Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Regeringen har gjort ändringar i utkastet till proposition om social- och hälsovårdsreformen på basis av remissbehandlingen

finansministerietinrikesministerietsocial- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 13.10.2020 13.31 | Publicerad på svenska 13.10.2020 kl. 15.31
Typ:Pressmeddelande
Sote-uudistus etenee. Isä ja tytär tulevat terveysasemalle.

Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården har gått igenom de remissvar som lämnades under remissbehandlingen av social- och hälsovårdsreformen den 15 juni–25 september 2020 och dragit upp riktlinjer samt gjort ändringar i utkastet till regeringens proposition. Det kom in 804 remissvar. Propositionsutkastet lämnas till rådet för bedömning av lagstiftningen den 14 oktober 2020. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riksdagen i början av december 2020. De nya självstyrande områden som bildas i samband med social- och hälsovårdsreformen ska kallas välfärdsområden.

Den centrala responsen i remissvaren gällde kommunernas, välfärdsområdenas och räddningsverkets finansiering, välfärdsområdenas beskattningsrätt, självstyrelse och styrning, ansvaret för att ordna tjänster, välfärdsområdenas egen tjänsteproduktion och köpta tjänster, avtals ogiltighet, ansvaret för främjandet av välfärd och hälsa samt tidtabellen för genomförandet och reformen.

Namn och områdesindelning

Under remissbehandlingen användes benämningen vårdlandskap för den nya självstyrande nivån. Alla de nya självstyrande områdena ska nu kallas välfärdsområden. Benämningen ändras till landskap, när till exempel regionutvecklingsuppgifter överförs till helheten.

HUS ska byta namn till HUS-sammanslutningen. Valet kallas områdesval och förledet områdes- ersätter ledet vårdlandskap- även i andra sammansatta ord som tidigare hade vårdlandskap- som förled.

Kommunerna i Östra Savolax ska höra till Södra Savolax välfärdsområde. 

Ändringar i organiseringsansvarets innehåll, köpta tjänster och förlängning av avtal

I den diskussion som fördes under remissbehandlingen och i remissvaren lyftes det fram vilka roller organiseringen och produktionen har i välfärdsområdena samt frågan om utövande av offentlig makt. Frågor som kräver precisering var också riktlinjerna för en tillräcklig egen tjänsteproduktion inom välfärdsområdet, flera tjänsteproducenter, köpta tjänster samt anlitandet av arbetskraft i form av köpta tjänster och inhyrd arbetskraft. Utkastet till regeringsproposition har preciserats utgående från remissbehandlingen.

Utgångspunkten är att social- och hälsovården till innehåll, omfattning och kvalitet ska planeras och genomföras så att den svarar mot kundernas behov i välfärdsområdena. Tjänsterna ska tillhandahållas jämlikt i form av samordnade tjänstehelheter med hänsyn till befolkningens behov i välfärdsområdet och nära kunderna.

Välfärdsområdena förutsätts ha tillräcklig kompetens, funktionsförmåga och beredskap att ansvara för ordnandet av social- och hälsovården, och de ska se till att social- och hälsovårdstjänster finns tillgängliga i enlighet med invånarnas behov i alla situationer. Områdena ska ha tillräcklig egen tjänsteproduktion inom socialvården samt inom hälso- och sjukvården på basnivå och inom den specialiserade sjukvården, men bestämmelserna förutsätter inte att överkapacitet upprätthålls. I störnings- och undantagssituationer ska tjänsterna kunna tryggas med hjälp av välfärdsområdets egen produktion, beredskapsplaner samt samarbete med andra välfärdsområden och tjänsteproducenter. Om inte något annat föreskrivs särskilt i någon annan lag, får välfärdsområdet inte skaffa tjänster av en privat tjänsteproducent för uppgifter som hör till fullgörandet av organiseringsansvaret, såsom tjänster som inbegriper utövning av offentlig makt, socialt arbete, socialjour, dygnetruntjour inom hälso- och sjukvård eller uppgifter som hör till ordnandet av prehospital akutsjukvård. 

