Utredning
Forsknings- och utvecklingsverksamhetens administrativa börda bör minskas

Den administrativa bördan för finansiering och rapportering av forsknings- och utvecklingsverksamhet kunde lättas genom att slå samman administrativa förfaranden. Detta framgår av finansministeriets rapport av den 16 augusti.

I projektet för utveckling av statsunderstödsverksamheten har man kartlagt praxis för finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Forskningsorganisationer beviljas årligen uppskattningsvis 0,6 miljarder euro i statsunderstöd och finansiering för samfinansierad verksamhet. En forskningssektion som är verksam i anslutning till projektet föreslår att den administrativa bördan i anslutning till ansökan om och rapportering om finansiering kunde lindras genom att förenhetliga administrativa förfaranden. 

Genomförandet av forskningssektionens utvecklingsförslag stöder för sin del målet i Petteri Orpos regeringsprogram om att höja Finlands forsknings- och utvecklingsutgifter (FoU) till 4 procent av BNP före 2030. 

Begrepp och förfaranden i anslutning till forskningsfinansiering bör förtydligas

Forskningsfinansiering beviljas utöver basfinansiering även i form av statsunderstöd enligt prövning och finansiering av samfinansierad verksamhet. I vissa fall skaffas forskning mot vederlag för ett visst riktat ändamål. Begreppen och förfarandena i fråga om de olika finansieringsformerna har inte till alla delar motsvarat varandra. Utvecklingsbehoven gäller också EU:s strukturfonder och kompetensen i fråga om forskningsfinansiering. Oklara förfaranden och anvisningar medför en oskälig börda för dem som ansöker om och får finansiering. 

Totalkostnadsmodellen skapar förutsättningar för automatisering av den ekonomiska rapporteringen 

Med en totalkostnadsmodell avses en finansieringsmodell där finansiering söks och beviljas för de totala kostnader som orsakas av det projekt som genomförs i enlighet med finansieringsmottagarens praxis för kostnadsberäkning. En övergång till modellen har föreslagits redan länge. Den används redan av Innovationsfinansieringsverket Business Finland och Finlands Akademi, betydande finansiärer av forsknings- och utvecklingsverksamhet. 
Totalkostnadsmodellen förenhetligar praxis i anslutning till finansieringen och minskar kraven i anslutning till olika finansieringsmodeller. Övergången till en totalkostnadsmodell är också en förutsättning för automatisering av den ekonomiska rapporteringen, vilket främjar finansiärernas, sökandenas och mottagarnas produktivitet på längre sikt.  

Behoven av att reglera forsknings- och utvecklingsverksamheten ska tas i beaktande vid revideringen av statsunderstödslagen

Enligt forskningssektionens rapport baserar sig understödet för den offentliga forskningsverksamheten i stor utsträckning på statsunderstödslagen och myndighetsspecifika begränsningar och villkor i användningen av finansieringen. EU:s regler om statligt stöd påverkar beredningen och beviljandet av statsunderstöd till forskningsorganisationer. Det finns inga nationella bestämmelser om offentlig forskning som skulle beakta bestämmelserna om statligt stöd och vara gemensamma för alla finansiärer. Behovet att ändra statsunderstödslagen diskuteras vid finansministeriet. Nu är det dags att bedöma hur man bör föreskriva om förfarandena för beviljande av forskningsfinansiering. Dessutom måste EU-bestämmelserna om finansiering av forsknings- och teknologiinfrastrukturer beaktas när statsunderstödslagen revideras.

Mer information:
Ulla Suomela, specialsakkunnig, tfn 0295 530 178, ulla.suomela(at)gov.fi
Mikko Lehtonen, specialsakkunnig, tfn 0295 160 197, mikko.lehtonen(a)gov.fi