Halvtidsutvärdering av välfärdsområdesreformen: reformen framskrider, men det behövs korrigerande åtgärder för att uppnå målen
Välfärdsområdesreformen har framskridit som planerat i hela landet, men det finns fortfarande mycket att göra. Detta visar en omfattande halvtidsutvärdering av välfärdsområdesreformen som har gjorts av en oberoende expertgrupp.
Välfärdsområdena har lyckats bra med det regionala genomförandet av reformen av servicenätverket och tjänsterna inom social- och hälsovården. Tillgången till social- och hälsovårdstjänster är nationellt sett i huvudsak på samma nivå som den var före reformen.
Kvaliteten på tjänsterna och jämlikheten i fråga om tjänsterna har förbättrats enligt halvtidsutvärderingen. När det gäller förenhetligandet har i synnerhet kriterierna för beviljande och innehållen i social- och hälsovårdstjänsterna blivit enhetligare.
Utvärderingen visar dock att det finns stora skillnader mellan välfärdsområdena när det gäller vissa tjänster.
Inom räddningsväsendet var utvecklingen positiv under de första åren av reformen när det gäller tillgången till tjänsterna och beredskapen. Det finns dock regionala skillnader i synnerhet mellan tillväxtcentrumen, där utvecklingen i fråga om tillgången till tjänsterna inte riktigt har motsvarat befolkningsökningen och de demografiska förändringarna. Men beredskapen för kriser och störningar har utvecklats, och största delen av välfärdsområdena anser att den har förbättrats.
I halvtidsutvärderingen konstateras det att inledningsskedet av reformen krävde mycket resurser av välfärdsområdena. Välfärdsområdenas arbete med den nya förvaltningsstrukturen, dvs. uppbyggandet av det politiska beslutsfattandet och ledningssystemet, var betungande.
Enligt expertgruppen varierar ledningens kapacitet regionalt. Samtidigt har välfärdsområdena varit tvungna att förnya servicenätverket, slå samman social- och hälsovårdstjänster och anpassa sig till den nya finansieringsmodellen. Många välfärdsområden har lyckats bra med att leda personalen och verksamheten under förändringarna. Framstegen har varit snabbare i de välfärdsområden som har en tydlig strategisk ledningsmodell, där den hösta ledningens team har tillräcklig kompetens eller som har kunnat investera i ledningen.
Expertgruppen föreslår korrigerande åtgärder
I fråga om slutledningarna av utredningen och rekommendationerna var expertgruppen enig. En del av åtgärderna borde inledas omedelbart, medan andra kräver mera utveckling och tid.
Utredarna ser tre olika scenarier för framtiden: starkare regionalt självstyre, utveckling av den nuvarande modellen eller en starkare statlig styrning.
Det viktiga enligt experterna är att förbättra det parlamentariska samarbetet så att verksamheten blir mer planmässig och social- och hälsovårdstjänsterna och räddningstjänsterna kan utvecklas över valperioderna.
Det krävs ett modigt och långsiktigt grepp när man utvecklar den nationella styrningen och välfärdsområdenas strukturer för social- och hälsovården.
Expertgruppen föreslår att antalet välfärdsområden ska bedömas nationellt som en helhet. Den föreslår också att man före regeringsförhandlingarna våren 2027 ska fastställa tydliga verksamhetsmässiga och ekonomiska kriterier för en ny bedömning av välfärdsområdesstrukturen och antalet välfärdsområden.
Enligt halvtidsutvärderingen behöver den nationella styrningen av välfärdsområdena stärkas och förtydligas.
De styrande ministerierna måste i samförstånd fatta beslut om den strategiska gemensamma styrningen av välfärdsområdena, styrningshelheten och det centrala innehållet i den. Experterna föreslår att ministerierna ska samordna de befintliga styrmetoderna för att öka möjligheterna att uppnå reformens verksamhetsmässiga och ekonomiska mål.
De problem som konstaterats i fråga om finansieringsmodellen för välfärdsområdena behöver enligt expertgruppen korrigeras. Som första åtgärd rekommenderar den att man ska förlänga skyldigheten att täcka underskotten till år 2028 också för de välfärdsområden som uppvisat ett underskott år 2025 och som trots det har en tillräckligt grundlig plan som är godkänd av statsrådet.
Utredarna rekommenderar också att de tekniska problemen med kunskapsunderlaget för social- och hälsovården ska korrigeras och att man ska säkerställa att alla välfärdsområden tillämpar samma tillförlitliga dokumenteringspraxis (särskilt för statistiken över diagnoser och sjukdomar). Förfarandena för dokumenteringen ska vid behov auditeras så att man kan garantera kvaliteten.
I utvärderingen föreslås att de incitament i finansieringsmodellen som gäller de förebyggande och kostnadseffektiva åtgärderna ska utökas. Utredarna föreslår att den kalkylmässiga finansieringsandel som nu anvisas för främjande av hälsa och välfärd ska användas mera som ett incitament. På lång sikt rekommenderar experterna att välfärdsområdena ska ta större ansvar själva för ekonomin genom en ny beskattningsrätt, förutsatt att man väljer alternativet med starkare självstyre.
Reformen bör utvärderas regelbundet
Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet inledde våren 2025 en omfattande halvtidsutvärdering av välfärdsområdesreformen inom ramen för understatssekreterare Marina Erholas uppdrag.
Halvtidsutvärderingen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Enligt regeringsprogrammet ska regeringen noga följa och utvärdera hur förvaltningsstrukturen för social- och hälsovårdstjänsterna fungerar, om finansieringsmodellen är hållbar och sporrande och hur servicesystemet fungerar, inklusive integrationen av tjänsterna och tillgången till tjänster.
Målet för den här halvtidsutvärderingen var att utreda hur man lyckats med verkställandet av reformen under de första åren och hur bra förutsättningarna är för att uppnå målen för reformen på lång sikt.
”En reform av den här omfattningen måste utvärderas regelbundet. Välfärdsområdesreformen är en av de mest betydande förvaltningsreformerna i Finlands historia som har förändrat hur de offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänsterna organiseras, tillhandahålls och finansieras”, sammanfattar social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Veli-Mikko Niemi.
Halvtidsutvärderingen utfördes av en grupp meriterade forskare från olika forskningsinstitut och högskolor. I utvärderingen deltog professor Arto Haveri från Tammerfors universitet, professor Harri Jalonen från Vasa universitet, professor emeritus Ilmo Keskimäki från Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Tammerfors universitet, professor Juho Saari från Tammerfors universitet, ledande sakkunnig Liina-Kaisa Tynkkynen från THL, forskningsprofessor emeritus Markku Pekurinen, professor Mika Kortelainen från Åbo universitet och THL, forskningsprofessor Teemu Lyytikäinen från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), verkställande direktör Tiina Ristikari från Väestöliitto och forskningsdirektör Ville-Pekka Sorsa från Helsingfors universitet.
Mer information:
Saara Leppinen, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 630, [email protected]
- Halvtidsutvärdering av välfärdsområdesreformen (Statsrådets publikationer 2025:109)
- Utvecklingen av reformen och styrningen av välfärdsområdena: Slutrapport om den första uppgiften i understatssekreterarens uppdrag (Statsrådets publikationer 2025:56)
- Presentationsmaterial från presskonferensen (på finska)
Halvtidsutvärderingens expertgrupp och forskningsteman:
Verkställandet av reformen och utvecklingen av servicesystemet:
Det regionala verkställandet av reformen
Professor Harri Jalonen, Vasa universitet, [email protected], tfn 0294 498 596
Förvaltningsstruktur
Ville-Pekka Sorsa, forskningsdirektör, Helsingfors universitet, [email protected], tfn 0294 124 559
Arto Haveri, professor, Tammerfors universitet, [email protected], tfn 040 190 4020
Servicesystem
Liina-Kaisa Tynkkynen, ledande sakkunnig, THL, [email protected], tfn 029 524 8517
Tiina Ristikari, verkställande direktör, Väestöliitto, [email protected], tfn 050 917 7396
Finansieringsmodell och ekonomiutveckling
Mika Kortelainen, professor, Åbo universitet & THL [email protected], tfn 029 524 8302
Teemu Lyytikäinen, forskningsprofessor, Statens ekonomiska forskningscentral, [email protected], tfn 029 551 9431
Markku Pekurinen, forskningsprofessor emeritus, tfn 044 971 4581, markku(at)pekurinen.com
Nationell styrning
Arto Haveri, professor, Tammerfors universitet, [email protected], tfn 040 190 4020
Verksamhetsmiljö:
Centrala lagstiftningsmässiga ramvillkor
Markku Pekurinen, forskningsprofessor emeritus, tfn 044 971 4581, markku(at)pekurinen.com
Regionala förutsättningar
Ilmo Keskimäki, professor emeritus, THL & Tammerfors universitet, [email protected], tfn 029 524 7256
Förändringar i omvärlden
Juho Saari, professor, Tammerfors universitet, [email protected], tfn 040 828 1027