Enhetskostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna ger värdefull information om välfärdsområdenas och statsrådets informationsledning 

De första uppgifterna om finansministeriets och social- och hälsovårdsministeriets enhetskostnadsprojekt har färdigställts.

Utvecklingsarbetet med Institutet för hälsa och välfärd (THL) stöder regeringens mål att förbättra välfärdsområdenas kostnadseffektivitet. Dessutom möjliggör det en bedömning av tjänsternas kostnadseffektivitet.

Viktig information för välfärdsområdena och beslutsfattarna

Med hetskostnader avses kostnader som hänför sig till en viss servicehändelse, såsom en vårdperiod eller ett besök. Syftet med projektet är att göra det möjligt att jämföra enhetskostnaderna mellan olika produktionssätt. Beslutsfattandet måste grunda sig på tillförlitliga och jämförbara uppgifter, och därför har beräkningen validerats omsorgsfullt.

"Utvecklingen av enhetskostnaderna är ett viktigt steg mot ett mer kostnadseffektivt och högklassigt servicesystem. Utmaningen har varit att välfärdsområdena inte har haft en heltäckande bild av kostnaderna för den egna tjänsteproduktionen. I detta arbete söker man lösningar på detta tillsammans med välfärdsområdena. Just nu när välfärdsområdena utvecklar sin verksamhet i den nya social- och hälsovårdsstrukturen är det nödvändigt att de kan basera beslutsfattandet på information", säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.

Beräkningen av enhetskostnaderna stöder en noggrannare budgetering och kollegial utveckling i välfärdsområdena. Regionerna kan identifiera fungerande praxis, jämföra produktionssätten och utveckla tjänsteproduktionens kostnadseffektivitet.

”Det är viktigt att välfärdsområdena jämför och bedömer sin egen praxis utifrån tillförlitlig information, så att man kan fatta motiverade beslut för välfärdsområdenas och människornas bästa. Beräkningen av enhetskostnaderna utvecklas nu så att den genuint blir ett verktyg till stöd för statsrådets och välfärdsområdenas kunskapsbaserade ledning”, konstaterar social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso.

Vid presskonferensen den 13 december betonade ministrarna Anna-Kaisa Ikonen och Kaisa Juuso enhetskostnadernas betydelse för stärkandet av statens och välfärdsområdenas informationsstyrning. Med hjälp av informationen kan man följa upp kostnaderna och kostnadseffektiviteten hos vårdkedjorna för olika patientgrupper på nationell plan.

Projektets framskridande och resultat 

Först och främst har man utvecklat en beräkningsmetod och anvisningar för att få jämförbara enhetskostnader.

Beräkningen av enhetskostnaderna baserar sig på det långsiktiga arbete som Institutet för hälsa och välfärd (THL) utfört, där det nationella materialet om verksamheten och ekonomin först har slagits samman.

Beräkningen av enhetskostnaderna har under 2024 genomförts i samarbete mellan social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och Institutet för hälsa och välfärd i två olika projekt som en fortsättning på det arbete vid Institutet för hälsa och välfärd som inleddes 2020. Resultatet av beräkningen är de nationella enhetskostnaderna för de fem första tjänsteklasserna med hjälp av nationella material. Dessa fem är serviceboende med heldygnsomsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning, hemvård för äldre, mottagningstjänster på basnivå samt institutionsvård inom barnskyddet. När projektet framskrider görs beräkningen också områdesvis och mer detaljerat.

I projektet har man dessutom utrett begreppet välfärdsområdenas organiseringsansvar ur ett lagstiftningsperspektiv, och detta arbete har nu publicerats.

Arbetet fortsätter 2025 och 2026 i samarbete med välfärdsområdena

Under de följande två åren utvecklas beräkningen av enhetskostnaderna tillsammans med välfärdsområdena. Målet är att uppgifterna ska fogas till vårdanmälningsregistret för enskilda klienter eller patienter. På detta sätt kan man noggrannare än tidigare följa upp kostnaderna för vårdkedjorna och bedöma deras effektivitet. 

Avsikten är att följande resultat av projektet och en guide för kostnadsberäkning ska publiceras i början av 2025.

Mer information: 

Hanna Nevala, projektchef, finansministeriet, tfn 02955 30476, hanna.nevala(at)gov.fi 
Petra Kokko, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63474, petra.kokko(at)gov.fi