EU-medlemskapet kostade Finland 55 euro per invånare i fjol

Finlands inkomster från EU ökade i fjol jämfört med året innan samtidigt som avgifterna minskade. Finlands nettobidrag per invånare sjönk med 95 euro.

Europeiska kommissionen har publicerat uppgifter om penningflödena mellan unionen och medlemsstaterna 2024.

Inkomsterna ökade

Finlands inkomster från EU ökade enligt kommissionen sammanlagt med 114 miljoner euro till 1 631 miljoner euro i fjol. Utöver detta fick Finland sammanlagt 530 miljoner euro från EU:s återhämtningsinstrument. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,33 procent (1,06 procent 2023).

Finlands inkomster från EU-budgeten bestod i huvudsak av

• direkta jordbruksstöd och utveckling (797 miljoner euro, dvs. 49 procent av Finlands inkomster från EU) 
• finansiering från EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) (280 miljoner euro eller 17 procent).
• finansiering från faciliteten för utveckling av transport-, energi- och telekommunikations-nät (Fonden för ett sammanlänkat Europa) (83 miljoner euro, dvs. 5 procent)
• programmet för utbildning, ungdom och idrott (Erasmus +) (69 miljoner euro eller 4 procent).

Bidragen minskade

Finlands bidrag ur den nationella budgeten till EU minskade med 173 miljoner euro till 2 023 miljoner euro. Finlands proportionella andel av EU-budgeten var 1,67 procent i fjol (2 195 miljoner euro och 1,72 procent 2023).

Den mervärdesskattebaserade avgiftens andel av detta var 372 miljoner euro, den på bruttonationalinkomsten baserade avgiftens andel 1 442 miljoner euro och avgiften som baserar sig på icke-återvinningsbart plastförpackningsavfall 90 miljoner euro. Dessutom betalade Finland 142 miljoner euro för att vissa medlemsstater har beviljats betalningskorrigeringar.

I fjol tog Finland ut 184 miljoner euro i tullar, varav 138 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 46 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.

Finlands nettobidrag sjönk till 309 miljoner euro

Enligt finansministeriets beräkningar uppgick Finlands nettobidrag till EU till 309 miljoner euro i fjol. Nettobidraget minskade avsevärt jämfört med året innan, då det uppgick till 840 miljoner euro.

Nettobidraget illustrerar grovt taget skillnaden mellan de bidrag ett medlemsland får från EU och de avgifter som redovisas till EU. Siffrorna illustrerar emellertid inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den öppna inre marknaden och fri rörlighet.

Beräknat per invånare minskade nettobidraget från 150 euro till 55 euro. I förhållande till bruttonationalinkomsten sjönk nettobidraget från 0,30 procent 2023 till 0,11 procent.

Nettobidraget varierar från år till år

Kommissionen publicerar inte längre siffror om medlemsstaternas nettobidragsposition, men finansministeriet har beräknat nettobidragen enligt kommissionens beräkningsmetod. 

Nettobidragskalkylen är en så kallad balansräkning där summan av medlemsstaternas nettobidrag är noll. Den nettoavgift som anges beskriver alltså inte direkt skillnaden mellan medlemsstaternas inkomster och utgifter. Nettobidragskalkylen omfattar inte unionens förvaltningsutgifter, och på inkomstsidan beaktar kalkylen endast de finansiella bidrag som härstammar från de nationella budgetarna (inte till exempel tullinkomster som redovisas direkt till unionen). 

Nettobidragen för olika år varierar bland annat på grund av att siffrorna ibland inkluderar program som löpt ut den föregående budgetperioden och att inledandet av program för den nuvarande perioden kan ha fördröjts. Fjolåret var det fjärde under unionens sjuåriga budgetram (2021–2027).

Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa inkomster kan variera kraftigt från år till år.

Luxemburg största nettobidragstagare per invånare, Tyskland största nettobetalare

Medlemsstaternas nettopositioner återspeglar medlemsstaternas förmögenhetsskillnader på längre sikt, även om de kan variera på årsnivå. Finland hör till de rikare länderna i EU och har varit nettobidragsgivare sedan 2001.

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,29 procent), Österrike (0,18 procent) och Irland (0,17 procent). I förhållande till invånarantalet var ordningen: Tyskland (155 euro per invånare), Irland (130 euro) och Sverige (94 euro).

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Lettland (2,60 procent), Litauen (1,65 procent) och Estland (1,59 procent). Räknat per invånare var ordningen följande: Luxemburg (560 euro per invånare), Lettland (547 euro) och Estland (444 euro).

Mer information:
Miika Grönholm, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30599, miika.gronholm(at)gov.fi
Miikka Paajavuori, specialsakkunnig, tfn 0295 530 551, miikka.paajavuori(at)gov.fi