Utredningsprojektet Regionaliseringspolitiken och dess principer på 2020-talet
Från regionalisering till platsoberoende arbete

Statssekreteraren, arbetslivsprofessorn Anna-Kaisa Ikonen och Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina överlämnade sin utredningsrapport ”Staten som regional, regionerna som statlig resurs - från regionalisering till platsoberoende arbete” till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen tisdagen den 12 februari 2019.

”Vi hoppas att vi inte arbetat i onödan. I detta fall betyder det att den nya regering som inleder sin mandatperiod våren 2019 - oberoende av färgtonerna - förhoppningsvis tar i bruk förslagen i denna utredning och verkställer dem för egen del. Vi har, på basis av vår egen kompetens och erfarenhet, försökt skapa en helhet som är tillräckligt ambitiös men samtidigt genomförbar”, konstaterade vice verkställande direktören Timo Reina vid överlämningstillställningen.

”Utredningen har visat att det är nödvändigt med statlig närvaro i regionerna även i fortsättningen, men vi har förlyttat blicken från traditionell regionalisering - flyttning av ämbetsverk - mot organisering av arbetet med hjälp av multilokalitet och platsoberoende. Målet är att skapa flexibla arbetspraxis, att förstärka regionala kompetenscentra och att säkerställa tillgången till kundservice. Effekterna beror naturligtvis på hur höga ambitioner man ställer på statens verksamhet och närvaro i regionerna och vilken roll våra förslag får i de nuvarande ämbetsverkens verksamhet och ledandet av dem”, sade statssekreteraren Ikonen.

Överföring av arbetsuppgifter och platsoberoende arbete förutsätter flexibel personal- och arbetsgivarpolicy

Den viktigaste slutsatsen är att förändringen och omvälvningen inom verksamhetsomgivningen är historiskt snabb. Detta har å sin sida öppnat alldeles nya möjligheter för placeringen av funktioner och personal inom statens centralförvaltning. Politiken, principerna och lagstiftningen som gäller regionaliseringen bör förnyas i takt med förnyandet av tanke- och handlingssätten som gäller arbetet och framför allt omvälvningen i fråga om arbetsverktygen på grund av digitaliseringen. Samtidigt bör vi notera olikheterna inom de statliga uppgifterna. En stor del av statens personal arbetar med säkerhetsuppgifter.

Möjliggörandet av platsoberoende arbete är en central faktor även då man sörjer för statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Detta förutsätter flera förändringar inom verksamhetskulturen och -förfarandena. Utredarna föreslår bland annat att man inleder ett omfattande utvecklingsprogram för ledandet. Ledandet av platsoberoende och multilokalt arbete kräver ett annat slags grepp än chefsarbetet och ledandet vid en fysiskt enhetlig enhet. Utredarna föreslår att man inom personalpolicyn, speciellt då tjänster och uppgifter lediganslås, väljer som utgångspunkt att den anställde själv kan lägga fram förslag till arbetsort. Dessutom föreslås det att resetider under vissa villkor ska kunna räknas som arbetstid. Planmässig verksamhet hjälper att skapa kompetenscentra i olika delar av landet.

Tjänsterna digitaliseras. Offentliga aktörers gemensamma serviceställen bör utvecklas ambitiöst. Inom kundservicen bör man ta i bruk fördomsfria samservicemodeller där statliga, kommunala och andra skattefinansierade aktörer samarbetar med den privata sektorn. Flexibelt arbete kan möjliggöras med hjälp av gemensamma lokalitets- och IKT-lösningar samt genom att skapa samarbetsomgivningar i olika delar av landet.
 

Staten behöver en ny strategi för regional närvaro och tydliga målsättningar för verksamheten

Staten måste ha en klar strategi för närvaron i fråga om olika uppgifter i olika delar av landet. Utredarna föreslår att man i det kommande regeringsprogrammet och statsrådets principbeslut som baserar sig på det inkluderar mätbara mål och uppföljningskriterier för detta. Riksdagen ska också ges en redogörelse över statens verksamhet och närvaro i regionerna. Målsättningarna som gäller regional verksamhet borde också intas i planen för de offentliga finanserna (JTS). Samma målsättningar bör också ingå i statsbudgeten, resultatstyrningen och ledningsavtalen.

Regionaliseringslagstiftningen och beslutsprocessen bör förnyas

Utredarna föreslår en totalrevision av regionaliseringslagstiftningen. Förändringar behövs också i bestämmelserna som gäller statsrådets verksamhet samt ministeriernas och ämbetsverkens behörighet. Koordineringsgruppen för regionalisering föreslås bli ersatt av ett nytt slags utvärderingsråd för regional verksamhet som ska bedöma statens verksamhet i regionerna på ett övergripande sätt, men också ge utlåtanden om betydande enskilda förslag till placeringsorter.

Balanserad utveckling av landet samt stödjandet av sysselsättningen och livskraften i olika delar av landet kräver samarbete mellan staten och regionerna. Utredarna föreslår att statens verksamhet i regionerna kopplas till avtalsförfarandet mellan staten, kommunerna och regionerna samt de styrnings- och förhandlingsprocesser som uppstår i och med de nya landskapen.

”Regionerna behöver statlig verksamhet och närvaro. Våra förslag utgör en omfattande helhet. Vi hoppas att statlig verksamhet och närvaro i regionerna samt förstärkandet av dem görs till en del av den vardagliga styrningen, ledningen, rekryteringen och utvecklingen, dock så att de ändå utförs ambitiöst och i enlighet med regeringens riktlinjer. Traditionella regionaliseringsbeslut som gäller enskilda statliga funktioner och enheter föreslås bli fattade främst i situationer där det klart och tydligt är fråga om nya enheter eller betydande utvidgning av existerande funktioner. I sådana fall skulle utgångspunkten vara att verksamheten placeras utanför huvudstadsregionen”, sammanfattade utredarna vid presentationen av de viktigaste förslagen i rapporten.

Ytterligare information:

Anna-Kaisa Ikonen, statssekreterare, tfn 02955 30524, förnamn.efternamn (at) vm.fi
vice verkställande direktör Timo Reina, tfn 09 771 2700, fornamn.efternamn (at) kuntaliitto.fi

Utredningsprojektet Regionaliseringspolitiken och dess principer på 2020-talet)

Länk till rapporten (på finska)

**

Utredningsprojektet Regionaliseringspolitiken och dess principer på 2020-talet utgör en del av utvecklandet av förvaltningspolitiken. Vårt mål är att säkerställa att Finland har välfungerande offentliga tjänster, en god förvaltning, och att vi får leva i ett hållbart och stabilt samhälle.