Begäran om utlåtande
Förslag till ändringar i den tredje fasen av lagen om välfärdsområdenas finansiering på remiss
Det föreslås ändringar i lagen om välfärdsområdenas finansiering från och med ingången av 2027. Genom ändringarna genomförs de ändringar i den tredje fasen av utvecklingen av finansieringsmodellen för välfärdsområdena som ingår i regeringsprogrammet samt vissa andra ändringar som avses träda i kraft 2027. Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition är på remiss 2.2.–11.3.2026 på utlåtandetjänsten.
”För att öka stabiliteten och förutsägbarheten i finansieringsmodellen föreslås det i detta skede inte några ändringar i finansieringsmodellens grundstruktur, utan vi gör enbart minimala ändringar i behovsmodellen. Detta har också varit välfärdsområdenas önskan för reformen. I framtiden bör behovsmodellen utvecklas så att den allt bättre beaktar bland annat hela befolkningens servicebehov, distansbesök och besök hos rådgivningen. Dataunderlaget möjliggör i dagsläget inte att dessa fogas till finansieringsmodellen”, konstaterar kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.
Minister Ikonen inleder dessutom en utredning för att kartlägga den fortsatta utvecklingen av finansieringsmodellen. Informationsbehoven gäller bland annat bedömningen av alternativ till behovsmodellen, bättre identifiering av omgivningsfaktorer samt ökningen av den sporrande effekten och verkningsfullheten.
”Vid sidan av de aktuella korrigerande åtgärderna måste vi också främja den fortsatta utvecklingen av finansieringsmodellen. Avsikten är att det kommande utredningsarbetet också lägger grunden för en eventuell mera övergripande reform av finansieringsmodellen”, fortsätter minister Ikonen.
Det föreslås en minimiuppdatering av servicebehovsmodellen
Det föreslås en lagstadgad uppdatering av den modell för befolkningens servicebehov som ligger till grund för den välfärdsområdesvisa finansieringen, dvs den så kallade diagnosmodellen. Modellen beskriver behovet av hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster och de kostnader som dessa medför i olika områden. I detta skede genomförs inte några betydande utvidgningar som gäller behovsfaktorer eller dataurval. De nyaste uppgifterna ska beaktas i de användnings- och kostnadsuppgifter som ligger bakom behovsfaktorerna och deras koefficienter och vissa justeringar ska göras i de nuvarande behovsfaktorerna. Dessutom ska beaktandet av sådana diagnosuppgifter från den privata hälso- och sjukvården som finansierats av någon annan aktör än välfärdsområdet som en köpt tjänst eller genom en servicesedel i finansieringen delvis begränsas.
För att förbättra tillförlitligheten hos kunskapsunderlaget för behovskoefficienterna förtydligas Institutet för hälsa och välfärds rätt att kontrollera och korrigera uppenbara fel som upptäckts i de grundläggande uppgifterna för behovskoefficienterna. Finansministeriet föreslås få rätt att i regionernas finansieringsbeslut ta i beaktande sådana fel i registeruppgifterna som i betydande grad påverkar finansieringen.
”Dessa nya rättigheter är nödvändiga för stärkandet av förtroendet för finansieringsmodellen. Det är mycket viktigt att finansieringen av finländska social- och hälsovårdstjänster baserar sig på lag och information av hög kvalitet. De utredare som jag tillsatt kommer att lägga fram sina förslag för utveckling av informationsunderlaget för diagnosmodellen före utgången av februari. Vi kommer skilt utifrån deras arbete att utvärdera åtgärder för att förbättra informationsunderlagets pålitlighet”, säger minister Ikonen.
Föreslagna sparåtgärder och tryggande av förutsättningarna för ordnande av tjänster
Genom propositionen genomförs även i regeringsprogrammet överenskomna sparåtgärder i enlighet med regeringens mål om att bromsa kostnadsökningen. För att genomföra de statsfinansiella besparingarna föreslås det att man av den årliga prognosticerade ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården ska ta i beaktande 60 procent i finansieringen från och med 2027 i stället för 80 procent enligt den gällande lagen. Dessutom föreslås det att den tidsbegränsade höjning på 0,2 procent som gäller beaktande av ökningen av servicebehovet slopas från och med 2028. Det föreslås att sparåtgärderna fördelas på alla välfärdsområden enligt bestämningsfaktorerna för finansieringen av social- och hälsovården.
Konsekvenserna av sparåtgärderna föreslås bli kompenserade genom att finansieringsandelen för bestämningsfaktorn för servicebehovet 2028 höjs på riksnivå med en procentenhet och att andelen för invånarantal sänks på motsvarande sätt. Detta tryggar jämlika förutsättningar för att ordna tjänster i de områden där invånarna har ett högt servicebehov och finansieringen ökar långsammare än i andra områden på grund av den svaga befolkningstillväxten.
”Regeringen har förbundit sig till att trygga social- och hälsovårdstjänster i hela landet. Samtidigt så är det med tanke på de offentliga finanserna nödvändigt att hålla tillbaka kostnadsökningen. Därför är det logiskt att vi i regel bromsar uppgiftsökningen där var finansieringen ökar mest. Ändringarna i diagnosmodellen hjälper tillsammans med sparkompensationen till att minska på den regionala differentieringen. Vi kommer ännu att noggrant utvärdera förverkligandet av finansieringsprincipen i välfärdsområdena i mars efter att behovskoefficienterna för 2027 blir tillgängliga”, konstaterar Ikonen.
Bestående övergångsutjämningarna ändras
Det föreslås att övergångsutjämningarna ändras från och med 2027. Graderingen av både övergångsutjämningsavdragen och övergångsutjämningstilläggen ökas årligen med ytterligare tio euro per invånare så att beloppet av de permanenta övergångsutjämningarna på hela landets nivå minskar med en fjärdedel fram till utgången av 2030.
Ändringen i graderingen av övergångsutjämningarna minskar den andel av övergångsutjämningarna som staten finansierar. Dessutom överför man år 2028 53 miljoner euro från den statliga medfinansieringen av övergångsutjämningarna till välfärdsområdenas finansieringsansvar, 91 miljoner euro 2029 och 82 miljoner euro från och med 2030. Minskningen av den statliga finansieringen riktas till samma belopp per invånare till samtliga välfärdsområden, med undantag för de välfärdsområden som får övergångsutjämningstillägg och där övergångsutjämningen behövs för att trygga tillräcklig finansiering för ordnandet av tjänsterna då man tar i beaktande utvecklingen av den kalkylerade finansieringen.
Andra ändringsförslag
Bestämmelser om den beräknade ökning av servicebehovet inom social- och hälsovården som ska tas i beaktande när nivån på finansieringen till välfärdsområdena i hela landet fastställs för finansåret, utfärdas för åren 2027–2030. Denna tekniska uppdatering baserar sig på en modell som Institutet för hälsa och välfärd upprätthåller.
Utkastet till proposition innehåller också ett förslag till ändring av skärgårdslagen. Till skärgårdslagen fogas en definition av ett välfärdsområde med skärgårdsförhållanden som ska beaktas i finansieringslagens finansieringskriterium på basis av skärgårdsförhållanden. Propositionen hänför sig till den revidering av skärgårdslagen som träder i kraft vid ingången av 2027.
Välfärdsområdena hörs om utkastet till proposition
Konsekvenserna av de föreslagna ändringarna i välfärdsområdenas finansiering har bedömts både som en helhet och områdesvis i propositionsutkastet. Konsekvensbedömningarna baserar sig i detta skede på finansieringen för 2026. Konsekvensbedömningarna uppdateras till 2027 års finansieringsnivå på basis av de regionala servicebehovskoefficienterna och uppgifterna om hyte-koefficienten som fås i mars. Behovet av en eventuell förlängd remissbehandling bedöms då beroende på storleken på de ändringar som kommer att göras i finansieringen för 2027.
Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen i april 2026. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2027.
Finansministeriet ordnar ett informationsmöte för välfärdsområdena om innehållet i propositionen. Informationsmötet hålls på Teams fredagen den 5 februari 2026 kl. 10.00–11.15. Infomötets Teams-länk finns i ministeriets möteskalender.
Utlåtandetjänsten
Pressmeddelandet om skärgårdslagen
Mer information:
Alexis Vartiainen, specialmedarbetare, tfn 02955 30176
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266
Tanja Rantanen, finansråd, enhetschef, tfn 02955 30338
Roosa Valkama, specialsakkunnig, tfn 02955 30560 (finansieringskalkylerna)
Kaarle Myllyneva, finansexpert, tfn 02955 30472
(finansieringskalkylerna)
e-post: fö[email protected]