Den kommunala ekonomin försvagas och differentieras

Kommunernas ekonomiska utsikter försämras enligt höstens kommunekonomiprogram. Det allmänt svaga konjunkturläget inom ekonomin påverkar kommunernas skatteutfall, och å andra sidan ökar kommunernas utgifter på grund av de stigande personalkostnaderna och den ökande arbetslösheten och investeringsbehoven. Skillnaderna i inkomst- och utgiftsutvecklingen mellan kommunerna är dock betydande.
De olika anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna i budgetpropositionen för 2026 återspeglas också i den kommunala ekonomin. När man granskar konsekvenserna av statsminister Orpos regerings beslutsbaserade åtgärder under hela valperioden är den stärkande nettoeffekten för den kommunala ekonomin emellertid sammanlagt cirka 200 miljoner euro 2026.
Staten anvisar cirka 5,9 miljarder euro i statsunderstöd till kommunerna 2026, vilket är cirka 3 procent mer än 2025. De kalkylerade statsandelarna uppgår till cirka 4,7 miljarder euro, kompensationen för kommunernas skatteintäktsförluster till cirka 0,5 miljarder euro och de övriga statsbidragen till cirka 0,5 miljarder euro.
Statsandelen för kommunal basservice är cirka 3,55 miljarder euro 2026. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2025 minskar statsandelen med cirka 185,5 miljoner euro. Statsandelen höjs av justeringen av kostnadsfördelningen, indexhöjningen och uppgiftsändringarna, och den minskas av den permanenta minskningen av statsandelen med 75 miljoner euro samt nedskärningen av indexhöjningen med en procentenhet.
Statsandelarna till kommunerna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgår i likhet med innevarande år till uppskattningsvis 1,3 miljarder euro 2026. Reformen av stödet för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen trädde i kraft i höst, och nästa år stiger reformens totala effekt till 91,7 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice.
Obalansen mellan inkomster och utgifter förutsätter fortsatta anpassningsåtgärder
Skatteinkomsterna har utvecklats svagt under innevarande år men enligt utfallsuppgifterna och bokslutsprognoserna har utgifterna inom den kommunala ekonomin inte stigit i takt med tidigare uppskattningar.
Utsikterna för den kommunala ekonomin beräknas förbli svaga 2026, i likhet med 2025. Omkostnaderna ökar bland annat på grund av löneförhöjningarna inom kommunsektorn och arbets- och näringsservicereformen som trädde i kraft vid ingången av året, och som medförde en utvidgning av kommunernas finansieringsansvar för arbetslöshetsförmånerna. Även om skatteintäkterna beräknas öka avsevärt 2026 när konjunkturläget förbättras, bromsas utvecklingen av inkomsterna inom den kommunala ekonomins av de avdrag som riktats till statsbidragen.
Obalansen mellan inkomster och utgifter förutsätter att kommunerna fortsätter med sina egna anpassningsåtgärder. Obalansen mellan inkomster och utgifter gäller framför allt små kommuner med färre än 5 000 invånare. Kommunalskattesatserna i mindre kommuner är i regel redan nu högre än i större kommuner samtidigt som de invånarspecifika enhetsintäkterna av kommunalskattesatsen ofta är lägre än genomsnittet.
Vad är kommunekonomiprogrammet?
Höstens kommunekonomiprogram fördjupar den bedömning av den kommunala ekonomin som görs i samband med budgetberedningen. Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin och från Kommunförbundet.
- Kommunekonomiprogrammet för 2026, hösten 2025 (på finska)
- Kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket
- Preliminära statsandelskalkyler för 2026
Mer information om kommunekonomiprogrammet:
Teija Kauhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 619, teija.kauhanen(at)gov.fi
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457, lotta.mattsson(at)gov.fi
Ville Salonen, finansråd, tfn 0295 530 388, ville.salonen(at)gov.fi.
Lauri Piirainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 521, lauri.piirainen(at)gov.fi
(kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket)