Finansminister Purra om utvärderingsrådets rapport: Finland behöver en attitydförändring
Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken publicerade sin senaste årliga bedömning av regeringens finanspolitiska riktlinjer och de offentliga finansernas hållbarhet. Finansminister Riikka Purra anser att diskussionen om landets ekonomi är nyttig.
"Vår offentliga ekonomi står inför så pass stora utmaningar att Finland behöver goda idéer från alla ekonomiexperter om hur vi kan få vårt land att vända in på ett tillväxtspår igen. Svårighetsgraden inom finanspolitiken har ökat betydligt i takt med att valperioden framskrider och den svaga konjunkturen drar ut. När de ekonomiska svårigheterna ökar försvåras i allmänhet också politiken."
Utmaningarna har ökat
Enligt Purra har utmaningarna inom den ekonomiska politiken ökat jämfört med lägesbilden under regeringsförhandlingarna våren 2023.
"Konjunkturen har varit svagare än väntat och recessionen har dragit ut på tiden. Vi uppnådde ny ekonomisk tillväxt först i slutet av förra året. Den offentliga skuldkvoten överskred redan i somras gränsen på 80 procent och vi ligger nu ungefär på genomsnittlig EU-nivå när det gäller vår skuldkvot."
"De anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om, inklusive de ytterligare anpassningsåtgärderna, ser dock just och just ut att räcka till för att skuldkvoten ska stabiliseras före 2027. Som jag redan sagt tidigare vid olika tillfällen, vi är redo att göra ytterligare utgiftsnedskärningar om regeringens viktigaste finanspolitiska mål, dvs. att stabilisera skuldkvoten, ser ut att äventyras. Det finns inte längre några marginaler för skatteskärpningar."
"Den finländska samhällsekonomin växer dels tack vare ECB:s lättande penningpolitik. Räntesänkningarna hjälper, även om räntenivån fortfarande är hög i förhållande till den inhemska inflationen. EMU-arbetsgruppen varnade redan på 1990-talet för att en penningpolitik och en valuta lämpar sig dåligt för så olika medlemsländer. Nu upplever vi dessa utmaningar i praktiken. Vi måste därför anpassa oss till förhållanden som tidvis rentav kväver oss."
Social- och hälsovårdslösningen är problematisk
"Såsom vi väl vet så inledde välfärdsområdena sin verksamhet 2023 med ett stort underskott", berättar minister Purra.
"Med stöd av lagen om välfärdsområdenas finansiering var vi tvungna att budgetera närmare 1,5 miljarder euro i efterhandsjustering av regionernas finansiering för innevarande år. Nästa år blir efterhandsjusteringen mindre även om underskotten i fjol fortfarande var stora, eftersom man vid efterhandsjusteringen beaktar den tidigare finansiering som redan tillagts. I år verkar de preliminära uppskattningarna uppvisa ett stort överskott i regionerna. Detta är önskvärt, även om det handlar om regionernas egna budgetar och ekonomiplaner."
"Rådet rekommenderar att regeringen skulle överväga ytterligare flexibilitet i fråga om välfärdsområdenas skyldighet att täcka underskott. Tyvärr har vi inte desto större råd med detta – vi skulle sända fel signal till regionerna. Ramarna för statsfinanserna tillåter inte heller några nya överraskningar, och å andra sidan är jag säker på att regionerna kan vidta ytterligare åtgärder för att förbättra produktiviteten. I Finland har man investerat massor i byggnader och nya sjukhus har byggts. Regionerna måste skära ned sådana utgifter som inte är helt nödvändiga. Om man har råd med stora välfärdsområdesfullmäktigepenningar, mötesarvoden och överlappande strukturer, finns det också utrymme för nedskärningar. I vilket fall som helst måste verksamheten inom framtidens social- och hälsovårdsområden omstruktureras på flera sätt."
Utgifter måste prioriteras
Enligt Purra innehåller utvärderingsrådets rapport en förtjänstfull bedömning av regeringens finanspolitik.
"Min första iakttagelse är att regeringens beslut att skärpa den allmänna mervärdesskattesatsen varit relativt lyckat enligt rådets bedömning. Denna skatteskärpning har enligt rådet haft måttfulla effekter på inkomstfördelningen. Skatten är lätt att samla in och administrera. Mervärdesbeskattningen riktar sig naturligtvis effektivt i sista hand till arbetet. Regeringen har dock samtidigt lindrat beskattningen av arbete genom arbetsinkomstavdrag. Jag skulle naturligtvis i princip inte vilja skärpa några som helst skatter men läget inom de offentliga finanserna är mycket utmanande."
"Det är redan nu klart att befolkningens åldrande, det ökande behovet av social- och hälsovårdstjänster och de ökade behoven inom försvarssektorn och den övriga beredskapen även i fortsättningen medför ett behov av att prioritera utgifterna. Regeringen kommer inte att fatta ytterligare beslut som skulle höja det totala skatteuttaget jämfört med föregående regering. Det totala skatteuttaget stabiliseras på cirka 42 procent. Finanspolitikens inriktning för innevarande år är tämligen neutral. Jag anser att denna inriktning lämpar sig för den nuvarande konjunkturcykeln där Finland tar sats mot spirande ekonomisk tillväxt. Vi kan naturligtvis alltid spekulera om den optimala konjunkturpolitiska tidpunkten för anpassningsåtgärder, men det realistiska är att dessa anpassningsåtgärder måste vidtas omedelbart, oberoende av konjunkturer. Regeringen har inte råd att vänta."
Invandring kan inte behandlas enbart ur ekonomiskt perspektiv
Rådet bedömer att invandringen stöder produktivitetstillväxten. Enligt Purra stärks de offentliga finanserna emellertid inte av all slags invandring.
"Blotta sysselsättningsgraden för invandrare illustrerar knappt alls konsekvenserna för de offentliga finanserna. Vi måste ta hänsyn till intäkterna och kostnaderna av invandringen ur den offentliga ekonomins perspektiv. Vi bör ta i beaktande de utförda arbetstimmarna, det producerade mervärdet och de betalda skatteintäkterna. I finansministeriets oberoende ekonomiska prognoser görs det numeriska antaganden om sysselsättningsgraden och produktiviteten för invandringens del. Tiden visar om prognoserna stämmer. Exempelvis 2018 gick cirka 40 procent av alla utbetalda utkomststöd inom huvudstadsregionen till invandrare."
"Olika samhällssektorer har olika intressen när det gäller invandring. Ur näringslivets och företagsverksamhetens synvinkel lönar det sig i princip att öka utbudet av arbetskraft – därför stöder näringslivet det också – och ofta utan kritik. Kostnaderna för misslyckad integration av invandrare betalas dock av skattebetalarna i form av ytterligare skatter och säkerhetsbrist. Utvecklingen i Sverige och i Europa är farliga exempel på detta. Invandring kan inte behandlas enbart ur ekonomiskt perspektiv. När man närmar sig frågan ur ett ekonomiskt perspektiv bör det göras med beaktande av helheten och inte selektivt med lämpliga variabler."
Finland behöver en attitydförändring
Regeringen sammanträder vid sin halvtidsöversyn i april för att bedöma hur våra mål har uppnåtts också i fråga om den ekonomiska politiken, berättar Purra.
"Efter en grundlig lägesbildsbedömning bedömer vi behoven och medlen för nya åtgärder. Vi behöver tillväxt och tillväxtpolitik – många olika synvinklar och teman har lyfts fram både av mig och av olika expertgrupper, intresseorganisationer och oppositionen."
"EU-nivån är också oumbärlig. Det finns alldeles för många normer och regleringar, och den nya kommissionen verkar också i allt högre grad ingripa till exempel i regleringen av digitala plattformar. Europa saknar tillväxtmentalitet. USA satsar hundratals miljarder på artificiell intelligens, och där diskuteras det bemannade rymdfärder till Mars. Skillnaden till Europa är deprimerande. Vi behöver en genomgripande attitydförändring.
"Inom finanspolitiken håller regeringen fast vid att ökningen av skuldkvoten ska stoppas. Det står dock redan nu klart att även nästa regering måste fortsätta att minska statens utgifter i samma utsträckning som denna regering. Det finns inga enkla lösningar att tillgå – tvärtom så försvåras arbetet gång efter gång. Det vore önskvärt att detta begrips också på politisk plan."
Mer information:
Jussi Lindgren, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi