Utredarna: Registreringen och styrningen av diagnosuppgifterna inom social- och hälsovården måste utvecklas i samarbete
Professorn i informationshantering inom social- och hälsovården Ulla-Mari Kinnunen och professorn i offentlig rätt Tomi Voutilainen från Östra Finlands universitet överlämnade sin utredning om diagnostisk information inom social- och hälsovården till kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen den 19 mars. Professorerna föreslår bland annat ändringar i lagstiftningen, åtgärder för att förenhetliga registreringsförfarandena och förtydligande av anvisningarna.
Utredarna hade till uppgift att bedöma informationsunderlaget för den vid finansieringen av välfärdsområdena väsentliga behovsmodellen och att utarbeta ett förslag till utvecklingsåtgärder. Utredarna hörde välfärdsområdena i stor utsträckning under arbetets gång och intervjuade olika ämbetsverk, leverantörer av informationssystem och olika aktörer. Lagstiftningen om lämnande av diagnosuppgifter inom social- och hälsovården beskrivs på ett heltäckande sätt i utredningen.
Rapportens kunskapsunderlag används för att utveckla behovsmodellen för välfärdsområdenas finansiering
"Jag vill tacka professorerna Voutilainen och Kinnunen för deras oavhängiga och yrkeskunniga arbete med att utreda brister i kunskapsunderlaget för diagnosmodellen. Sakkunniginformationen bör genast utnyttjas för att korrigera informationsunderlaget för finansieringsmodellen i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och välfärdsområdena. Finansministeriet överlämnar dessutom snart till riksdagen regeringens tredje proposition om utveckling av finansieringsmodellen, där vi också möjliggör en rättelse av felaktiga uppgifter", konstaterade kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen när hon tog emot rapporten.
"Utredningen stärker min uppfattning om att finansieringsmodellen behöver en mera omfattande revidering under de kommande åren. För att säkerställa social- och hälsovårdstjänsternas hållbarhet även i fortsättningen har jag beslutat att inleda en separat fortsatt utredning där man i ännu större utsträckning går på djupet med olika utvecklingsbanor för finansieringen av social- och hälsovården på längre sikt. Denna fortsatta utredning kommer också att stödja arbetet i den parlamentariska arbetsgrupp som snart inleds", berättade minister Ikonen om de fortsatta skedena.
Det finns variationer i och utmaningar med registreringen och insamlingen av diagnosuppgifter
Utredarna konstaterade som sin allmänna iakttagelse att det förekommit utmaningar i samarbetet och dialogen mellan THL, områdena och leverantörerna av informationssystem. Dessutom skiljer sig registreringspraxis åt från område till område och i det har förekommit skillnader i synnerhet när det gäller registrering och behandling av långtiddiagnoser. THL:s anvisningar om registrering och leverans av material har delvis varit oklara och motstridiga och de har också tolkats på olika sätt. Utredningen visar att lagstiftningsgrunden för insamling och behandling av patientuppgifter är klart bristfällig och kräver en reform.
”Registreringen och förmedlingen av varaktiga diagnoser är oenhetlig på grund av tolkningsbara anvisningar, systemskillnader och tekniska problem i övergångsskedet”, förklarade professor Ulla-Mari Kinnunen vid presentationen av rapportens slutsatser.
"Det är såväl med tanke på dataskyddet, patientsäkerheten som kunskapsunderlaget för beslutsfattandet problematiskt att behandlingen av diagnosuppgifter sker decentraliserat bland annat för vårdanmälningar från respektive tjänstetillhandahållares informationssystem inom hälso- och sjukvården. Lagstiftningen kräver att patientuppgifter förs in i den centraliserade informationsresursen (Kanta) och de borde också utnyttjas bland annat i THL:s datainsamling", fortsatte professor Tomi Voutilainen.
Förtydligande och precisering av anvisningarna och informationen hjälper att förbättra informationsunderlaget för behovsbaserad finansiering
Utredarna konstaterar att styrningsstrukturen för registreringen består av flera nivåer. Därför borde de lagreformer som gäller lämnande av uppgifter genomföras så snart som möjligt.
”Vi rekommenderar att bestämmelserna om hantering av klient- och patientuppgifter inom social- och hälsovården ses över i sin helhet för att användningen av uppgifterna kan göras mer förpliktande än för närvarande. Samtidigt kan vi skapa ett informationsunderlag från en enda riksomfattande informationsresurs i stället för den nuvarande splittrade och mångfaldiga kopieringen eller lagringen av uppgifter. Kvaliteten på kunskapsunderlaget påverkar klient- och patientsäkerheten. Det har även konsekvenser för tjänstetillhandahållarnas förutsättningar att producera kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster”, konstaterade utredarna när de överlämnade sin rapport till ministern.
.
I rapporten föreslås flera konkreta åtgärder och utvecklingsförslag för flera olika aktörer och myndigheter som grund för den fortsatta utvärderingen. Utredarna föreslår bland annat en förbättring av samarbetet mellan Institutet för hälsa och välfärd (THL), välfärdsområdena och leverantörerna av informationssystem, möjlighet för områdena att kontrollera de uppgifter de lämnat till Institutet för hälsa och välfärd samt säkerställande av genomförandet av reformen av bestämmelserna om lämnande av beräkningsuppgifter. På detta sätt kunde man minska delvis onödig och mångfaldig kopiering av uppgifter.
Mer information:
Finansministeriet
Alexis Vartiainen, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 176 (intervjuer med ministern)
Tanja Rantanen, finansråd, enhetschef, tfn 0295 530 338 (utveckling av finansieringsmodellen)
e-post: [email protected]
Östra Finlands universitet
Tomi Voutilainen professor, Östra Finlands universitet, tfn 040 595 6801
Ulla-Mari Kinnunen, professor, Östra Finlands universitet, tfn 040 355 3953
e-post: [email protected]
Bakgrundsinformation om välfärdsområdenas finansiering:
Välfärdsområdenas finansiering påverkas av de servicebehovskoefficienter som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har räknat ut och som baserar sig på det omfattande registermaterial som producerats av flera aktörer (bl.a THL, FPA, Statistikcentralen). Vid beräkningen av finansieringen används dessutom andra uppgifter, till exempel uppgifter om invånarantalet i regionerna. Behovskoefficienterna påverkar inte nivån på finansieringen av välfärdsområdena i hela landet, utan endast fördelningen av finansieringen mellan välfärdsområdena.
Vanliga frågor om finansieringen av social- och hälsovården: diagnosernas inverkan (Institutet för hälsa och välfärd) (på finska)