Ett välfärdsområde kan ordna och producera tjänster i ett annat välfärdsområde endast om det samarbetar eller bedriver verksamhet med välfärdsområdet i fråga (anskaffning av tjänster från ett annat välfärdsområde, en gemensam tjänst/ett gemensamt organ, samarbete inom ett samarbetsområde, tjänster som centraliseras, ett gemensamt bolag).

Välfärdsområdets egna bolag ska i lagen om ordnande av social- och hälsovård jämställas med privata tjänsteproducenter när tjänster produceras för välfärdsområdet. Ett bolag i offentlig ägo är inte en myndighet.

Privat tjänsteproduktion och modellen med flera producenter: 

En modell med flera producenter ska fortfarande vara möjlig med beaktande av de villkor som grundlagsutskottet fastställt. Tjänster ska fortfarande i stor utsträckning kunna skaffas av privata tjänsteproducenter: alla tjänster ska kunna skaffas, om det inte särskilt i lag är förbjudet att skaffa dem. Av en privat tjänsteproducent kan man skaffa till exempel många socialtjänster enligt socialvårdslagen som också för närvarande skaffas som köpta tjänster, såsom hemservice, hemvård, familjevård, boendeservice och service på en institution. 

Kraven på privata tjänsteproducenter preciseras och ställs i relation till innehållet i och omfattningen av de tjänster som välfärdsområdet skaffar. Vilka uppgifter som ska betraktas som offentliga förvaltningsuppgifter och utövning av offentlig makt preciseras i motiveringen. All utövning av offentlig makt ska bygga på lag. Offentlig makt kan utövas i privata tjänsteproducenters tjänster, om det föreskrivs om detta genom lag, såsom det i barnskyddslagen och specialomsorgslagen föreskrivs om användningen av begränsningsåtgärder.

Servicesedlar ska kunna användas även i fortsättningen. Lagen om servicesedlar förblir i kraft, och avsikten är att den framöver ska revideras separat. Vid beredningen beaktas också den personliga budgeten, som förutsätter att det föreskrivs särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna om användning av inhyrd arbetskraft och arbetskraft som köps från privata tjänsteproducenter preciseras. Välfärdsområdet ska från privata tjänsteproducenter kunna köpa den arbetskraft som behövs för att producera social- och hälsovårdstjänster och även använda sig av inhyrd arbetskraft. En förutsättning är att dessa yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården står direkt under välfärdsområdets arbetsledning. Köpt eller inhyrd arbetskraft ska också kunna användas vid dygnetruntjouren inom hälso- och sjukvården som komplement till välfärdsområdets egen social- och hälsovårdspersonal. Mer omfattande användning av köpt eller inhyrd arbetskraft inom dygnetruntjouren ska vara tillåten tillfälligt eller vid problem i tillgången till personal.

Bedömning av socialvårdsklienters servicebehov och beslutsfattande om produktion av socialservice ska inte få ges i uppgift till en privat tjänsteproducent, till arbetskraft som köpts från en privat tjänsteproducent eller till inhyrd arbetskraft. Inom primärvård som tillhandahålls i form av köpta tjänster och inom specialiserade sjukvårdstjänster som tillhandahålls i samband med den och som inte kräver sjukhus- eller poliklinikförhållanden ska det få göras bedömningar av vårdbehovet och fattas vårdbeslut. En läkare eller tandläkare som hör till köpt eller inhyrd arbetskraft ska utöver vad som konstaterats ovan också få göra bedömningar av vårdbehovet och fatta vårdbeslut inom dygnetruntjouren och vid behandling av en patient inom den specialiserade sjukvården. Alla läkare och tandläkare ska även i fortsättningen få utfärda remisser till specialiserad sjukvård. Beslutet om att ta emot en remitterad patient till den specialiserade sjukvården ska i regel fattas av en läkare eller tandläkare i tjänsteförhållande. En läkare eller tandläkare som hör till köpt eller hyrd arbetskraft får dock besluta om att ta emot en patient till den specialiserade sjukvården i brådskande fall eller för att trygga tillgången till vård.

När det gäller privata tjänsteproducenters anlitande av underleverantörer preciseras grunderna i fråga om omfattningen av tillåtet anlitande av underleverantörer och vilka tjänster som får skaffas av underleverantörer. 

Ogiltighet för och uppsägning av avtal om utläggning: I stället för att vissa avtal om utläggning av verksamhet enligt det tidigare förslaget skulle förklaras ogiltiga, ska det i stället vara möjligt att säga upp vissa avtal. Endast mycket omfattande och betydande avtal och punkter som gäller verksamhet om vilken det uttryckligen föreskrivs ett förbud mot utläggning (t.ex. utövning av offentlig makt, socialjour) ska ogiltigförklaras. 
 
Välfärdsområdet ska ha möjlighet att säga upp avtal som inte uppfyller ogiltighetskriterierna men där det har avtalats om frågor som hör till organiseringsansvaret på ett sådant sätt att organisationsansvaret inte fullgörs enligt välfärdsområdets sammantagna bedömning. Vid den sammantagna bedömningen ska det säkerställas att välfärdsområdet utifrån sitt organiseringsansvar har rätt att fatta beslut om tjänsterna inom sitt område på lika grunder och att välfärdsområdet har en tillräcklig egen tjänsteproduktion. Tillämpningstiden för ogiltiga och uppsagda avtal förlängs till tre år, och i fråga om avtal som ska sägas upp är det möjligt att förlänga giltighetstiden, om tillgången till tjänster i annat fall skulle äventyras.

Övriga centrala frågor

Vårdgaranti
Den vårdgaranti inom primärvården som nämns i regeringsprogrammet genomförs som en del av produktivitetshelheten och EU:s återhämtningsfinansiering. Det ska skapas ett incitament för landskapen att genomföra vårdgarantin. För detta finns det redan goda modeller och god praxis. Användningen av servicesedlar ska det föreskrivas om i den lagstiftning som gäller vårdgarantin.

Främjande av hälsa och välfärd
Under remissbehandlingen har det förekommit oklarheter kring ansvaret för att främja hälsa och välfärd. Välfärdsområdet ska samarbeta med kommunerna i området och stödja dem med sin expertis i arbetet med att främja hälsa och välfärd. Dessutom ska välfärdsområdet i främjandet av hälsa och välfärd samarbeta med andra offentliga aktörer, privata företag och allmännyttiga sammanslutningar som är verksamma i området.

Elevhälsa
Elevhälsans närtjänster säkerställs i lagstiftningen.

Sjukhuset i sydvästra Lappland
Inom Lapplands välfärdsområde möjliggörs en förlängning av samjouren vid sjukhuset i sydvästra Lappland till utgången av 2032. Efter 2025 kan verksamheten inte skötas i form av köpta tjänster från en extern aktör som i nuläget.

Statens strategiska styrning inriktas på välfärdsområdenas organiseringsuppgifter 

Välfärdsområdena är självstyrande organisationer, vilket innebär att den statliga styrningen baserar sig på god växelverkan och årliga förhandlingar. Bestämmelserna om den statliga styrningen av välfärdsområdenas organiseringsuppgifter har preciserats så att styrningen inriktas på frågor som är centrala med tanke på finansieringen och ordnandet av tjänsterna. Styrningen innebär inte att det ingrips på detaljnivå eller på ett förpliktande sätt i välfärdsområdets uppgifter eller tjänsteproduktion. Ministerierna kan inte ge de självstyrande välfärdsområdena förpliktande uppgifter på annat sätt än genom lag.

Ministerierna och välfärdsområdena ska årligen föra strategiska styrningsförhandlingar, där det fokuseras på uppgifterna att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. Den årliga styrningsprocessen ger information för beredningen och uppföljningen av statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna, och den säkerställer också att målen för de offentliga finanserna uppnås. Vid förhandlingarna kan ministerierna ge välfärdsområdena åtgärdsrekommendationer.

Om det bedöms att en aktör som har ansvar för att ordna social- och hälsovård inte har förmåga att svara för tillgodoseendet av människornas grundläggande rättigheter, kan social- och hälsovårdsministeriet lämna initiativ till finansministeriet om att inleda ett utvärderingsförfarande. Initiativrätten har preciserats utifrån remissvaren.  Initiativet om inledande av ett utvärderingsförfarande ska basera sig på den årliga styrningsprocessen, kontinuerlig dialog mellan välfärdsområdena och ministerierna samt Institutet för hälsa och välfärds årliga expertbedömning av ordnandet av social- och hälsovården. 

På basis av remissvaren preciseras också de frågor som det ska avtalas om i samarbetsavtalen för samarbetsområdena för social- och hälsovården och skyldigheten att upprätta avtal. Innehållet i välfärdsområdenas samarbetsavtal om social- och hälsovården har preciserats. Kring universitetssjukhusen ska det bildas fem samarbetsområden, som för varje fullmäktigeperiod ingår ett samarbetsavtal med välfärdsområdena i sitt område. 

Genom samarbetsområdenas samarbetsavtal ska främjas social- och hälsovårdens kostnadsnyttoeffekt, produktivitet, kvalitet, klient- och patientsäkerhet, ändamålsenlighet, lika tillgång, språkliga rättigheter samt fungerande servicekedjor och servicehelheter. Vid fördelningen av arbetet ska det dessutom säkerställas att en verksamhetsenhet som tillhandahåller social- och hälsovård med stöd av samarbetsavtalet har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillräcklig kompetens för att sköta uppgiften. I samarbetsavtalen ska man komma överens om arbetsfördelningen och samarbetet mellan välfärdsområdena. Statsrådet kan besluta om avtalet och dess innehåll, om välfärdsområdena inte når någon överenskommelse om det.

I enlighet med särlösningen för Nyland anvisas HUS-sammanslutningen en samordningsuppgift vid beredningen av samarbetsavtalet för Nylands samarbetsområde. 
Styrmodellen för välfärdsområdenas investeringar baserar sig på fullmakten att uppta lån samt investeringsplaner

Syftet med bestämmelserna om välfärdsområdenas investeringsplan är att se till att välfärdsområdet planerar investeringarna på ett ekonomiskt hållbart sätt. Den finansiering som anvisas för området ska räcka till för att genomföra den planerade investeringen. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att de projekt som gäller välfärdsområdenas stora investeringar planeras kostnadsnyttoeffektivt och att de övriga välfärdsområdenas motsvarande planer beaktas per samarbetsområde.  Godkännandeförfarandet som rör fullmakten att uppta lån samt investeringsplanen finns kvar, men utifrån remissvaren har helheten förenklats och gjorts smidigare. 

Finansieringen av kommunerna 

På basis av remissvaren föreslås att det maximala beloppet av den permanenta övergångsutjämning som anknyter till förändringarna i kommunernas finansiering blir +/- 60 euro per invånare i stället för det tidigare föreslagna +/- 100 euro. Till kommunernas statsandelssystem har dessutom fogats ett nytt kriterium: en tilläggsdel för ökat invånarantal (ca 29 miljoner euro), genom vilken man svarar på det ökade servicebehov som följer av ökat invånarantal i tillväxtkommuner. Tilläggsdelen finansieras inom statsandelssystemet med ett jämnstort belopp per invånare, medan ändringen av övergångsutjämningen inte förutsätter finansiering.

Egendomsarrangemang och kompensation för egendom

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten föreslås bli överförda till välfärdsområdena med sina tillgångar och skulder. Utan någon ersättning överförs till välfärdsområdena från kommuner och övriga samkommuner lös egendom som används av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt avtal och semesterlöneskuld för den personal som överförs. Överföringarna korrigerar grundkapitalet, vilket innebär att de inte påverkar resultaträkningen. Till denna del har propositionen inte ändrats.

Egendomsarrangemangen kan medföra kostnader för kommunerna som kommunerna inte själva kan påverka. Därför innehåller propositionen den reglering om kompensation som grundlagsutskottet förutsätter. På basis av remissvaren har den ersättningsgrund som används i kompensationsregleringen beräknats till 0,5 procentenheter av det kalkylerade behovet att höja kommunalskattesatsen.

Finansiering av välfärdsområdena

Den tills vidare permanenta övergångsutjämningen i välfärdsområdenas finansiering har på basis av remissvaren ändrats till de asymmetriska beloppen +200 och -100 euro per invånare i stället för de tidigare föreslagna beloppen +/- 150 euro per invånare. Denna ändring finansieras av staten. Övergångsperiodens längd är  sju år i enlighet med vad som föreslagits tidigare.

Tvåspråkighetens viktningsvärde i bestämningskriterierna för social- och hälsovårdsfinansieringen höjs från 0,35 procent till 0,5 procent. Höjningen dras av från den kalkylerade finansiering som fördelas på basis av servicebehovet, så att servicebehovets andel sjunker från 81,6 procent till 81,45 procent. 

Koefficienten för främjande av hälsa och välfärd ska ha ett viktningsvärde på en procent och tas med i finansieringskriterierna från och med 2023, och den fördelas initialt per invånare. Från och med 2026 bestäms finansieringen för främjande av hälsa och välfärd i enlighet med välfärdsområdenas kalkylerade koefficienter för främjande av hälsa och välfärd. Den finansiering som delas ut på grund av främmande språk ändras så att en ökning av antalet personer med främmande språk som modersmål höjer landskapens totala finansiering.

På riksnivå höjs finansieringen fram till 2029 enligt en utifrån analysmodellen för socialutgifter beräknad ökning av servicebehovet förhöjd med 0,2 procentenheter. Från och med 2029 höjs finansieringen enligt en prognos beräknad utifrån analysmodellen för socialutgifterna.

Tillräckligheten av räddningsväsendets finansiering bedöms

I remissvaren framgick i synnerhet en oro över tillräckligheten av finansieringen av räddningsväsendet och grunderna för att bestämma finansieringen. Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården konstaterade att den finansieringsbas för räddningsväsendet som överförs från kommunerna enligt inrikesministeriets bedömning inte på 2020 års nivå täcker den finansiering som krävs enligt den lagstadgade servicenivån. Utifrån den information som samlats in från de lokala räddningsväsendena har inrikesministeriet uppskattat att det sammanlagda underskottet uppgår till 79 miljoner euro.

Åren 2021 och 2022 ansvarar kommunerna för räddningsområdets servicenivå och den finansiering som den förutsätter. Inrikesministeriet och finansministeriet ska ännu bedöma nivån på den finansiering som överförs från kommunerna till välfärdsområdena i förhållande till en tillräcklig finansiering av räddningsväsendets lagstadgade servicenivå.

Finansieringsmodellen ska utifrån remissvaren utvecklas i fråga om bestämningsfaktorerna för riskkoefficienten. Innehållet i riskkoefficienten fastställs genom statsrådets förordning senast vid utgången av året. Dessutom utvecklar man den riskbedömningsmodell för räddningsväsendet som låg till räddningsväsendets behovsgrund på lång sikt tillsammans med de lokala räddningsväsendena.

Inrikesministeriet ger ett separat pressmeddelande om regeringens riktlinjer för räddningsväsendet

Införandet av landskapsskatt bereds

I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen inlett arbetet med att bereda införandet av landskapsskatt. Enligt regeringsprogrammet bereds landskapens beskattningsrätt i en parlamentarisk kommitté före utgången av 2020. Riktlinjerna för beskattningsrätten, inklusive tidsplanen, dras upp snabbt efter att kommittén avslutat arbetet. Regeringen ser till att lagstiftningen om beskattning och finansiering blir färdig under regeringsperioden och att den träder i kraft senast 2026. Landskapsskatten höjer inte nivån på den totala beskattningen.

