Det föreslås ändringar i tjänstemannalagen
Statsanställda ska i framtiden kunna jobba mer flexibelt i olika organisationer inom statsförvaltningen
Statsrådet har till riksdagen lämnat en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av statstjänstemannalagen. Propositionen har beretts vid finansministeriet. Genom ändringen ska det bli lättare för statsanställda att förflytta sig mellan olika organisationer inom statsförvaltningen.
En statstjänsteman ska även för viss tid kunna förflyttas till arbete som delvis hör till en annan organisation
Enligt förslaget till ändring av statstjänstemannalagen ska en statstjänsteman med tjänstemannens samtycke för viss tid kunna förflyttas också till arbete som delvis omfattar uppgifter som hör till ett annat ämbetsverks behörighet eller till arbete hos en annan arbetsgivare än staten. Syftet är att sakkunskapen ska kunna utnyttjas mer flexibelt mellan förvaltningsområdena och de statliga ämbetsverken. Samtidigt blir det lättare att jämna ut arbetsbördan i och med att att statens personalresurser tillfälligt kan riktas till de ämbetsverk där de bäst behövs. I enlighet med den gällande bestämmelsen kvarstår tjänstemannen i tjänsteförhållande till det ämbetsverk från vilket han eller hon förflyttats.
Genom karensavtal begränsas möjligheten att information som erhållits i tjänsteutövning utnyttjas i ett nytt tjänsteförhållande
Genom tystnadsplikten och förbudet mot att utnyttja sekretessbelagd information kan man inte heltäckande förhindra situationer där sådan information som är sekretessbelagd och som tjänstemän har tillgång till kan utnyttjas i det nya anställningsförhållandet för att skaffa sig själv eller någon annan fördel. Syftet är att genom karensavtal skydda det allmänna intresset och opartiskheten i tjänsteutövningen samt att förhindra eventuell korruption när tjänstemän övergår till den privata sektorn.
Det föreslås att det i statstjänstemannalagen tas in en bestämmelse om karensavtal, om en särskild karenstid efter det att anställningsförhållandet har upphört och om den ersättning som ska betalas för den tiden. Vidare föreslås det att det med tjänstemän som behandlar känslig information eller information med betydande ekonomiskt värde ska ingås avtal som inbegriper ett karensvillkor med stöd av vilket det är möjligt att avtala om en karenstid på högst 12 månader innan övergången till en ny arbetsgivares tjänst. Under karenstiden ska det betalas en ersättning som motsvarar lönen. I avtalet kan det även tas in en bestämmelse om avtalsvite enligt vilken vitet får vara högst dubbelt så stort som den betalda ersättningen.
En tjänsteman ska under tjänsteförhållandet och en utsatt tid som motsvarar karenstiden efter att tjänsteförhållandet har upphört informera myndigheten om han eller hon övergår till en annan arbetsgivare eller inleder närings- eller yrkesutövning. Syftet med karenstiden är att när tjänstemannen efter karenstiden börjar arbeta med andra uppgifter har den information som är sekretessbelagd eller som skyddas av bestämmelser vilka i övrigt begränsar offentligheten och som tjänstemannen känner till förlorat en sådan betydelse att den i det nya anställningsförhållandet eller den nya verksamheten på ett väsentligt sätt kan utnyttjas för att skaffa sig själv eller någon annan fördel. Karensavtalet binder dock inte tjänstemannen om anställningsförhållandet har upphört av något skäl som beror på arbetsgivaren.
Statens tjänstemannaetiska kommitté har i sin promemoria 2014 föreslagit dessa ändringar görs i statstjänstemannalagen.
Statstjänstemäns rätt att söka ändring
Det föreslås att bestämmelserna om statstjänstemäns rätt till ändringssökande ska harmoniseras med bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. Att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen ska i fortsättningen förutsätta besvärstillstånd.
Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.
Mer information
Lautiainen Miska
konsultativ tjänsteman
tfn 02955 30212