Begäran om utlåtande
Förändringarna i punktskatten på läskedrycker styr konsumtionen mot drycker med lägre sockerhalt

Finansministeriet har berett ett ny proposition om punktskatt på läskedrycker som uppfyller kraven i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Målet med reformen är fortfarande att styra konsumtionen och produktionen från drycker med hög sockerhalt till drycker som innehåller mindre socker. Målet är att man samtidigt kunde utöka skatteintäkterna.

Riksdagen godkände revideringen av lagen om punktskatt på läskedrycker våren 2023, och republikens president stadfäste lagen kort därefter. Lagändringarna trädde emellertid inte i kraft vid den tidpunkten utan väntade på att Europeiska kommissionen skulle godkänna det statliga stödet.

Under behandlingen av statligt stöd visade det sig att den reviderade lagen inte till alla delar var förenlig med bestämmelserna om statligt stöd. Enligt kommissionen måste Finland göra ändringar i lagen för att få det statliga stödet godkänt. Kommissionen meddelade sitt beslut om statligt stöd fredagen den 23 maj.

Den nya propositionen innehåller redan överenskomna förhöjningar

Finansministeriet har utarbetat ett nytt utkast till en proposition som överensstämmer med den skattemodell som kommissionen har godkänt. Denna version innehåller

• ändringar som stadfästes 2023 och som enligt kommissionen inte medför några problem i fråga om statligt stöd
• ändringar som krävs för godkännande av statligt stöd
• de höjningar av punktskatten på läskedrycker som regeringen kommit överens om åren 2023–2025 i syfte att öka statens skatteintäkter
• förhöjningen av alkoholskatten på jästa drycker som innehåller mellan 1,2 och 2,8 procent alkohol.

Syftet med reformen är att stärka hälsostyrningen

Syftet med reformen av punktskatten på läskedrycker är att styra konsumtionen och produktionen från drycker med hög sockerhalt till drycker som innehåller mindre socker. Målet är att man samtidigt kunde utöka skatteintäkterna.

I praktiken skulle punktskatten på läskedrycker på basis av sockerhalten omfatta sex skatteklasser, medan det för närvarande finns två klasser. Skatten på läskedrycker gäller alkoholfria drycker eller drycker med låg alkoholhalt, såsom safter, läskedrycker, energidrycker, mineralvatten och kaffedrycker.

Den lägsta skatteklassen ska i likhet med dagsläget gälla sockerfria drycker. Skatten på sockerfria drycker stiger från 13 till 20 cent per liter.

För inte färdigförpackade drycker tas det av administrativa skäl inte ut punktskatt på läskedrycker på basis av deras sockerhalt, utan dryckerna beskattas enligt den lägsta skattenivån.

Skatten bestäms på basis av sockerhalten

Skatten på sockerhaltiga drycker ska i framtiden graderas till fem skatteklasser på basis av produktens totala sockerhalt. Skatten på drycker som innehåller socker föreslås vara 27, 35, 43, 51 eller 59 cent per liter.

Beskattningen av osötade och icke-smaksatta vatten och mineralvatten ändras så att punktskatt på läskedrycker också ska tas ut för drycker som packats i minutförsäljningsförpackningar som rymmer mer än fem liter.

Förutsättningarna för skattefrihet för växtbaserade drycker kompletteras med ett krav på lägsta kalciuminnehåll. Dessutom ska skattebehandlingen av baljväxtbaserade drycker, såsom drycker av bondböna, förenhetligas med beskattningen av andra växtbaserade drycker. Dryckesingredienser i fast form som används vid framställning av drycker ska också omfattas av skatt.

Remissbehandling inleds

Finansministeriet begär utlåtanden om förslaget till regeringsproposition. Remisstiden löper ut den 6 augusti.

Medan remissbehandlingen pågår färdigställer ministeriet propositionen. Avsikten är att regeringen lämnar propositionen till riksdagen i september, och ändringarna avses träda i kraft i början av 2026.

Mer information:
Pia Kivimies, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi