Regeringens budgetproposition för finansministeriets förvaltningsområde

Regeringen föreslår ett anslag på 17 195 miljoner euro för finansministeriets förvaltningsområde. Tillägget är sammanlagt till 169 miljoner euro jämfört med ordinarie budgeten för 2017.

Understöden som betalas till kommuner och samkommuner utgör 49 procent av anslagen, de statliga pensionerna och ersättningarna 29 procent och EU-medlemskapsavgifterna 12 procent. Ämbetsverkens omkostnader gör anspråk på 5 procent av anslagen inom förvaltningsområdet.

Den enskilda faktor som ökar anslagen mest är de 181 miljoner euro som anvisats för beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen samt utgifterna för stödet för genomförandet och styrningen av reformen.

Anslag till beredningen av landskaps- och vårdreformen

Regeringen föreslår ett anslag på 181 miljoner euro för beredningen och verkställandet av vård- och landskapsreformen.

130 miljoner euro anvisas för beredningen av digitalisering och IKT. Finansieringen stöder bland annat informationsförvaltningsberedandet i landskapen, utvecklandet av landskaps- och vård-IKT samt beredningen och de gemensamma investeringarna i landskapens IKT-servicecenter Vimana Oy. Målet är bland annat att genomföra informationssystemsförändringar som är nödvändiga med tanke på reformen samt gemensamma digitala lösningar som förbättrar interoperabiliteten.

Förhandsberedningen i landskapen och den tillfälliga administrationen anvisas 40 miljoner euro. Anslaget gör det möjligt att grunda landskapen och att fortsätta med beredningen av vårdreformen i landskapen. På detta sätt kan man även se till att landskapen är verksamhetsdugliga då de inleder sin verksamhet och säkerställa en smidig uppgiftsöverföring.

Stödmomentet för landskaps- och vårdreformen inkluderar dessutom finansiering av ändringen av kommunernas informationsförvaltning, beredningen av servicecentret för landskapens ekonomi- och personalförvaltning Hetli Oy, förändringsträning i landskapen samt den rikstäckande styrningen och koordineringen av landskaps- och vårdreformen. De nationella utvecklingsinvesteringarna i vård-IKT ska finansieras via det nya SoteDigi Oy som ska kapitaliseras av Statens utvecklingsbolag Vake Oy.

Ordnandet av kommunal basservice

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 25,34 procent år 2018. Tillägget jämfört med 2017 är 0,11 procentenheter.

För statsandelen för kommunal basservice föreslås anslag på 8 458 miljoner euro, vilket är 140 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. Minskningen beror framför allt på den lagstadgade årliga justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som minskar på statsandelarna med 177 miljoner euro. Statsandelen minskar också på grund av ett avdrag på 119 miljoner euro i samband med konkurrenskraftsavtalet och en justering av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på 177 miljoner euro.

Statsandelen ökar på grund av en kompensering på 25 miljoner euro i anslutning till de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik. Kommunerna kompenseras för minskade skatteinkomster genom ett tillägg på 131 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Vid dimensioneringen av anslaget för statsandelen beaktas också regeringsprogrammet och andra åtgärder som inverkar på kommunernas utgifter. Kommunernas utgifter minskar bland annat på grund av den regionala koncentreringen av specialiserad sjukvård och den besparing som uppstår vid utvecklandet av familje- och närståendevården. Ett tillägg anvisas för utvecklande av familjevård och för ändringen av lagen om elev- och studerandevård som ett led i reformen av den yrkesinriktade utbildningen.

Regeringen satsar i digital förvaltning

Målet för regeringsperioden är att man åstadkommer användarorienterade, produktivitets- och effektivitetsfrämjande offentliga digitala tjänster enligt principen om ett enda serviceställe.

År 2018 fortsätter projekten för att främja digitaliseringen av förvaltningen, såsom till exempel förverkligandet av inkomstregistret och serviceplattformen för offentlig geografisk information, och dessutom genomförs tillsammans med kommunerna kundorienterade digikommunförsök som möjliggör nya former av tjänster och kostnadsbesparingar. Förnyandet av befolkningsdatasystemet inleds med ett produktivitetsanslag på 4 miljoner euro.

År 2018 fortskrider främjandet av prioriteringen av e-tjänster genom både elektronisk förmedling av meddelanden och tjänster som i första hand tillhandahålls digitalt.

Statens pensionsutgifter ökar fortfarande

För pensioner som betalas av staten föreslås anslag på 4 954 miljoner euro, vilket är 117 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Ökningen beror främst på det ökade antalet pensionärer och det höjda genomsnittliga beloppet för pensioner som börjar, samt på indexjusteringen av pensionerna.

Tullen får mera pengar för uppgifterna för att skydda samhället

För tullens omkostnader föreslås 163 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2017. Tillägget tryggar Tullens verksamhetsförutsättningar när det gäller tullklareringsuppgifterna och skyddet av samhället.

För Skatteförvaltningens omkostnader föreslås 369 miljoner euro, vilket är 37 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2017. 24 miljoner av minskningen beror på att finansieringen av den nya informationssystemshelheten för beskattningen, Valmis-projeket, upphört. Skatteförvaltningen fortsätter det stegvisa införandet av projektet Valmis och ibruktagandet av ett nationellt inkomstregister.

Ytterligare information:

Jan Holmberg, ekonomichef 02955 30156, jan.holmberg(at)vm.fi