Utsikterna för den kommunala ekonomin försämras

Den kommunala ekonomin har varit stark de tre senaste åren. Osäkerheten kring den allmänna ekonomiska utvecklingen har emellertid ökat under det gångna året. Kommunernas utgifter ökar i takt med att priserna stiger och dessutom förblir investeringstrycket betydande. Kostnadsutvecklingen påverkas framför allt av inkomstutvecklingen inom kommunsektorn.

De centrala nyckeltalen för den kommunala ekonomin, såsom räkenskapsperiodens resultat och kassaflödet från verksamheten och investeringarna, är enligt utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin starka i år. I år motsvarar skatteinkomsterna ännu delvis de högre kommunalskattesatser och den högre utdelning som gällde före social- och hälsovårdsreformen. Den kommunala ekonomin står dock inför en förändring till det sämre när den ekonomiska tillväxten avtar och de temporärt högre skatteinkomsterna upphör. 

Regeringens åtgärder syftar till att främja balansen i den kommunala ekonomin

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo ingår både åtgärder som ökar och åtgärder som minskar kommunernas uppgifter och finansiering. För nya och mer omfattande statsandelsåligganden anvisas full finansiering. Statens åtgärder har sammantaget en något stärkande inverkan på den kommunala ekonomin 2024.

För statsbidragen till kommunerna anvisas det totalt cirka 5,1 miljarder euro 2024. Vid ramperiodens slut 2027 uppgår statsbidragen till cirka 6,1 miljarder euro. I statsandelen för basservicen görs en minskning som motsvarar en procentenhet av indexhöjningen åren 2024–2027, vilket minskar kommunernas statsandel med cirka 24 miljoner euro år 2024. Däremot stärker den höjning av nedre gränsen för fastighetsskatt på mark till 1,30 procent den kommunala ekonomin med uppskattningsvis cirka 108 miljoner euro från och med 2024. Statsandelen för kommunal basservice ökar med cirka 0,9 miljarder euro 2025 när ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster överförs till kommunerna och kommunernas finansieringsandel av utkomstskyddet för arbetslösa höjs.

De satsningar i regeringens beslut som direkt påverkar den kommunala ekonomin är bland annat att stärka den grundläggande utbildningen och främja jämlikhet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. De konsekvenser för kommunerna som hänför sig till åtgärderna för att stärka den grundläggande utbildningen preciseras i samband med den fortsatta beredningen. Under ramperioden minskar statsandelarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde reellt något på grund av ett minskat antal elever och studerande.

Ökat utgiftstryck på den kommunala ekonomin

Prisindex för basservicen, som beskriver kostnadsutvecklingen i kommunerna, ändras med i genomsnitt 3,1 procent per år under perioden 2024—2027. Omkostnaderna i den kommunala ekonomin ökar särskilt på grund av en höjning av inkomstnivån inom kommunsektorn. Åren 2025—2027 förväntas inkomstutvecklingen  inom kommunsektorn, till följd av det program för utveckling av lönesystemen som avtalats inom kommunsektorn, vara något snabbare än den allmänna inkomstutvecklingen i ekonomin. Obalansen mellan inkomster och utgifter innebär att det inom den kommunala ekonomin uppstår ett anpassningstryck för de kommande åren. 

Det förutses uppstå ett tryck att höja kommunalskattesatsen i alla kommunstorleksgrupper 2024–2027, men på riksnivå förblir det kalkylerade trycket på att höja kommunalskatten på en relativt måttlig nivå under hela granskningsperioden. År 2023 finns det endast några kommuner med ett negativt årsbidrag, men mot slutet av ramperioden ökar antalet särskilt i de små kommunstorleksgrupperna.

Kommunerna har betydande investeringsbehov bland annat till följd av byggnadsbeståndets ålder, migrationen och den gröna omställningen. Lånestocken inom den kommunala ekonomin fortsätter att öka 2024—2027, men tillväxttakten avtar jämfört med den genomsnittliga tillväxttakten under det förra decenniet. 
 

Vad är kommunekonomiprogrammet?

Höstens kommunekonomiprogram fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i budgetpropositionen. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och av åtgärder som regeringen vidtar med verkningar för den kommunala ekonomin. Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt Finlands Kommunförbund är representerade.

Ytterligare information:
Jussi Lammassaari, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 060, jussi.lammassaari(a)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, tfn 0295 530 280, unna.heimberg(at)gov.fi
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457, lotta.mattsson(at)gov.fi
Lauri Piirainen, finansexpert, tfn 0295 530 521, lauri.piirainen(at)gov.fi (kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket)

Kommunekonomiprogrammet 2024–2027, hösten 2023
Kommunekonomiprogrammet