Regeringens proposition
Proposition om efterhandsjustering av välfärdsområdenas finansiering och om beaktande av ändringar i kundavgifterna till riksdagen
Regeringen beslutade vid sitt sammanträde torsdagen den 13 juni att lämna en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering från och med ingången av 2025. De ändringar i propositionen som gäller efterhandsjustering av finansieringen ska dock tillämpas först 2026 från och med den justering som görs för 2024 års del.
Välfärdsområdena får en självriskandel i efterhandsjusteringen av finansieringen
Efterhandsjusteringen av välfärdsområdenas finansiering görs enligt gällande lag på riksnivå genom att den finansiering som betalats till välfärdsområdena under justeringsåret jämförs med de faktiska kostnaderna. Justeringen görs på basis av de färdiga bokslutsuppgifterna med två års fördröjning. Efterhandsjusteringen görs för första gången 2025 på basis av de faktiska kostnaderna 2023. Den aktuella propositionen medför alltså inte några ändringar i denna första efterhandsjustering, utan välfärdsområdenas finansiering förblir i enlighet med regeringsprogrammet oförändrad 2023-2025.
I den proposition som nu överlämnas till riksdagen föreslås efterhandsjusteringen av finansieringen bli ändrad med en självriskandel i syfte att göra finansieringsmodellen mera sporrande för välfärdsområdena. För självriskandelens del beaktar man inte skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och de kalkylerade kostnaderna i finansieringen.
Vid efterhandsjusteringen 2026 som görs på basis av de faktiska kostnaderna för 2024 beaktas i finansieringen 95 procent, år 2027 90 procent, år 2028 80 procent och från och med 2029 70 procent.
Beloppet av efterhandsjusteringen, och därmed självriskens konsekvenser för välfärdsområdena beror på hur kostnaderna utvecklas. År 2025 görs efterhandsjusteringen fortfarande till fulla beloppet. Det uppskattade beloppet är 1,46 miljarder euro våren 2024, vilket ligger till grund för finansieringen. Detta belopp korrigerar finansieringsunderskottet i början av välfärdsområdesekonomin på riksnivå. Om välfärdsområdenas underskott på riksnivå förblir mindre år 2024 än år 2023, ökar självriskandelen finansieringen 2026 i förhållande till den fullständiga justeringen. Om underskottet för 2024 däremot överstiger underskottet för 2023, minskar självriskandelen finansieringen. Om underskottet ökar till exempel med 100 miljoner euro, minskar finansieringen för 2026 med ca 5 miljoner euro (5 %).
De utlåtanden som gavs om utkastet till proposition antydde att välfärdsområdena inte understöder den föreslagna ökningen av självriskandelen i finansieringsmodellen ännu i detta skede, förrän finansieringen av dem har stabiliserats.
Konsekvenserna av självrisken inom efterhandsjusteringen och den föreslagna graderingen av den har bedömts i propositionen utifrån två alternativa kostnadsutvecklingar. Remissinstanserna ansåg att den uppskattade kostnadsutvecklingen var alltför optimistisk, vilket betyder att självrisken ansågs minska finansieringen. Det är omöjligt att bedöma propositionens exakta konsekvenser på längre sikt utifrån de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga. Det är därför nödvändigt att man i fortsättningen utifrån utfallsuppgifterna följer upp konsekvenserna för välfärdsområdenas finansiering och för finansieringens tillräcklighet också på regional nivå, och bedömer hur regleringen fungerar.
I propositionen föreslås det dessutom att den tilläggsfinansiering som beviljats ett enskilt område inte beaktas vid efterhandsjusteringen som en post som höjer finansieringen på riksomfattande nivå. Detta förslag fick understöd i remissvaren.
Ändringar i kundavgifterna ska beaktas i finansieringen på förhand
De lagstadgade ändringarna i kundavgifterna ska beaktas i finansieringen på förhand från och med det år de träder i kraft, på samma sätt som ändringarna i uppgifterna. Som exempel kan nämnas ändringar som gäller kundavgifternas nivå, grunder eller avgiftsbeläggning. Sedvanliga indexhöjningar beaktas inte på förhand.
Syftet med bestämmelserna är att garantera att ändringarna i kundavgifterna beaktas med hänsyn till tillräcklig finansiering för välfärdsområdena, oberoende av om det är fråga om höjning eller sänkning av kundavgifterna eller avgiftsfri service. De föreslagna bestämmelserna möjliggör i princip också minimeringen av konsekvenserna av de höjningar av kundavgifterna som regeringen fastslagit som anpassningsåtgärd inom välfärdsområdenas finansiering.
Välfärdsområdena understödde inte förslaget i sina remissvar. I remissresponsen framhävdes det också att avgiftsändringarnas konsekvenser måste bedömas noggrant på basis av välfärdsområdenas faktiska inflöde av avgifter.
Kunskapsunderlaget för riskkoefficienten för räddningsväsendet ändras inte 2025
Bestämmelserna om de uppgifter som utgör grunden för riskkoefficienten för räddningsväsendet ändras enbart tekniskt. Ändringen gäller det år vars befolkningsstruktur utgör grunden för beräkningen. Alla andra ändringar som gäller kunskapsunderlaget för riskkoefficienten för räddningsväsendet har slopats ur propositionen. Avsikten är att ändringarna i lagen och förordningen till denna del bereds under 2025 så att de träder i kraft den 1 januari 2026.
De mottagna utlåtandena om utkastet till propositionen och ett sammandrag
(under punkten Dokument).
Mer information:
Eeva Mäenpää, regeringsråd, eeva.maenpaa(at)gov.fi, tfn 02955 30266
Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, jenni.jaakkola(at)gov.fi, tfn 02955 30570
Mer information på webben:
Välfärdsområdenas finansiering (vm.fi)
Microsoft PowerPoint-infomöte 26.4 om förslagen till ändring av finansieringslagen.pptx (vm.fi)
Proposition om självrisk vid justering i efterhand av välfärdsområdenas finansiering och om beaktande av ändringar i kundavgifterna på remiss (Pressmeddelande 24.4.2024)
En beredningsgrupp har tillsatts för att utveckla finansieringsmodellen för välfärdsområdena (Pressmeddelande 3.11.2023)