Statsminister Orpos regering: I en tid präglad av osäkerhet behövs åtgärder som stärker förtroendet och tillväxten

Statsminister Petteri Orpos regering har enats om en plan för de offentliga finanserna för 2027–2030. Både det världsekonomiska läget och läget för de offentliga finanserna i Finland är svårt. Vid sina ramförhandlingar har regeringen satt upp nya konkreta åtgärder för att stärka finländarnas framtidstro och förbättra förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.

Regeringen har bland annat enats om betydande åtgärder som gäller byggande och boende och om trafik­investeringar på olika håll i Finland.

Som en tillväxtåtgärd har regeringen kommit överens om att förbättra pensionsförsäkringssystemet för företagare. Syftet med reformen är att rätta till missförhållanden i FöPL-systemet, förbättra förutsättningarna för företagande och underlätta situationen särskilt för låg- och medelinkomsttagare och ensamföretagare.

Regeringen fortsätter att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik och håller fast vid utgiftsramen. De redan överenskomna besparingarna genomförs. Regeringen fortsätter att gradvis anpassa de offentliga finanserna i enlighet med de krav som Europeiska unionens råd har ställt på Finland för att åtgärda situationen med ett alltför stort underskott. Regeringen följer situationen och bedömer behovet av att vidta ytterligare åtgärder under hösten 2026.

Den sammanlagda nivån på de utgiftsbesparingar som regeringen tidigare har beslutat om ökar med cirka 1,3 miljarder euro i år och med ytterligare cirka 0,8 miljarder euro år 2027. De skattelättnader som regeringen beslutade om vid halvtidsöversynen ger fart åt tillväxten och stärker den inhemska efterfrågan. Nya omfattande utgiftsbesparingar riskerar att fördröja den ekonomiska återhämtningen. Finansministeriet har bedömt att regeringens beslut totalt stärker de offentliga finanserna med cirka 10 miljarder euro på lång sikt, om man inte beaktar ökningen av försvarsutgifterna.

Finländarnas köpkraft har stärkts under valperioden, men det osäkra världsläget bromsar hushållens konsumtion. Vid ramförhandlingarna beslutade regeringen bland annat att höja hushållsavdraget för att uppmuntra allt fler hushåll att anlita städ- och omsorgstjänster eller låta utföra renoveringar. Hushållsavdragets maximibelopp höjs till 2 100 euro. Avdragsprocenten för hushållsavdraget höjs från 35 procent till 40 procent. Ändringarna avses träda i kraft ännu i år,
Situationen i Mellanöstern har återspeglats i bränslepriserna. Regeringen stöder pendlare genom att sänka självriskandelen för resekostnadsavdraget till 800 euro 2026. 
Regeringen förbättrar möjligheterna för människor att snabbt skaffa sig sin första bostad. Till exempel sänks kravet på självfinansieringsandel för BSP-lån från 10 procent till 5 procent.

Även om sysselsättningsgraden har legat på en relativt god nivå är arbetslösheten fortfarande hög. Regeringen har vid ramförhandlingarna beslutat om åtgärder för att underlätta situationen särskilt för unga och långtidsarbetslösa. Den ökade arbetslösheten syns i ett större antal sökande till sommarjobb. För att underlätta situationen något har regeringen beslutat att staten ska anställa 500 nya sommarjobbare eller praktikanter. Regeringen hoppas att beslutet också uppmuntrar företagen att anställa fler sommarjobbare.

Regeringen har redan vidtagit flera åtgärder som syftar till att stimulera tillväxt. Utöver tillväxtåtgärderna i regeringsprogrammet har regeringen tagit fram två tillväxtpaket som ska förbättra företagens förutsättningar att investera, växa och skapa arbetstillfällen. Samfundsskatten sänks till 18 procent nästa år. Reformer­na stöder den ekonomiska återhämtningen från lågkonjunkturen.

Vid ramförhandlingarna beslutade regeringen bland annat att främja utbyggnad av kärnkraften, förbättra möjligheterna för tillväxtföretag att locka kompetent arbetskraft, stödja den finländska industrins konkurrenskraft genom att införa ett system med yrkesdiesel för tung trafik och underlätta situationen inom jordbruket genom en temporär höjning av återbäringen av energiskatt.

Regeringen värnar om Finlands och finländarnas säkerhet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har spillt över till våra närområden och till Finland. Regeringen stärker satsningarna på försvaret, bland annat på drönarbekämpning.

Nedan beskrivs besluten vid ramförhandlingarna mer detaljerat.

Regeringen riktar om besparingar

Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna om sparåtgärder som ökar till cirka 540 miljoner euro på 2030 års nivå. De nya besparingarna ersätter enskilda tidigare fastställda besparingar inom social- och hälsovården samt åtgärder som påverkat inkomsterna. Genom de nya åtgärder som stärker de offentliga finanserna finansieras också de satsningar och tillväxtåtgärder som nu fastställts.

De största besparingarna gäller statsförvaltningens omkostnader. Utgiftsnivåerna sänks och från och med 2027 införs en gradvis ökande anslagsminskning som uppmuntrar till ökad produktivitet. År 2027 är spareffekten 60 miljoner euro och uppgår till 166,5 miljoner euro år 2030.

Nivån på indexbromsningen av statsandelarna för kommunal basservice höjs till 2,8 procentenheter för 2027. Spareffekten är 60 miljoner euro.

Lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) ändras så att den ökning av den statliga finansieringen som uppnåendet av målet för FoU-finansieringen förutsätter uppdateras årligen enligt den ekonomiska prognos som finansministeriet utarbetar med tanke på budgetpropositionen. Detta beräknas minska behovet av statlig finansiering med 20 miljoner euro 2027. Ytterligare räknas 20 miljoner euro av EU-finansieringen som en del av statens satsningar på forskning och utveckling. Samtidigt håller man fortfarande fast vid det parlamentariskt överenskomna målet att höja den statliga FoU-finansieringen till 1,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030.

Finansieringen för utvecklingspolitiska lån och investeringar minskas permanent med 35 miljoner euro.

Finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen sänks gradvis så att besparingen på 2027 års nivå är 30 miljoner euro och 38,5 miljoner euro 2028.

Statens ersättningar för specialiseringsutbildning för social- och hälsovårdspersonalen sänks. Den redan tidigare överenskomna tidsbegränsade besparingen för 2027 ökas och blir permanent (25 miljoner euro).

I den statliga ersättningen för studerandehälsovården för högskolestuderande görs 2027 en besparing av engångsnatur på 4 miljoner euro. Den görs i de så kallade posterna som överförs.

Statsunderstödet till föreningar och stiftelser som främjar hälsa och social välfärd sänks permanent med 50 miljoner euro. Samtidigt överförs 25 miljoner euro till välfärdsområdena för att delas ut till föreningar och stiftelser som främjar hälsa och social välfärd.

De villkorliga återbetalningarna av läkemedelsersättningar höjs så att de motsvarar de faktiska återbetalningarna, vilket innebär en besparing på 15 miljoner euro.

För de tjänster som välfärdsområdena ordnar fastställs nya klientavgifter och vissa klientavgifter höjs. Ändringarna ökar avgiftsintäkterna med cirka 88 miljoner euro 2027 och från och med 2028 med cirka 106 miljoner euro. Klientavgifterna höjs också som en del av servicereformen inom socialvården.

Sysselsättningsåtgärderna riktas till unga och långtidsarbetslösa

Regeringen vill förbättra i synnerhet unga personers möjligheter att komma in i arbetslivet. Regeringens bidrag till systemet med sysselsättningssedel för unga är 20 miljoner euro. Vid budgetförhandlingarna i höstas anvisades 30 miljoner euro för sysselsättningssedeln.

Regeringen genomför under åren 2026–2027 ett pilotprojekt för att minska ungdomsarbetslösheten i städer med hög ungdomsarbetslöshet samt i stadsdelar och bostadsområden i de sex största städerna. I pilotprojekten anlitas i stor utsträckning den privata och tredje sektorn och utvecklas nya effektiva sätt att nå och stötta särskilt de unga som har en svag ställning på arbetsmarknaden och som varken arbetar eller studerar. För pilotprojekten reserveras sammanlagt 15 miljoner euro.

Regeringen fattade också beslut om andra åtgärder som gäller unga. Ett regionalt försök om en helhetsskoldag genomförs, de ungas företagarfostran och ekonomiska kunnande främjas i grundskolan och på andra stadiet, och ett åtgärdsprogram bereds för att motverka skolfrånvaro. Dessutom utreder regeringen en lättare företagsmodell för 15–25-åringar för att främja företagande bland unga.

Regeringen genomför en totalreform av studiestödet, där studiestödets sporrande effekt och ställningen för studerande med familj stärks. Studielånskompensationen reformeras för att bli mer sporrande och genomförs i två steg. Försörjarförhöjningen påverkas i fortsättningen av antalet barn. Den nuvarande försörjarförhöjningen ökas med 30 euro för varje barn utöver ett. Regeringens proposition lämnas som budgetlag hösten 2026. Reformen avses träda i kraft den 1 augusti 2027.

Långtidsarbetslösas återinträde i arbetslivet stöds med en kompetenssedel som är avsedd för kompletterande utbildning. Regeringen anvisar 20 miljoner euro för detta. Regeringen inför dessutom ett nytt arbetskraftspolitiskt understöd för tredje sektorn, till vilket 13 miljoner euro anvisas genom omfördelningar. Syftet är att möjliggöra sådan verksamhet som en person som varit arbetslös en lång tid eller har en svag ställning på arbetsmarknaden kan delta i för att förbättra sina förutsättningar för sysselsättning.

Konkreta åtgärder till stöd för boende och byggande

Regeringen påskyndar uppgången och sysselsättningen inom byggbranschen. Regeringen beslutade om ett tidsbundet understöd för reparation av bostäder. Understödet kan användas för att förbättra bostadsbyggnaders energiprestanda. Reparationsbyggandet främjas också genom bättre statsborgen för bostadsaktiebolags ombyggnadslån och höjning av bostadshusreserveringen. För understöden reserveras sammanlagt 110 miljoner euro för 2026–2027.

Målet är att komma igång med offentliga investeringar i snabbare takt.   Senatsfastigheters byggprojekt tidigareläggs inom ramen för de tillgängliga fullmakterna.  Beslut om byggprojekten kan fattas inom de följande 12 månaderna.

Det maximala lånebeloppet för BSP-bostadslånet med statsborgen höjs till 95 procent av bostadens anskaffningspris. På samma sätt som för andra bostadslån förlängs den maximala återbetalningstiden för BSP-lån till 40 år.

Tagaren av bostadslån kan köpa statlig fyllnadsborgen för lånet. Regeringen höjer maximibeloppet för statsborgen för ägarbostadslån från 85 procent till 90 procent av bostadens anskaffningspris och ändrar den maximala borgenstiden till 40 år i enlighet med de övriga bestämmelserna om bostadslån. Fyllnadsborgen kan göra bostadsköp möjliga trots att köparen inte har tillräckliga besparingar eller tillräcklig förmögenhet.

Korrigeringar görs i pensionssystemet för företagare

Reformen av pensionsförsäkringssystemet för företagare stärker förutsättningarna för företagande och ger företagare utrymme att öka sin affärsverksamhet. Företagsverksamhet blir mer attraktivt.

Från och med 2028 kan en företagare välja att basera sina pensionsavgifter antingen på de skattepliktiga förvärvsinkomsterna av företagsverksamheten eller på den nuvarande kalkylerade FöPL-arbetsinkomsten. Efter övergångsperioden ska arbetsinkomsten i fortsättningen dock utgöra minst 50 procent av företagarens skattepliktiga förvärvsinkomster. Som företagares förvärvsinkomster beaktas rena förvärvsinkomster, inte till exempel förvärvsinkomstdividender. Det blir möjligt att pausa FöPL-försäkringen under sjukdagpenningstiden och den nuvarande betalningsflexibiliteten höjs till 25 procent. Flexibiliteten i betalningsarrangemangen ersätter den nuvarande rabatten för nya företagare.

Enligt Pensionsskyddscentralens och finansministeriets preliminära uppskattning minskar avgifterna på 2033 års nivå för nästan 40 procent av företagarna jämfört med den nuvarande modellen, förblir oförändrade för över 40 procent och ökar för 20 procent. Reformen ökar statens finansieringsandel av företagarpensionerna med cirka 80 miljoner euro.

Vid ramförhandlingarna fattade regeringen också beslut om flera andra tillväxtåtgärder

Regeringen fortsätter att främja utbyggnaden av kärnkraften, bland annat genom att göra det möjligt att få investeringsstöd för småskalig kärnenergi och genom att inleda beredningen för att genomföra nya riskfördelningsmekanismer eller motsvarande lösningar för kärnkraften. Regeringen främjar konkurrenskraften för storskalig kärnkraft genom att energibolag som är av kritisk betydelse för försörjningsberedskapen inkluderas i det undantag som gäller ränteavdrag.

Den finländska industrins konkurrenskraft stöds genom att yrkesdiesel för tung trafik genomförs i minst tio år. Effekten av yrkesdiesel på de offentliga finanserna är 40 miljoner euro.

Läget inom jordbruket underlättas genom att tilläggsåterbäringen av energiskatten temporärt höjs till den maximala nivå som energiskattedirektivet tillåter för återbäringarna för åren 2025 och 2026. Återbäringen höjs med fyra cent per liter.

Fullmakten för räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden ändras så att räntestöd från och med 2027 får godkännas för lånekapital på högst 200 miljoner euro.

Regeringen reformerar beskattningen av anställningsoptioner så att den stärker tillväxtföretagens möjligheter att locka kunniga arbetstagare. Tidpunkten för beskattningen av anställningsoptioner flyttas från den tidpunkt då optionen utnyttjas till den tidpunkt då den underliggande tillgången säljs, i fråga om aktier i onoterade bolag. Dessutom reformeras de riktade personalemissionerna så att en arbetstagare som är anställd hos ett dotterbolag också kan få aktier i koncernens moderbolag.

Regeringen utreder möjligheterna att införa lättnader i bankbestämmelserna för att finansieringen inte ska utgöra ett hinder för tillväxten i företagen.

För utvecklingsprogram inom social- och hälsovården reserveras 40 miljoner euro för 2027.

Hushållsavdraget höjs för åren 2026 och 2027. Avdragets maximibelopp höjs från 1 600 euro till 2 100 euro och avdragsprocenten från 35 procent till 40 procent för tjänster som köps av ett företag och från 13 procent till 15 procent för utbetald lön.

Fordonsskatten sänks med 10 miljoner euro från och med 2028. Sänkningen riktas på motsvarande sätt som den sänkning som genomfördes tidigare under regeringsperioden.

Skatteavdraget för donationer utvidgas så att det också gäller organisationer inom social- och hälsovården. Detta gör det möjligt också för social- och hälsovårdsorganisationerna att ha en egen medelsanskaffning.

I den rekreationssedel som arbetsgivaren beviljar en arbetstagare görs en justering som motsvarar inflationen (effekten är cirka 6 miljoner euro) och dess användningsområde utvidgas till jakt och fiske.

Förutsättningarna för näringsverksamhet för enskilda näringsidkare, jordbruksidkare och skogsbruksidkare samt delägare i näringssammanslutningar stärks genom att företagaravdraget vid beskattningen höjs från 5 procent till 5,5 procent.

Regeringen fortsätter arbetet med att avveckla normer. Vid ramförhandlingarna beslutade regeringen att utreda avvecklingen av cirka 50 normer. Regeringen vill till exempel göra det lättare att öppna bankkonton för barn och unga och förenkla djungeln av olika tillstånd.

Regeringen har dessutom beslutat att utöka det tidsbundna investeringsprogrammet med cirka 0,2 miljarder euro till cirka 4,7 miljarder euro. Den andel som huvudsakligen finansieras med kapitalinkomster uppgår till cirka 4,4 miljarder euro. De fastställda fullmakterna och anslagen i investeringsprogrammet stiger i och med rambeslutet 2027–2030 till sammanlagt cirka 4,7 miljarder euro, när man också beaktar de tillägg som avses bli inkluderade i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2026. Den andel av anslagen som infaller under ramperioden 2027–2030 är cirka 2,2 miljarder euro.

Trafikinvesteringar

Regeringen har kommit överens om tilläggsfinansiering eller ny finansiering för följande projekt:

• Fördjupning av farleden till Lovisa
• Stamväg 51, korsningen vid Käla
• Riksväg 9, anslutningsarrangemang vid Suonenjoki centrum 
• Ökning av djupet i Vasa hamnled
• Elektrifiering av Vasa hamnbana
• Riksväg 8, Ytterjeppo planskilda anslutning
• Breddning av riksväg 8 på sträckan Bäckliden–Brännbacken
• Tilläggsfinansiering för Hamnvägens anslutning och anslutningen vid Täkter, Ingå
• Planskild anslutning vid Getberg, Kyrkslätt
• Karelenbanan (förlängning av dubbelspåret på sträckan Luumäki–Joutseno (Villmanstrand–Lauritsala) samt mötesspår vid Poiksilta på sträckan Imatra–Joensuu)
• Den norra förlängningen av Karelenbanan, Joensuu–Nurmes (åtgärder för att förbättra funktionen och trafikkapaciteten, inklusive planering av elektrifiering på sträckan Joensuu–Uimaharju), elektrifiering av banan Vuokatti–Kontiomäki
• Riksväg 2 vid Björneborg
• Planskild anslutning vid Lepplax 
• Korsningen vid Tolosenmäki 
• Riksväg 9 vid Ylämylly (fullmakt)
• Förbättring av landsväg 749 mellan landsväg 7494 (Furuholmsvägen) och Risöhällvägen, Larsmo
• Förbättring av riksväg 23 på sträckan Rantala–Lajunlahti, Heinävesi
• Förbättring av landsväg 506 vid anslutningen till Karjalankatu, Juga

Regeringen förbinder sig att inleda infrastrukturprojekt som är nödvändiga med tanke på försvaret samt att reservera den finansiering som behövs för dem i två faser. I den första fasen inleds projekt till ett belopp av 112 miljoner euro på olika håll i Finland. Projekten omfattar bland annat förstärkning av broar, fortsatt planering av en europeisk spårförbindelse från Torneå till Kemi och norrut, förbättring av kritiska vägförbindelser samt planering av transportrutter. Regeringen bereder finansieringen av projekten i den andra fasen till höstens budgetförhandlingar.

Urval av övriga satsningar

• Försöket med valfrihet för personer som fyllt 65 år utvidgas och förlängs med ett år inom ramen för den finansiering som reserverats för FPA-ersättningarna i regeringsprogrammet. Fler typer av undersökningar tas med i försöket (bland annat röntgen), och antalet läkarbesök per år ökas för att förbättra kontinuiteten i vården. Försöket utvidgas till fysioterapibesök för att stödja äldre personers funktionsförmåga i vardagen.
• Som ett led i genomförandet av det program för östra Finland som ingår i regeringsprogrammet börjar regeringen förbereda ett lagberedningsprojekt för ett temporärt försök som gäller särskilda ekonomiska zoner.
• För främjande av återvinning av näringsämnen anvisas 5 miljoner euro genom stödet för näringscirkulation.
• För kostnaderna för den HUX-utbildning som skolhemmen ordnar anvisas 0,8 miljoner euro per år.
• Den psykiatriska sjukvården, de neuropsykiatriska bedömningarna och missbrukarvården inom hälso- och sjukvården för fångar stärks med 0,3 miljoner euro per år.
• För ordnande av utredning av sexual- och misshandelsbrott mot barn reserveras årligen ett tillägg på cirka 2,7 miljoner euro från och med 2027.
• Regeringen reserverar finansiering för utarbetandet av God medicinsk praxis-rekommendationen för endometrios (90 000 euro).
• Regeringen främjar ansökan om och ordnandet av EM i friidrott 2030 och stöder ansökningsprocessen med 2 miljoner euro 2027.  

Skatteåtgärder

Regeringen har under valperioden vidtagit betydande skatteåtgärder både för att stödja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och för att anpassa de offentliga finanserna. Företagens verksamhetsförutsättningar stöds genom att samfundsskattesatsen sänks med två procentenheter 2027. Omställningen till ren energi stöds genom en fortsättning av skattegottgörelsen för investeringar i ren industri. Beskattningen av arbete lindras under valperioden med sammanlagt cirka 1,1 miljarder euro, och incitamenten för arbete har förbättrats genom en sänkning av de högsta marginalskattesatserna. Sett över valperioden lindras beskattningen av löneinkomster på alla inkomstnivåer.

Skattehöjningarna har riktats särskilt till konsumtionsbeskattningen, och som helhet har tyngdpunkten i beskattningen flyttats från inkomstbeskattning till konsumtionsbeskattning. Det totala skatteuttaget är lägre vid slutet av valperioden 2027 än vid utgången av den föregående valperioden 2023.

