Risikko: Problemen med finansieringsmodellen för sote-reformen beror inte på statsandelsreformen
Finansministeriet publicerade på fredagen en kalkyl över social- och hälsovårdssystemsreformens effekter för kommunernas ekonomi. Kalkylen illustrerar dessutom de sammanlagda verkningarna av en reform i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets utkast samt av statsandelsreformen och nedskärningarna av statsandelarna.
Sote-reformens kalkylmässiga höjningstryck mot kommunernas skatteprocent uppgår enligt beräkningen högst till 2 procentenheter. Den kalkylerade minskningen av skatteprocenten är som mest ungefär lika stor. I en kalkyl där man förutom sote-reformen även beaktat redan tidigare fastslagna statsandelsreformer och nedskärningar av statsandelarna, är det kalkylerade ändringstrycket mot skatteprocenten högst +6,7 procentenheter (höjningsbehov) och som lägst -2,4 procentenheter (sänkningsmarginal).
Grundlagsutskottet begrundar fortfarande hur det kommunala självstyret förverkligas inom den nya sote-modellen. Grundlagsutskottet blir tvunget att ta ställning till invånarnas deltagnings- och påverkningsmöjligheter samt skyddet av kommunens beskattningsrätt, och överväga om modellen tryggar tillräcklig finansiering av sote-tjänsterna och de kvarvarande kommunala tjänsterna.
Problemen med finansieringsmodellen för sote beror enligt trafik- och kommunminister Paula Risikko på de stora skillnaderna mellan kommunernas sote-kostnader. Kommunernas sote-kostnader överförs till sote-områdena. Då dessa kostnader omfördelas till kommunerna avviker beloppet enligt den föreslagna andelen från kommunernas nuvarande kostnader.
Nya statsandelssystemet bereddes omsorgsfullt
Kommunernas nya statsandelssystem trädde i kraft vid ingången av 2015. Grundlagsutskottet och kommunerna hade under reformeringen av statsandelssystemet både under beredningens gång och under remissbehandlingen tillgång till kommunspecifika, regionvisa och kommunstorleksvisa siffror. Statsandelssystemet tar hänsyn även till andra grundläggande kommunala tjänster, inte enbart social- och hälsovårdstjänsterna.
− Statsandelsreformen var nödvändig eftersom statsandelssystemet på grund av flera partiella reformer inte längre var rättvist. Statsandelsreformen fick exceptionellt omfattande understöd från kommunfältet. Kommunerna insåg behovet av förändringar och utgångsläget för reformen godkändes. Den öppna beredningen uppskattades också, konstaterade Risikko.
Ytterligare information:
Tuomas Viljamaa, trafik- och kommunminister Paula Risikkos specialmedarbetare, tfn 040 723 5821
Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30388
Auli Valli-Lintu, regeringsråd, tfn 02955 30079