Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii suomâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij lääʹddǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea eŋgelasgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii eŋgâlâskielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij eŋgglõsǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Dát siidu lea ruoŧagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruotâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõccǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Vállje giela:

Taat sijđo lii tavesämikielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij tâʹvvsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on inarinsaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Inari Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på enaresamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea anárašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Valjii kielâ:

Tät seidd lij aanarsääʹmǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта инари-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sami inari. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Inari Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on koltansaameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Skolt Sámi. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på skoltsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea nuortalašgillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii nuorttâlâškielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта скольт-саамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en sámi skolt. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Skolt Sámi. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ruošâkielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij ruõššǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii ranskakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij fraansk-ǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea duiskkagillii Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dehe vállje giela:

Taat sijđo lii saksakielân Sirduu anarâškielâlijd sijđoid »

Tâi valjii kielâ:

Tät seidd lij saksslaǩiõʹlle Sirddu lääʹddǩiõllsaž seiddõʹsse »

Leʹbe vaʹlljed ǩiõl:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Lausuntopyynnöt
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Minister Tuppurainens tal vid ambassadörernas dag 23.8.2021

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 23.8.2021 16.01
Typ:Tal
Kuva: Laura Kotila

Talet av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen vid ambassadörens dag 23 augusti 2021

Bästa deltagare i ambassadörsmötet!

Finlands Europapolitik har i offentligheten i alltför hög grad dominerats av debatten om kostnaderna för återhämtningsinstrumentet och om Finlands roll som så kallad nettobetalare. Regeringen har varit tvungen att delta i denna debatt. Vi är givetvis noga med de finländska skattebetalarnas pengar, men EU-debatten hamnar lätt in på fel spår när fokus ligger på att addera ihop penningsummor. Det ger vissa ett felaktigt intryck av statminister Marins och regeringens ambitioner i Europapolitiken.

Regeringens ståndpunkt är följande: Finland vill se ett starkt och sammanhållet EU som kan lösa globala problem. Vi strävar efter en hållbar utveckling och vill stärka unionens krisberedskap, det vill säga resiliens.

Finland är med i EU för att kunna påverka det politiska beslutsfattandet i Europa. Finland är med i EU för att kunna påverka i vilken riktning världen utvecklas. Som medlem av EU och via EU bidrar vi till att den globala politikens övergripande utveckling går i rätt riktning. Vi för fram våra egna åsikter och samarbetar med alla medlemsländer. Vi ser oss inte som en del av något block, utan slår vakt om sammanhållning och förebygger bestående skiljelinjer. EU-redogörelsen ger en heltäckande bild av riktlinjerna för vår EU-politik.

Bästa ambassadörer!

Det råder en utbredd konsensus i strategiska bedömningar att en avgörande fråga för världens framtida utveckling är hur det ekonomiskt allt starkare och allt mer inflytelserika Kina lyckas befästa sin ställning. Leder Kinas starkare ställning till tillspetsade motsättningar eller till samarbete som ökar välståndet? Är Kina en partner i klimatpolitiken?

En skarp tudelning i olika ekonomiska och politiska läger mellan USA och Kina vore ödesdigert för Europa, som skulle falla ner i klyftan.

Under det gångna året har det skett två betydande förändringar: maktskiftet i USA och Storbritanniens utträde ur EU. Mitt budskap är följande: EU och Storbritannien måste bemöta Kina tillsammans. EU, Finland och Storbritannien delar såväl intressen som värderingar. Tillsammans med Storbritannien kan vi främja den transatlantiska relationen, som är ytterst viktig för oss. Särskilt viktigt är det att påverka det transatlantiska samfundets strategi gällande Kina. EU måste samarbeta med Storbritannien för att påverka hur hela det transatlantiska samfundet ska förhålla sig till Kina.

Bästa åhörare, jag kommer nu att bedöma förutsättningarna för detta ur tre olika aspekter.

För det första måste EU stå starkt och enat för att vara en global påverkare. Unionens sammanhållning grundar sig på gemensamma värderingar, och dess styrka bygger på en realistisk uppfattning om strategiskt oberoende och på samarbete med våra närmaste partner.

Den främsta av EU:s värderingar är rättsstatsprincipen. Främjandet av rättsstatsprincipen har skrivits in i regeringsprogrammet, det lyftes fram som en prioritering under Finlands EU-ordförandeskap och det är den bärande tanken i EU-redogörelsen. Vi understryker att de europeiska staterna och det europeiska levnadssättet utgår från en samhällsmodell och marknadsekonomi som vilar på demokrati, grundläggande och mänskliga rättigheter och legalitetsprincipen.

Rättsstatsprincipen tryggar ostörd verksamhet på den inre marknaden, medborgarnas likabehandling och jämlikhet samt en kraft och ett ömsesidigt förtroende som håller samman hela EU. Genom att slå vakt om våra värderingar bygger vi också en mur mot ideologiska, auktoritära krafter som försöker undergräva EU:s handlingsförmåga.

Finland har aktivt lyft fram brister i efterlevnaden av rättsstatsprincipen och krävt att de berörda regeringarna ställs till svars för sitt agerande. Vi har strävat efter att bygga upp en gemensam förståelse för varför rättsstatsutvecklingen och de grundläggande rättigheterna bör stödjas.

Vi är genuint intresserade av utvecklingen i medlemsländerna och vi uttrycker ärligt eventuell oro. Det är också viktigt att vi signalerar att Finland inte tänker ta ställning för att något medlemsland visas på dörren. Vi tror att medlemskap stärker freden, demokratin och rättsstatsprincipen i Europa.

Vid sidan av oro och kritik är det också skäl att identifiera framsteg och gemensamma mål. Den polska politiska ledningens meddelande om reformen av rättsväsendet är åtminstone vid första anblicken ett steg i rätt riktning – även om det ännu inte ger anledning att betrakta problemen som lösta. Samtidigt har den tillspetsade situationen i Belarus framhävt EU-ländernas starka gemensamma intressen och värderingar. Det är aktuellt och viktigt att föra en konstruktiv dialog med Polen; landet är ekonomiskt sett en av våra viktigaste partner och spelar en betydande roll när det gäller att garantera säkerheten i Östersjöregionen.

Endast en union som litar på sin egen värdegrund kan vara en stark och trovärdig global aktör.

Bästa åhörare!

För det andra måste EU dra nytta av sin ekonomiska styrka och sin konkurrenskraft som bygger på unionens egna starka sidor. Europas strategiska oberoende, styrkan i EU:s ekonomi, grundar sig på en regelbaserad och öppen världshandel. Inom den europeiska handels- och konkurrenspolitiken har Finland särskilt goda förutsättningar att verka för ett öppet och globalt ekonomiskt system. Finland lever på import, och för att vi ska kunna betala för importen med vår export behöver vi en öppen marknad.

Det är tyvärr ingen självklarhet. Det är lätt hänt att diskussion om strategiskt oberoende halkar in på försvar av protektionism.

Därför måste vi inom handelspolitiken finna lösningar för att undvika en tilltagande protektionism och att den globala ekonomin delas upp mellan USA och Kina. USA är vår viktigaste partner, men billiga konsumtionsvaror från Kina har förebyggt fattigdom också i många europeiska hushåll. På den kinesiska marknaden har det samtidigt varit en efterfrågan på kapitalvaror. Finlands handelsutbyte baserar sig framför allt på denna ekonomiska modell: inom varuhandeln exporterar vi kapitalvaror samt halvfabrikat för industrin och importerar konsumtionsvaror.

Vid utvärdering av det strategiska oberoendet är det bra att påminna sig om vår närhistoria som är präglad av coronapandemin. Utan globala leveranskedjor skulle det ha varit omöjligt för oss att få tillgång till tillräckligt med skyddsutrustning. Utan globalt verksamma företag i vaccinbranschen skulle forskningsarbetet för att utveckla nya vacciner ha varit fruktlöst. Det behövdes företag med globala underleverantörs- och produktionskedjor och möjlighet att leverera färdiga vacciner världen över.

Med tanke på framtiden är en öppen världsmarknad oersättlig. Den europeiska läkemedelsindustrin behöver 8 miljarder kunder i stället för 450 miljoner. Energiomställningen i Europa kräver utöver EU-marknaden också globala underleverantörskedjor och en öppen världsmarknad för att det ska vara lönsamt att utveckla ny teknik.

Finland måste påverka EU:s handelspolitik och samtidigt betona global öppenhet och främja målen som gäller miljön och de mänskliga rättigheterna.

Inom EU måste Finland satsa på konkurrenspolitiken. I Europa har vi länge oroat oss för att vi inte har några företagsjättar som Google eller Alibaba varken inom it-branschen eller inom andra branscher. Företagens framgång, tillväxt och dominans på den globala marknaden är i sig positiva saker. Men vi har ingen anledning att bekymra oss över att europeiska företag inte har intagit en monopolställning på marknaden. Det finns inte så mycket avundsvärt i USA som man utåt kunde tro.

Ekonomen Thomas Philippon, som flyttat från Frankrike till USA, skriver i sin bok som utkom för ett par år sedan, att hans nya hemland har avstått från en fri marknadsekonomi till förmån för monopolkapitalism. Företagsjättarnas vinster har förändrat den funktionella inkomstfördelningen till nackdel för löntagarna och kvävt tillväxten utanför dem. Europa har i högre grad hållit fast vid en konkurrensbaserad marknadsekonomi. Det är värt att notera att USA:s sittande regering tycks instämma i den europeiska idén: den tycker inte att företag som monopoliserar marknaden är till gagn för samhällsekonomin, arbetstagarna eller konsumenterna.

Vi måste hålla fast vid en strikt konkurrenspolitik. Vi måste undvika att göra samma misstag som USA. Om också USA går mot att lägga större vikt vid konkurrenspolitik, får vi inte gå i motsatt riktning.

Endast ett genuint konkurrenskraftigt EU kan vara en ekonomisk stormakt av global betydelse.

Bästa åhörare!

Den tredje aspekten är att Storbritannien är en naturlig och nära partner till EU, som betonar multilateralism. Det tog fyra år för Storbritannien att lämna EU, men nu är brexit ett faktum. Det är dags att sluta våndas över utträdet och övergå till en vardag präglad av samarbete. De mest påfallande meningsskiljaktigheterna gällande utträdesavtalet måste lösas och ingångna avtal följas.

Våra gemensamma värderingar och intressen är vår styrka. Storbritannien siktar på globalisering med sin Global Britain-strategi. Landets långsiktiga intressen är desamma som Europas – britterna är ett handelsfolk. För närvarande behövs det framsynthet och tålamod för att utveckla samarbetet, men på längre sikt är det en nödvändighet.

EU måste stärka sitt partnerskap med Storbritannien. Vi måste bemöta Kina tillsammans, och tillsammans utöva inflytande på USA för att utforma en balanserad politik gentemot Kina inom det transatlantiska samfundet. EU och Storbritannien förhåller sig rätt lika till Kina. Detta skapar förutsättningar för en gemensam politik gentemot Kina, en politik som utöver handelsrelationer också omfattar spelregler i ett vidare perspektiv. Detta skulle öka EU:s inflytande i dialogen med USA.

Trots att världen förändras är USA Europas och Storbritanniens viktigaste partner. Den globala säkerhetspolitiken kan uppfattas på samma sätt som USA:s sittande regering ser den, både vad gäller intressen och värderingar. Inom säkerhetspolitiken gäller det att inte ifrågasätta Europas engagemang för de transatlantiska intressena och värderingarna. För USA är ett starkt och sammanhållet EU en oersättlig partner. Dagens USA behöver EU som bundsförvant, precis som Europa behöver Amerika.

Världens demokratier, däribland EU-länderna, Storbritannien och USA, har mycket gemensamt. Utöver gemensamma värderingar och intressen har vi också kapacitet att nå gemensamma mål. De demokratiska staterna har inte bara hård makt, de har också ett stort befolkningsunderlag och överlägset stora samhällsekonomier. De dominerar den internationella kapitalmarknaden, handeln och trafiken. De är de viktigaste aktörerna inom utvecklingssamarbetet.

Demokratiernas mjuka maktutövning innebär en utmaning: demokratiska värderingar är universella och tilltalar också folk i auktoritära länder. Demokratierna når framgång om de själva tror på sina värderingar. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser om motgångarna i Afghanistan. De demokratiska staterna får inte sluta tro på sig själva och sina värderingar. Deras minskande inflytande är inte en följd av resursbrist, utan av en urholkning av deras egna värderingar. Detta kan inte vara ett oundvikligt utvecklingsförlopp, utan det gäller att målmedvetet försvara värderingarna.

Bästa åhörare!

Motsättningarna mellan USA och Kina i världspolitiken är ett uppenbart faktum. De har rentav tillspetsats under Bidenadministrationen. Kinas upprustning – med det omfattande byggandet av silos för strategiska missiler bara som senaste exempel – väcker stark oro. Samtidigt visar människorättskränkningarna i Hongkong och mot uigurerna att värderingarna avviker enormt. Många anser att utveckling alltid resulterar i en konflikt – i den så kallade Thukydidesfällan, där motsättningarna mellan en aspirerande makt och den traditionella hegemonin inte kan lösas på fredlig väg.  

Europeiska unionen och Storbritannien vill inte se världen delas itu. Vi främjar multilateralt regelbaserat samarbete. Det är nödvändigt att vi samarbetar med Kina när det gäller ekonomin, men i synnerhet när det gäller klimatpolitiken. Genom att framhålla gemensamma intressen kan vi undvika att motsättningar kulminerar i en öppen konflikt.

Med andra ord: Europeiska unionen måste bemöta Kina i enad front, med förtroende för våra egna värderingar. Unionen måste bemöta Kina som en genuint konkurrenskraftig ekonomisk stormakt. Unionen måste bemöta Kina tillsammans med våra partner – framför allt Storbritannien.

Tack.

Tytti Tuppurainen
ambassadörer ekonomi politik statsförbund

Tutustu myös

Lakiesitys toisi suomalaisille eurooppalaisen digitaalisen identiteetin lompakon

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:5.3.2026 13.55

Ostolaskutietojen toimittamista hankintatietovarantoon kokeillaan seitsemän kuntaorganisaation kanssa

FM
Tyyppi:Uutinen Julkaisuajankohta:12.9.2025 10.41

Valtiovarainministerit käsittelevät euroalueen laajentumista ja finanssipolitiikan viritystä

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:7.7.2025 10.02

Valtiovarainministerit keskustelevat tulliuudistuksesta ja euroalueen laajentumisesta

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:18.6.2025 12.42

Kauppasota uhkaa Suomen talouden toipumista ja jo ennestään haurasta julkista taloutta

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:30.4.2025 11.02

Valtionhallinnon säästötoimien valmistelu käynnistyy

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:28.4.2025 15.46
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Valtionhallinnon tekoälyinvestointiohjelma
          • Generatiivisen tekoälyn hyödyntämisen julkisen hallinnon verkosto
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Lausuntopyynnöt
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Vaikutusarviot ja ennusteet
      • Virkapuheenvuoro
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • EU:n pääoma­markkinoiden kehittäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
      • Usein kysyttyä rahoituslain muutoksista
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja tehtävien eriytyminen
      • Norminpurkuehdotukset
      • Kuntien suunnitteluvelvoitteet
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Matkailijavero
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
      • Usein kysyttyä valtionosuusuudistuksesta
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
      • Taloudellinen katsaus syksy 2025
      • Taloudellinen katsaus talvi 2025
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot