Absolut nödvändigt med transparens när en förtroendevald arbetar samtidigt på flera olika förvaltningsnivåer
Den arbetsgrupp som bedömt bestämmelserna om valbarhet och förtroendeuppdrag på flera olika förvaltningsnivåer har slutfört sitt arbete. Den så kallade ”trippelarbetsgruppen” har under sitt arbete bedömt eventuella överlappningar och jävsfrågor när det gäller beslutsfattandet på olika nivåer av förvaltningen, samt kommun- och välfärdsområdesanställdas deltagande i kommun- och välfärdsområdesstyrelserna och i underlydande nämnder. Arbetsgruppens resultat har publicerats i bedömningspromemorian.
”Jag tackar gruppen för ett gott arbete. Det är viktigt att vi behandlar frågor som gäller beslutsfattande och delaktighet grundligt nu när vi i och med välfärdsområdena har etablerat en ny nivå inom beslutsfattandet och förvaltningen i Finland. Människor ska ha möjlighet att delta i det demokratiska beslutsfattandet på olika nivåer, men tillvägagångssätten och spelreglerna måste vara tydliga för alla – också för väljarna”, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.
”Anvisningar om platsfördelningen utarbetades till stöd för det lokala beslutsfattandet redan före kommun- och välfärdsområdesvalet. Nu inleds en remissbehandling av den färska bedömningspromemorian och behövliga författningsändringar behandlas därefter. Efter remissbehandlingen inbjuder jag också partisekreterarna till en gemensam diskussion om frågor som omfattas av partiernas beslutanderätt”, berättar Ikonen om de följande stegen i arbetet.
Någon rättspraxis angående jäv finns inte ännu
Arbetsgruppen anser att det är ändamålsenligt att följa både utvecklingen av antalet samtidiga förtroendeuppdrag i välfärdsområdena i allmänhet och på institutionell nivå och den rättspraxis som bildas. Situationerna där en person samtidigt är verksam i välfärdsområdesstyrelsen och kommunstyrelsen har minskat betydligt efter välfärdsområdesvalet 2022. Under den fullmäktigeperiod som inleddes 2025 är endast 15 personer samtidigt medlemmar i både kommunstyrelsen och välfärdsområdesstyrelsen. Enligt de uppgifter som arbetsgruppen erhållit har även jävighetssituationerna minskat och tolkningarna har i viss mån etablerats. Det finns emellertid tills vidare knappt någon nämnvärd rättspraxis.
Att ställa upp som kandidat är en central rätt i fråga om val och delaktighet
Att ställa upp som kandidat anses vara en central rätt i fråga om val och delaktighet och det är i detta skede inte ändamålsenligt att begränsa denna rätt i något val genom bestämmelser. Att samtidigt agera förtroendevald i kommunen och i välfärdsområdet handlar framför allt om politisk prövning. Detta borde tas i beaktande vid kandidatuppställningen vid välfärdsområdes- och kommunalval och efter valet vid de politiska förhandlingarna om välfärdsområdesstyrelsens och kommunstyrelsens och övriga organs sammansättning.
Nya institutionsspecifika begränsningar av valbarheten kan införas för att undvika intressekonflikter och jäv
Utöver att förebygga jävssituationer kan man enligt arbetsgruppen undvika ofta återkommande intressekonflikter genom att föreskriva nya institutionella valbarhetsbegränsningar. Dessa kunde gälla till exempel samtidig verksamhet i välfärdsområdesstyrelsen och kommunstyrelsen, en post som medlem i välfärdsområdesstyrelsen och som kommundirektör eller borgmästare eller situationer där en välfärdsområdesdirektör är verksam i kommunstyrelsen i en kommun i välfärdsområdet.
Arbetsgruppen anser också att transparensen i fråga om verksamhet på flera olika förvaltningsnivåer bör förbättras. Väljarna måste få tydligare information när samma kandidat samtidigt är kandidat i välfärdsområdesval och kommunalval som förrättas samtidigt.
Högsta förvaltningsdomstolens förhandsbeslut från 2025 (HFD:2025:26) har preciserat hur välfärdsområdets personal kan agera som ledamot i välfärdsområdesstyrelsen och enligt arbetsgruppen finns det inget omedelbart behov av ändringar i bestämmelserna. Enligt prejudikatet kan en person inte anses vara direkt underställd välfärdsområdesstyrelsen enbart på den grunden att han eller hon organisatoriskt sett är direkt underställd regionstyrelsen. Tillämpningen av lagrummet förutsätter en bedömning från fall till fall om en person som är anställd hos välfärdsområdet organisatoriskt sett lyder under välfärdsområdesstyrelsen utan något annat mellanliggande organ. Bedömningen ska utgå från personens arbetsuppgifter i anställning hos välfärdsområdet och hans eller hennes faktiska organisatoriska ställning samt deras närhet till välfärdsområdesstyrelsens verksamhet och de ärenden som regelbundet behandlas där. Det vore enligt arbetsgruppens bedömning ändamålsenligt att säkerställa regionstyrelsens funktionsförmåga genom att föreskriva om begränsningar för personalens deltagande i presidiet och genom att minska kvoten för personalen.
Arbetsgruppens promemoria skickas på remiss våren 2026.
Bedömningspromemoria om förtroendeuppdrag på flera förvaltningsnivåer i välfärdsområdena
Mer information:
Mervi Kuittinen, arbetsgruppens ordförande, regeringsråd, finansministeriet,
tfn 0295 530 445, mervi.kuittinen(at)gov.fi
Suvi Savolainen, arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman, finansministeriet,
tfn 0295 530 122, suvi.savolainen(at)gov.fi