Vid budgetförhandlingarna 2022 granskar regeringen landskapens finansiering i förhållande till deras uppgifter. Om lagstiftningen om landskapens beskattning inte blir färdig inom tidsfristen åtar sig regeringen att se till att finansieringsbasen för landskapen är tillräcklig. 

De självstyrande områdena möjliggör enligt regeringsprogrammet en stegvis övergång till sektorsövergripande landskap. Denna övergång kommer att beredas parlamentariskt före utgången av 2020. I arbetet utreds på vilka villkor och vilka uppgifter som kan överföras från kommunerna, samkommunerna och staten till välfärdsområdena. 

Riktlinjerna för att bereda landskapsbeskattningen och att utvidga de nya välfärdsområdenas uppgifter dras upp enligt samma tidsplan efter att de parlamentariska arbetsgrupperna har slutfört arbetet. 

Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården beslutade att avvecklingen av flerkanalsfinansieringen som konstateras i regeringsprogrammet ska genomföras snabbt så att lagstiftningen blir klar under denna regeringsperiod. 

Införande

I införandelagen har tagits in en övergångsbestämmelse som gäller sjukhusen i sjukvårdsdistrikten i sydvästra Lappland och Östra Savolax samt sjukhusens samjour fram till 2033.

Välfärdsområdenas verksamhet ska inledas av ett temporärt beredningsorgan genast när den lagstiftning som föreslås i propositionen har trätt i kraft. Inrättandet av det temporära beredningsorganet och organets verksamhet kommer att variera regionalt beroende på om området i dag har samarrangemang inom social- och hälsovården. Vid lagberedningen har den föreslagna bestämmelsen preciserats så att välfärdsområdena ska ha möjlighet att inrätta en politisk uppföljningsgrupp för social- och hälsovården till stöd för den temporära förvaltningen. Staten ska stå för uppföljningsgruppens kostnader.

Regeringen färdigställer propositionen efter att den har fått kommentarer av rådet för bedömning av lagstiftningen. Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen i december 2020. För att den föreslagna helheten ska träda i kraft krävs riksdagens godkännande.


Mer information
Kari Hakari, avdelningschef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 642, fornamn.efternamn(at)stm.fi
Auli Valli-Lintu, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 463, fornamn.efternamn(at)stm.fi
Jani Pitkäniemi, överdirektör, finansministeriet, tfn 0295 530 494, fornamn.efternamn(at)vm.fi.
Janne Koivukoski, räddningsråd, inrikesministeriet, tfn 0295 488 420, fornamn.efternamn(at)intermin.fi 
Ilpo Helismaa, regeringsråd, inrikesministeriet, tfn 0295 488 422, fornamn.efternamn(at)intermin.fi
 

  • Se också presentation 13.10.2020
Hallituksen info Valtioneuvoston Youtube-kanavalla
Infotilaisuuden esitysmateriaalit
arbetsgrupper hälsovårdstjänster ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård områden social service social- och hälsovårdsreform välfärd

Tutustu myös

Työryhmä selvittää, miten ministeriön vaikutusarviointia voitaisiin kehittää

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:10.11.2025 13.03

Työryhmä kehittää yhteissijoittamisen rahastorakenteita

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:3.10.2025 10.22

Raportti kartoittaa kriittisen infrastruktuurin tietojen avoimeen jakamiseen liittyviä riskejä

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:12.6.2025 13.55

Työryhmä ehdottaa pankkilainsäädännön uudistamista

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:26.5.2025 14.14

Hallitus linjasi korvaavista säästöistä sosiaali- ja terveydenhuoltoon

FM SHM SRK
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:27.3.2025 15.31

Kriittisen infrastruktuurin tietojen avoin jakaminen arvioidaan uudelleen

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:20.2.2025 11.33
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
      • Usein kysyttyä valtionosuusuudistuksesta
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
      • Taloudellinen katsaus syksy 2025
      • Taloudellinen katsaus talvi 2025
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot