EU-medlemskapet kostade Finland 141 euro per invånare i fjol
I fjol betalade Finland EU 781 miljoner euro mer än man fick tillbaka i form av inkomster. Nettoavgiften steg jämfört med 2019 då den låg på 559 miljoner euro. Nettoavgiften per invånare var 141 euro per år enligt Europeiska kommissionens statistik.
Korrigerat 10.9. kl 14.40: Den tredje största nettomottagaren per invånare var Luxemburg, inte Lettland.
Alla medlemsländers betalningar till unionen ökade klart i fjol på grund av coronapandemin.
”EU vidtog snabbt coronaåtgärder genom att utnyttja EU:s tilläggsbudgetar och införa nya stödinstrument. Nu ser det ut som om de snabba åtgärderna fungerat: vi har förhoppningsvis passerat det värsta skedet och den europeiska ekonomin växer snabbt”, säger finansminister Annika Saarikko.
Nettoavgiften illustrerar skillnaden mellan de bidrag Finland får från EU och de avgifter Finland redovisar till EU. Kalkylen beaktar dock inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten.
Finlands nettoavgift till EU var 141 euro per invånare i fjol, medan motsvarande belopp var 101 euro år 2019. Nettobidraget var 0,33 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,23 procent 2019).
Nettoavgifterna för olika år varierar bland annat på grund av att siffrorna ibland inkluderar program som löpt ut den föregående budgetperioden och att inledandet av program för den nuvarande perioden kan ha fördröjts. Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa inkomster kan variera kraftigt från år till år.
Bidragen till Finland ökade något
Finlands bidrag från EU ökade sammanlagt med 16 miljoner euro till 1 558 miljoner euro jämfört med 2019. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,06 procent (1,15 procent 2019).
Finland fick 29 miljoner euro mer än år 2019 från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, och 24 miljoner mer från Fonden för ett sammanlänkat Europa. De strukturpolitiska stöden låg kvar på 203 miljoner euro.
De inkomster som Finland fick minskade särskilt inom jordbruksfinansieringen (direktstöd till jordbruket och utveckling av jordbruket). Intäkterna minskade med sammanlagt 57 miljoner euro och det totala beloppet stannade på 823 miljoner euro.
Cirka 53 procent av Finlands inkomster bestod dock av jordbruksfinansiering. De strukturpolitiska stöden och Horisont 2020-programmet utgjorde vardera ca 13–15 procent av Finlands intag. Finland fick 2,2 procent av den finansiering som utdelades EU-länderna ur Horisont 2020 –programmet. Andelen är klart större än Finlands proportionella betalningsandel i EU-budgeten (1,65 procent), vilket visar att Finland lyckats väl med att få finansiering ur programmet.
Finlands betalningar till unionen ökade tydligt
I fjol var Finlands proportionella andel av EU-budgeten 1,65 procent (jämfört med 1,63 procent 2019). Finland betalade i fjol sammanlagt 2 318 miljoner euro till EU. Avgifterna för denna så kallade nationella andel, dvs. den andel som redovisas ur statsbudgeten, ökade med 302 miljoner euro (15 procent) jämfört med 2019. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 309 miljoner euro medan avgiften på basis av bruttonationalinkomst var 1 881 miljoner euro. Dessutom var Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens sänkta avgifter 155 miljoner euro.
I fjol tog Finland ut 174 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 139 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 35 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.
Danmark den största nettobetalaren, Ungern den största nettomottagaren
De olika medlemsstaternas ställning som nettobetalare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland är rikare än EU-länderna i genomsnitt och har hört till EU-budgetens nettobetalare sedan 2001.
De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,45 procent), Storbritannien (0,44 procent) och Danmark (0,41 procent). I förhållande till invånarantalet förändras ordningen något: Danmark är den största nettobetalaren (228 euro per invånare). Därefter kom Tyskland (186 euro) och Sverige (184 euro). De medlemsstater som fick avgiftssänkningar (Tyskland, Danmark, Holland, Sverige, Österrike och Storbritannien) var trots sänkningarna de största nettobetalarna både i förhållande till bruttonationalinkomsten och till invånarantalet.
De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Litauen (4,53 procent), Kroatien (4,41 procent) och Ungern (3,62 procent). Räknat per invånare var ordningsföljden: Litauen (766 euro per invånare), Estland (600 euro) och Luxemburg (579 euro).
Finland fortfarande en liten nettobetalare
Finlands nettobetalningsställning ökade förra året eftersom Finlands EU-betalningar ökade mer än EU-inkomsterna. Italien, Belgien och Irland var ännu mindre nettobetalare än Finland i förhållande till bruttonationalinkomsten.
”EU-betalningarna steg i alla medlemsstater emedan man var tvungen att öka de totala utgifterna för EU-budgeten, särskilt på grund av coronapandemin. EU utfärdade flera tilläggsbudgetar under ett exceptionellt år, och de ökade Finlands betalningar med ca 220 miljoner euro från den överenskomna ordinarie budgeten”, säger budgetrådet Panu Kukkonen.
Ytterligare information:
Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 0295 530 134, panu.kukkonen(at)vm.fi
Jussi-Pekka Rantanen, specialsakkunnig, tfn 02955 30316, Jussi-pekka.rantanen (at) vm.fi
Petra Schulze Steinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 040 671 7278, petra.schulze-steinen(at)vm.fi