Dessutom föreslås 39 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar och för statens reseskadeskydd.

Finansieringen av kommunernas basservice och välfärdsområden

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 8 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (562 miljoner euro) tas inte i beaktande i nivån för statsandelen för kommunal basservice. Detta är möjligt eftersom den kommunala ekonomin understötts kraftigt år 2020 och att de direkta kostnaderna för coronan gottgörs kommunerna också år 2021. Statsandelen för kommunal basservice ökas dock med ett tillägg om 246 miljoner euro.

Indexhöjningen av statsandelen för basservice är 165 miljoner euro (2,2 procent) år 2022. Nivån på statsandelen höjs dessutom av kommunernas nya och utvidgade uppgifter, för vilka man anvisar en statsandel på 100 procent. Ändringarna ökar statsandelarna med ca 107 miljoner euro.

De skatteförluster som beror på de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om och som ska ersättas till kommunerna föreslås bli kompenserade med 2,6 miljarder euro, vilket är cirka 0,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

För genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet föreslås ett anslag på 47 miljoner euro, som avsetts för inrättande av välfärdsområden och deras verksamhet samt för kostnaderna för temporära beredningsorgan och regionfullmäktige.

Dessutom föreslås ett anslag på 175 miljoner euro för beredning av och stöd för genomförandet av reformen. Anslaget är avsett bl.a. för betalning av statsunderstöd för IKT-kostnader i samband med reformen.

Avgifter till Europeiska unionen

För de finansiella bidrag som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås 2,505 miljarder euro vilket är 88 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.

År 2022 är det andra finansåret under EU:s följande budgetramperiod 2021 –2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag om ett avgiftstak för Europeiska unionens fleråriga budgetram för 2022.

Kommissionen får be medlemsstaten att ställa ytterligare nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte är tillräckliga för att täcka unionens behov av likvida medel.

Ytterligare information:

Jan Holmberg, ekonomichef, tfn 02955 30156, jan.holmberg(at)vm.fi
Jussi Lammassaari, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30060, jussi.lammassaari(at)vm.fi (finansieringen av kommunerna)
Ville-Veikko Ahonen, finansråd, tfn 02955 30066, ville-veikko.ahonen(at)vm.fi (finansieringen av välfärdsområdena)