Sök

19.5.2026 | Finansministeriet har tillsatt en forskningsgrupp för att bedöma alternativ för utvecklingen av finansieringsmodellen för välfärdsområdena. Utredningen görs till stöd för arbetet i den parlamentariska arbetsgruppen för välfärdsområdenas framtid.

Statsandelar och hemkommunersättningar Det kommunala finansieringssystemet består av kommunernas egna inkomster och statlig finansiering. De viktigaste inkomstkällorna är skatteinkomster och statsandelar. Statsandelarna utgör en femtedel av kommun...

Statsandelen för kommunal basservice Statsandelen för kommunal basservice är kalkylmässig och består av utjämning av kostnadsskillnader och utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningen av kostnadsskillnader baserar sig på k...

Revision av statsandelssystemet för kommunal basservice Statsandelsreformen baserade sig på föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering om en övergripande översyn av den kommunala finansieringen och statsandelssyste...

Varför minskar kommunernas statsandelar till följd av den uppdaterade överföringskalkylen för finansieringen av social- och hälsovårdsreformen? I överföringskalkylen för social- och hälsovården fastställs det hur mycket skatter och statsandelar so...

Med skattesubvention avses sådana avvikelser från beskattningens normala grundstruktur, det vill säga det så kallade normala skattesystemet, med vilka man stöder en viss näring eller en viss grupp av skattskyldiga.

7.5.2026 | Anpassningsbehovet är fortfarande stort inom kommunekonomin. Utgifterna inom den kommunala ekonomin förutspås öka 2027–2030, framför allt på grund av att finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmåner ökar osäkerheten i utgifterna. Utvecklingen av skatteinkomsterna förutspås vara skälig, men statsandelarna belastas av bestående och tidsbundna nedskärningar även om den kommunala ekonomin stärks i sin helhet tack vare regeringens diskretionära åtgärder.

Fastighetsbeskattningen föreslås bli förnyad så att taxeringsvärdena motsvarar prisnivån och byggkostnaderna i området på ett bättre sätt än i dagsläget. Eftersom fastigheternas taxeringsvärden i regel skulle stiga, ska de nedre och övre gränserna för kommunernas fastighetsskattesatser sänkas i motsvarande mån.

Beskattningen av läskedrycker Lagen om punktskatt på läskedrycker (1127/2010) gäller alkoholfria drycker eller drycker med låg alkoholhalt, såsom safter, läskedrycker, mineralvatten och kaffedrycker. De skattepliktiga produkterna definieras i lage...

Punktbeskattning Punktskatten är en indirekt skatt som riktar sig till konsumtion eller användning av en produkt. Syftet med punktskatten är i huvudsak att öka statens skatteinkomster, men flera punktskatter har också andra mål, såsom miljö- eller...

Energibeskattningen Energiskatter tas ut på drivmedel, uppvärmningsbränslen och kraftverksbränslen samt på el. Energiskatterna grundar sig både på lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och på lagen om punktskatt på elström och vissa...

Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar Enligt 41 § i kommunstrukturlagen när kommuner går samman kan inom ramen för statsbudgeten ett sammanslagningsunderstöd enligt prövning betalas till den nya kommun som bildas. Statsrådet beslutar i samban...

Konsekvensbedömningar och prognoser Finansministeriet (FM) bedömer konsekvenserna av beslut och lagar och gör upp prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Målet är att producera aktuell och objektiv information till stöd för beslutsfattandet. Fi...

30.4.2026 | Den preliminära statsandelskalkylen för kommunal basservice innehåller åtgärder enligt planen för de offentliga finanserna våren 2026 samt uppdateringar av bestämningsfaktorerna. Statistikcentralens statistik om befolkningsstruktur och arbetslöshet 2025 har beaktats i kalkylen. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna baserar sig på finansministeriets skatteprognoser från april.

27.3.2026 | Kommunikationsministeriets och finansministeriets gemensamma, som tjänstemannainlägg utarbetade rapport om nuläget och reformen av beskattningen och finansieringen av trafiken är klar. Rapporten är första delen av det projekt för en totalreform av beskattningen och finansieringen av trafiken som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. 

9.10.2025 | Syftet med reformen är att trygga Skatteförvaltningens tillgång till information. Ett mera omfattande kunskapsunderlag säkerställer inflytandet av skatteinkomster, enhetlig beskattning, jämlik behandling av de skattskyldiga och bekämpning av grå ekonomi.

5.2.2026 | Torsdagen den 5 februari lämnade regeringen en proposition om en tilläggsbudget för 2026 till riksdagen. Tilläggsbudgeten innehåller ökade satsningar på tillväxt och investeringar för att stödja sysselsättningsutvecklingen. Dessutom föreslås det att inkomstposterna sänks.

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA FÖR 2027—2030 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. De ekonomiska utgångspunkterna ..........6 1.1. De ekonomiska utsikterna ..........6 1.2. Utsikterna för de offentliga finanserna ..........7 1.3. Hållbarheten inom de offen...

STATSRÅDETS REDOGÖRELSE OM PLANEN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA FÖR 2027—2030 SRR 3/2026 rdSRR 3/2026 rd 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. De ekonomiska utgångspunkterna ..........6 1.1. De ekonomiska utsikterna ..........6 1.2. Utsikterna för de offentlig...

22.9.2025 | Kommunernas ekonomiska utsikter försämras enligt höstens kommunekonomiprogram. Det allmänt svaga konjunkturläget inom ekonomin påverkar kommunernas skatteutfall, och å andra sidan ökar kommunernas utgifter på grund av de stigande personalkostnaderna och den ökande arbetslösheten och investeringsbehoven. Skillnaderna i inkomst- och utgiftsutvecklingen mellan kommunerna är dock betydande.