Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Utredning som stöd för barnbudgetering: modeller, verktyg och färdplan för staten och kommunerna

Hur stor andel av de offentliga medlen används för barn och med vilka resultat? För att svara på frågan behövs barnbudgetering. I ett pilotprojekt om barnbudgetering analyserade man statsbudgeten för 2020 och samarbetade med tre aktörer inom den kommunala ekonomiförvaltningen. Den färska rapporten förser de statliga och kommunala beslutsfattarna och ledarna samt ekonomiförvaltningen med nya redskap för informationsledning och konsekvensanalys över förvaltningsgränserna.

De offentliga välfärdstjänsterna har traditionellt letts och styrts sektorsvis. Kostnaderna inom olika sektorer, såsom social-, hälsovårds- eller bildningstjänsterna, har följts upp som separata helheter utan närmare information om hur de olika tjänsterna och kostnaderna för dem fördelas bland befolkningen.

Med hjälp av en ny modell och ett nytt verktyg kan de offentliga anslag som anvisas barn och barnfamiljer granskas på ett jämförbart sätt. Målet är att hjälpa serviceanordnarna att producera så kostnadseffektiva servicehelheter som möjligt för barn och familjer.

14 procent av anslagen i statsbudgeten och 35 procent av nettokostnaderna i pilotkommunerna gäller barn

Barnbudgeteringen som modellerats för statsförvaltningen innehåller anvisningar om en tväradministrativ budgetanalys av de anslag som gäller barn. I pilotprojektet utreddes dessa kostnader för varje ministerium. Utgifterna för barn delades in i direkta kostnader och kollektiva kostnader. Resultatet var att uppskattningsvis 8,1 miljarder euro, dvs. 14 procent av de totala anslagen i statsbudgeten, anvisas barn.

För granskningen av kostnaderna i kommunerna skapades en gemensam servicestruktur och en modell för inriktning av tjänster, där alla utgifter som gällde barn och barnfamiljer delades in enligt en så kallad trafikljusklassificering. I budgetanalysen delades anslagen in i direkta, indirekta och kollektiva anslag. Resultatet var en serviceplan som beskriver via vilka tjänster vissa anslag anvisas barn och unga. I de tre pilotkommunerna (Ikalis, Kemi och Brahestad) gällde i snitt 35 procent av de totala nettokostnaderna barn.

Färdplan för barnbudgetering samt rekommendationer

Barnbudgetering är ett villkor för att fullfölja FN:s barnkonvention men tillämpas knappt alls vare sig i Finland eller i resten av världen.

Utredningen leder förhoppningsvis till att barnbudgeteringen förankras i statsförvaltningens, kommunernas och de blivande landskapens förvaltning. Barnbudgetering på miniminivå är i praktiken möjlig i alla kommuner.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019. Projektet genomfördes av Nordic Healthcare Group och dotterbolaget Kuntamaisema i samarbete med Centralförbundet för barnskydd.

Mer information:

Projekthelhet: Senior Manager Virve Jokiranta, Nordic Healthcare Group (NHG), tfn 050 346 7116, [email protected]
Modeller för barnbudgetering: direktör Laura Käsmä, Kuntamaisema, tfn 040 585 1011, [email protected] samt specialsakkunnig inom barn- och familjepolitik Sonja Falk, Centralförbundet för barnskydd, tfn 040 149 0050, [email protected]
statssekreterare Maria Kaisa Aula, finansministeriet, tfn 050 530 9697, [email protected]
konsultativ tjänsteman Saara Leppinen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 630, [email protected]