De höjningar av punktskatterna som fastställdes som en ny anpassningsåtgärd hösten 2025 har riktats mot tobaks- och alkoholskatterna. Höjningarna träder i kraft 2027.

Därtill höjs tobaksskatten år 2027 i enlighet med tidigare beslut, och skattesatserna för alkohol justeras årligen genom automatiska indexjusteringar. Skattebasen för avfallsskatten utvidgas från och med början av år 2027. Dessutom stiger lotteriskattesatsen till 22 procent i samband med reformen av penningspelsmarknaden.

Regeringen fortsätter bereda en ny lag om ett försök med regional turistskatt. Kommunen beslutar själv om införandet av skatten och skatteinkomsterna styrs till kommunen. Kommunerna kan införa skatten vid ingången av 2028.

Förändringarna i omvärlden förutsätter fortfarande ökade satsningar på försvar och säkerhet

Regeringen beslutade våren 2025 att Finland ska höja nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2029. De utgifter som riktas till försvaret dimensioneras med utgångspunkt i hotbilden och enligt behov med beaktande av säkerhetsläget i Europa och det militära hot som Ryssland utgör. Finland har också förbundit sig till Natos åtagande i anslutning till försvarsutgifterna, som i fråga om de egentliga försvarsutgifterna ska vara 3,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2035.

Försvaret stärks genom ett tilläggsanslag på sammanlagt cirka 1 130 miljoner euro för åren 2027–2030. Försvarsutgifterna enligt Natos definition stiger till 3,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030. De tilläggsresurser som anvisas för försvarsmaktens omkostnader riktas bland annat till rekrytering av personal, repetitionsövningar, underhåll av materiel och utrustning. Upphandlingsfullmakterna i anslutning till anskaffning av försvarsmateriel gör det dessutom möjligt att stärka Försvarsmaktens kapacitet bland annat när det gäller bekämpningen av drönare och tillverkningen av explosiva varor.  

För Försvarsmaktens investeringar i beredskap och förberedelser inom hälsovården reserveras 37,9 miljoner euro för 2027, 54,1 miljoner för 2028 och 2029 och 35,5 miljoner euro för 2030, dvs. sammanlagt 181,6 miljoner euro för ramperioden.

För Gränsbevakningsväsendets UXV30-projekt anvisas 18 miljoner euro, varav den nationella finansieringsandelen är 1,8 miljoner euro. I projektet skaffar Gränsbevakningsväsendet obemannade luft- och ytfartyg och övervakningssystem i anslutning till dem. I enlighet med EU-kommissionens finansieringsbeslut finansieras 90 procent av upphandlingen med finansiering från EU:s instrument för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

Finland fortsätter det militära stödet till Ukraina. För slutet av valperioden anvisas ett stöd på sammanlagt 300 miljoner euro. Målet är att inleda ett industriellt samarbete som stöder både Ukrainas försvar och Finlands försvarsindustri.

Välfärdsområdenas finansiering

Statens icke-öronmärkta finansiering till välfärdsområdena uppgår 2027 till cirka 27,5 miljarder euro. Nivån på finansieringen stiger med ca 0,1 miljarder euro jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna. Förändringen förklaras särskilt av indexjusteringen (cirka 0,7 miljarder euro) samt preciseringen av efterhandsjusteringen. Den betydligt måttligare kostnadsutvecklingen än väntat år 2025 minskar, med två års fördröjning, beloppet för den efterhandsjustering som ska beaktas i finansieringen av välfärdsområdena år 2027 med cirka 0,4 miljarder euro jämfört med 2026.

Finansieringen uppgår under ramperioden till cirka 27,5 miljarder euro per år, beräknat enligt 2027 års priser. Nivån på finansieringen påverkas bland annat av det ökade servicebehovet och överföringen av finansieringsansvaret för den prehospitala akutsjukvården till välfärdsområdena. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering har beaktats i finansieringsnivån. De åtgärder i propositionen som syftar till att stävja kostnadsökningen minskar finansieringen stegvis.

Välfärdsområdenas uppgifter och de klientavgifter som tas ut för dem är föremål för ändringar under ramperioden av flera ändringar som träder i kraft stegvis från och med 2027. Inom socialvården genomförs den tidigare fastställda servicereformen, och den uppskattade besparingen har preciserats. Utvecklingen av servicesystemets genomslag fortsätter, men den i förväg fastställda besparingen som riktades mot servicesystemet har slopats.

Den kommunala ekonomin

För statsbidragen till kommunerna, dvs. penningflödena från staten till kommunerna, anvisas cirka 5,9 miljarder euro 2027. I slutet av ramperioden, år 2030, ökar statsbidragen till cirka 6,1 miljarder euro enligt 2027 års priser.

Vid dimensioneringen av statsandelen för basservice har man beaktat totalreformen av integrationstjänsterna, som ökar statsandelen med 33,2 miljoner euro i överföringar från undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. De besparingar i samband med reformen av integrationstjänsterna som det beslutats om i regeringsprogrammet och vid budgetförhandlingarna hösten 2025 genomförs genom att de kalkylerade ersättningar som betalas till kommunerna för integration minskas med 30 miljoner euro 2027. Anslagsminskningen är 8 miljoner euro 2030. Ändringarna i planen för de offentliga finanserna våren 2026 försvagar i någon mån den kommunala ekonomin i synnerhet på grund av en höjning av indexbromsen. De diskretionära åtgärder som regeringen vidtar under valperioden stärker dock den kommunala ekonomin 2027–2030.

Läget för ekonomin och de offentliga finanserna i Finland

Återhämtningen av ekonomin fördröjs till följd av krisen i Mellanöstern. Ekonomin växte i slutet av 2025, och återhämtningen förväntades fortsätta 2026. Den ekonomiska tillväxten bromsas dock avsevärt av att oljepriset har stigit. Det minskar omvärldsefterfrågan och hushållens köpkraft, vilket bromsar både exporttillväxten och den privata konsumtionens tillväxt. Projekt som gäller försvar och energiomställning stöder investeringar, men bostadsbyggandet förblir svagt. Produktionsnivån ligger under den potentiella nivån, vilket tillsammans med en senare nedgång i oljepriset stöder tillväxt senare under ramperioden.

Anpassningsåtgärderna stärker de offentliga finanserna, men den offentliga sektorns underskott är stort bland annat på grund av det svaga konjunkturläget. I och med att statens jaktplansinköp bokförs under utgifterna ökar underskottet i de offentliga finanserna avsevärt, och dessutom börjar de ekonomiska konsekvenserna av krisen i Mellanöstern så småningom synas även i de offentliga finanserna. När försvars- och ränteutgifterna ökar snabbt men ekonomin växer långsamt, förbättras underskottet endast lite under ramperioden.

Inkomster, utgifter och balans i budgetekonomin

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

Utgifterna inom budgetekonomin beräknas 2027 uppgå till 92 miljarder euro, vilket är cirka 1,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2026. Den ökade anslagsnivån jämfört med 2026 beror bland annat på lagstadgade och avtalsbaserade indexjusteringar (cirka 1,4 miljarder euro) 2027. Samtidigt minskar utgifterna på grund av de reformer och utgiftsbesparingar som statsminister Petteri Orpos regering har fastställt (cirka 0,8 miljarder euro).

Utgifterna för räntorna på statsskulden beräknas uppgå till 3,2 miljarder euro 2026 och gradvis stiga till 6,3 miljarder euro fram till 2030.

År 2027 beräknas statens budgetekonomi uppvisa ett underskott på 13,2 miljarder euro, vilket är 2,4 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2026 (inklusive den första tilläggsbudgeten). Under 2027–2030 kommer underskottet att vara i genomsnitt 16 miljarder euro per år.

Statsskulden beräknas uppgå till cirka 214 miljarder euro i slutet av 2027, vilket är cirka 71,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statsskuldens belopp beräknas öka med cirka 63,5 miljarder euro under perioden 2027–2030. I slutet av 2030 beräknas statsskulden uppgå till cirka 264 miljarder euro, vilket är 78,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Planen för de offentliga finanserna godkänns vid statsrådets allmänna sammanträde den 30 april 2026, och då publiceras den också på nätet.

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, Johanna Mantere, undervisningsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 330 330, och Sonja Falk, jord- och skogsbruksministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 162 024

Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].