Begäran om utlåtande
Proposition om självrisk vid justering i efterhand av välfärdsområdenas finansiering och om beaktande av ändringar i kundavgifterna på remiss

Det föreslås att justeringen i efterhand av välfärdsområdenas finansiering ändras i enlighet med regeringsprogrammet. I finansieringen ska i fortsättningen ingå en självriskandel för områdena. Tilläggsfinansiering som beviljats enskilda områden ska inte beaktas vid justeringen i efterhand.

Dessutom preciseras lagen om välfärdsområdenas finansiering i fråga om hur ändringar i kundavgifterna ska beaktas i finansieringen. I paragrafen om beräkning av riskkoefficienten för räddningsväsendet görs dessutom korrigeringar av teknisk natur, och det informationsunderlag som används vid beräkningen preciseras.

I justeringen i efterhand införs en självriskandel för välfärdsområdena

Det föreslås att finansieringsmodellen för välfärdsområdena ändras från och med 2026 så att i justeringen i efterhand av välfärdsområdenas finansiering införs en stegvis ökande självriskandel för områdena. Enligt regeringsprogrammet förbättrar ändringen finansieringsmodellens sporrande effekt.

Välfärdsområdenas finansiering justeras enligt de faktiska kostnaderna med två års fördröjning utifrån bokslutsuppgifterna. Enligt uppgifterna i bokslutsprognoserna för 2023 uppvisar välfärdsområdenas ekonomi ett underskott på 1,35 miljarder euro. På basis av detta ökas välfärdsområdenas finansiering vid justeringen i efterhand med cirka 1,5 miljarder euro 2025, med beaktande av det ökade servicebehovet och indexhöjningen. Detta tillägg hänvisas till finansieringen på riksnivå. Från och med 2026 kommer det belopp av justering i efterhand som redan ingår i finansieringen att årligen ökas eller minskas i enlighet med den faktiska kostnadsutvecklingen.

Till den årliga ökning eller minskning av finansieringen som sker i form av en justering i efterhand fogas en självriskandel på riksnivå. Detta innebär att vid den justering av finansieringen för 2024 som görs 2026 beaktas 95 procent, vid den justering som görs 2027 beaktas 90 procent, vid den justering som görs 2028 beaktas 80 procent och vid de justeringar som görs från och med 2029 beaktas 70 procent.
 
Hur självriskandelen påverkar välfärdsområdenas finansiering beror på kostnadsutvecklingen i områdena. Om kostnaderna fortsätter att öka, innebär justeringen i efterhand en årlig ökning av finansieringen. Självriskandelen har en minskande effekt på denna ökning, det vill säga finansieringen minskar i förhållande till en justering i efterhand till fullt belopp. Om områdena genom egna anpassnings- och effektiviseringsåtgärder kan dämpa kostnadsökningen, innebär självriskandelen en ökning av finansieringen i förhållande till en justering till fullt belopp. När läget inom välfärdsområdenas ekonomi blir bättre och ekonomin börjar uppvisa ett överskott, innebär justeringen i efterhand en årlig minskning av finansieringen. Självriskandelen har då en minskande effekt på den.

Självriskandelens sporrande effekt ska på kort sikt basera sig på att områdena har incitament att vidta egna anpassningsåtgärder i och med att finansieringen ökar något. Om områdena genom sina egna åtgärder kan dämpa kostnadsökningen, förblir nivån på den statliga finansieringen lägre än med en snabb kostnadsutveckling. Om kostnaderna däremot fortsätter att öka mycket snabbt, minskar självriskandelen finansieringen i förhållande till en justering till fullt belopp.

Tilläggsfinansiering för ett enskilt område ökar inte finansieringen på riksnivå

Det föreslås också, i enlighet med regeringsprogrammet, att tilläggsfinansiering som beviljats enskilda områden inte ska beaktas vid justeringen i efterhand. Vid justeringen på riksnivå riktas ökningen av finansieringen inte till det område som beviljats tilläggsfinansiering, utan den fördelas på ett oändamålsenligt sätt mellan alla områden i förhållande till bestämningsfaktorerna. Att tilläggsfinansieringen beaktas i finansieringsbasen löser i praktiken inte finansieringsproblemen i ett enskilt område och är således inte nödvändigt för att trygga finansieringen.

Ändringar i nivån på kundavgifterna ska beaktas i finansieringen på förhand

Ändringarna i välfärdsområdenas uppgifter beaktas i välfärdsområdenas finansiering på förhand från och med att ändringarna träder i kraft. Det föreslås att de höjningar eller sänkningar av kundavgifterna för de tjänster som välfärdsområdena ansvarar för på motsvarande sätt ska beaktas i finansieringen på förhand.

Enligt förslaget ska välfärdsområdenas statliga finansiering antingen minskas eller ökas på riksnivå beroende på om avgifterna höjs eller sänks. I finansieringen beaktas på förhand de ändringar i maximiavgifterna, avgiftsgrunderna eller avgiftsbeläggningen som inverkar på nivån på avgiftsinkomsterna. Indexhöjningarna beaktas emellertid inte på förhand, eftersom syftet med dem är att upprätthålla den reella avgiftsnivån.
Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att ändringarna i kundavgifterna beaktas i olika situationer på ett sätt som tryggar välfärdsområdenas finansiering. Syftet med förslaget är också att stödja de anpassningsåtgärder inom de offentliga finanserna som gäller kundavgifter. Dessa åtgärder ska genomföras i välfärdsområdena i enlighet med regeringsprogrammet.

Precisering av informationsunderlaget för riskkoefficienten för räddningsväsendet

Välfärdsområdenas finansiering för ordnandet av räddningsväsendet bestäms enligt invånarantal, befolkningstäthet och en riskkoefficient som beräknas för varje område utifrån riskfaktorer. I paragrafen om beräkning av riskkoefficienten för räddningsväsendet görs korrigeringar av teknisk natur, och det informationsunderlag som används vid beräkningen preciseras. Vid beräkningen av riskkoefficienten för räddningsväsendet ska enligt förslaget beaktas också andra uppgifter än Statistikcentralens statistik. Avsikten är att också verksamhet inom flera riskrutor i fortsättningen ska beaktas som en enda helhet. Vid beräkningen av risknivån ska olyckor beaktas på ett nytt sätt som fastställs genom förordning av statsrådet.

Områdena får yttra sig om propositionsutkastet

Statsrådets finanspolitiska ministerutskott fastställde den 23 april 2024 innehållet i det propositionsutkast som sänds på remiss. Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan lämnas från och med den 24 april till och med den 28 maj 2024 i tjänsten utlåtande.fi.

Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen i juni. Den ändring som gäller kundavgifter ska träda i kraft den 1 januari 2025. Självrisken vid justering i efterhand ska tillämpas första gången 2026 vid justeringen av finansieringen för 2024.

Finansministeriet ordnar ett informationsmöte för välfärdsområdena om innehållet i propositionen. Informationsmötet hålls på Teams fredagen den 26 april kl. 10.00–11.00. Länken till Teams-mötet finns i finansministeriets evenemangskalender.

Begäran om utlåtande på utlåtande.fi

Informationsmötet i finansministeriets evenemangskalender

Mer information:
Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30570, jenni.jaakkola(at)gov.fi, 
(justering i efterhand)
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)gov.fi, 
(beaktande av ändringar i kundavgifterna)
Roosa Valkama, finansexpert, tfn 02955 30560, roosa.valkama(at)gov.fi, 
(informationsmötet)

Tidigare pressmeddelanden:

En beredningsgrupp har tillsatts för att utveckla finansieringsmodellen för välfärdsområdena

Rådgivningsgrupp stöder beredningen av utvecklingen av finansieringsmodellen för välfärdsområdena