Överenskommelse nåddes om reformen av Europeiska stabilitetsmekanismen och tidigareläggningen av införandet av den gemensamma resolutionsfondens beredskapsarrangemang
Måndagen den 30 november enades Eurogruppens utvidgade sammansättning om en reform av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och ett tidigarelagt införande av säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden för bankunionen (SRF). Finlands mål har beaktats både i ändringarna av ESM-fördraget och i de åtgärder som förutsattes för ett beslut om tidigareläggning av införandet av säkerhetsmekanismen. Finansminister Matti Vanhanen företrädde Finland vid mötet.
Eurogruppen kom i utvidgad sammansättning överens om en reform av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och ett tidigarelagt införande av säkerhetsmekanismen för bankunionens gemensamma krislösningsfond (SRF) vid ingången av 2022. Säkerhetsmekanismen stärker verksamheten inom bankunionens gemensamma resolutionsmekanism. ESM kan i fortsättningen bevilja den gemensamma resolutionsfonden lån för att säkerställa omstrukturering eller kontrollerad nedläggning av krisdrabbade banker. Återbetalningen av lånen finansieras genom stabilitetsavgifter som tas ut av bankerna.
- Jag vill särskilt påminna om att Ekofinrådet redan 2013 kom överens om att den gemensamma säkerhetsmekanismen ska införas senast när övergångsperioden för den gemensamma fonden har löpt ut, dvs. från och med 2024. Rådet preciserade dock sitt beslut 2015 så att det efter att man kommit överens om beredskapsarrangemangets form kan fattas ett separat beslut om att den ska tas i bruk redan under övergångsperioden. Efter hårda förhandlingar fick Finland med sina viktigaste mål i kompromissöverenskommelsen. Den lösning som nåddes på detta sätt är betydligt bättre än den ursprungliga propositionen, säger finansminister Matti Vanhanen.
I eurogruppens uttalande konstateras det att ett beslut om ett tidigarelagt införande kunde fattas på grund av de framsteg som gjorts när det gäller att minska riskerna inom banksektorn. Eurogruppen fäste dock uppmärksamhet vid att det fortfarande finns sårbarheter i banksystemet som måste åtgärdas genom ytterligare gemensamma åtgärder från banker, medlemsstater och EU. Dessa åtgärder hänför sig bland annat till stresstester på EU-nivå, förstärkt tillsyn, särskilt i fråga om de svagaste bankerna, införande av förlustbuffertkrav som främjar genomförandet av investeraransvaret och en översyn av reglerna om statligt stöd för beviljande av offentligt bankstöd. Finland betonar vikten av dessa effektiva korrigerande åtgärder som en förutsättning för ett tidigarelagt införande av beredskapsarrangemanget.
- Ur Finlands synvinkel är bankunionens betydelse tydlig. Vår banksektor är enligt de senaste uppgifterna cirka 375 procent i förhållande till landets bruttonationalprodukt. Regeringen har haft som mål att skydda skattebetalarna mot bankkriser. Bankerna är bundna till varandra och kriserna sprider sig ofta snabbt över ländernas gränser. Det är därför motiverat att bankerna sinsemellan bär påföljderna för de risker de tagit. Det är fråga om vår vilja att trygga medborgarnas och statens intressen, säger Matti Vanhanen.
Ytterligare information:
Understatssekreterare Leena Mörttinen, tfn. 029 5530 021, [email protected]
Ministerns specialmedarbetare Riikka Pakarinen, tfn. 029 5530 533, [email protected]
Eurogruppen är ett informellt organ som koordinerar euroländernas ekonomiska politik och främjar tillväxt. Gruppen omfattar euroländernas finansministrar. Eurogruppen drar upp politiska riktlinjer men beslutar inte t.ex. om lagstiftningen.