Budgetförslaget för finansministeriets förvaltningsområde 2023

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag till ett belopp på sammanlagt 34,8 miljarder euro, vilket är 13,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Anslagsökningen beror framför allt på den nya finansieringen av räddningsväsendet och social- och hälsovården inom välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen samt på minskade statsandelar till kommunerna till följd av reformen.

Av anslagen för förvaltningsområdet utgör finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen 61,8 procent, understöden till kommunerna 10,2 procent, de statliga pensionerna och ersättningarna 16,1 procent, EU-avgifterna 7,2 procent, energiskattstöden 0,3 procent och de avgifter som betalas till landskapet Åland 0,9 procent. Ämbetsverkens omkostnader utgör 3,2 procent av anslagen under huvudtiteln och mervärdesskatteutgifterna inom förvaltningsområdet 0,4 procent.

Finansieringen av välfärdsområdena och kommunal basservice

För den statliga finansieringen med allmän täckning till välfärdsområdena föreslås 20,4 miljarder euro. Grunden för välfärdsområdenas finansiering 2023 utgörs i huvudsak av de kostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna och av de överföringar av finansiering som motsvarar dessa kostnader. Dessutom påverkas nivån på välfärdsområdenas finansiering av de nya och mer omfattande lagstadgade uppgifter som anvisas välfärdsområdena, av den uppskattade tillväxten av servicebehovet och av en indexhöjning.

Kostnaderna för det ökade servicebehovet inom social- och hälsovården beräknas uppgå till 253 miljoner euro 2023. Indexhöjningen av välfärdsområdenas finansiering är 533 miljoner euro, det vill säga 2,48 procent.

Hälften av betalningsposten för januari 2023, cirka 1,9 miljarder euro, betalas till välfärdsområdena redan i december 2022. Beloppet dras av från den post som betalas till välfärdsområdena i januari 2023.

Utöver lagstadgad finansiering har välfärdsområdena rätt att av staten få finansiering till det belopp som behövs för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster, om nivån på finansieringen annars skulle äventyra ordnandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster eller räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheterna enligt grundlagen. För välfärdsområdenas tilläggsfinansiering för 2023 föreslås 65 miljoner euro.

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 2,71 miljarder euro, vilket är 5,3 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022. Minskningen beror i huvudsak på att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft vid ingången av 2023, vilket innebär att cirka 5,4 miljarder euro överförs från statsandelen för kommunal basservice till välfärdsområdenas finansiering.

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas inte 2023, eftersom en justering av kostnadsfördelningen enligt den övergångsbestämmelse som i samband med social- och hälsovårdsreformen togs in i lagen om statsandel för kommunal basservice görs nästa gång först i samband med statsbudgeten för 2025. År 2023 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för kommunal basservice 2,5 procent och den därav följande ökningen av statsandelen cirka 59 miljoner euro. Det ökade antalet uppgifter inom den kommunala basservicen kompenseras fullt ut.

De förluster av skatteinkomster som orsakats av de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om kompenseras kommunerna. För detta föreslås det 0,8 miljarder euro. Anslagsnivån sjunker med cirka 1,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2022. Förändringen beror på social- och hälsovårdsreformen, som innebär att över 1,9 miljarder euro i ersättningar för förlorade skatteinkomster överförs till välfärdsområdenas finansiering.

Beskattningen och Tullen

För Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 627 miljoner euro. Detta omfattar 37 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret och utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister. I Tullens omkostnader ingår 20 miljoner euro för en totalreform av tullklareringssystemet.

För återbetalning av skatter, för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen och för exportrestitution av bilskatt föreslås dessutom 30 miljoner euro.

Tjänster för statssamfundet

För tjänster för statssamfundet föreslås anslag på 62 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt Valtoris investeringsutgifter. Största delen av tjänsterna finansieras med avgifter som tas ut hos kunderna. Statskontoret producerar dessutom centraliserade tjänster för staten bland annat i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen.

Maximibeloppet för Senatkoncernens investeringsfullmakt föreslås vara 700 miljoner euro. Investeringarna fokuserar på byggande som är nödvändigt med tanke på statens uppgifter och som förbättrar inomhusklimatet, ökar lokaleffektiviteten och tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
För statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 130 miljoner euro. Beloppet innefattar Statistikcentralens omkostnader till ett belopp av 52 miljoner euro, Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till ett belopp av 4,7 miljoner euro samt omkostnader för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till ett belopp av 66 miljoner euro.

För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 8 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Anslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader, som uppgår till 66 miljoner euro.

Det föreslås att det genom återhämtnings- och resiliensplanen anvisas 1,5 miljoner euro i finansiering för sådana tillståndsmyndigheters utgifter som främjar avskiljning av koldioxidsnålt väte och koldioxid.

Statens pensionsutgifter och ersättningar

För pensioner som betalas av staten och utgifter i anslutning till dem föreslås anslag på 5,6 miljarder euro, vilket är 238 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Ökningen beror i huvudsak på ökningen av antalet pensioner och på indexjusteringar av pensionerna.

Dessutom föreslås det 39 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar och för statens reseskadeskydd.

Avgifter till Europeiska unionen

För de finansiella bidrag som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås cirka 2,5 miljarder euro, vilket är 107 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2022.

År 2023 är det tredje finansåret under EU:s budgetramperiod 2021–2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag till nivån på avgiftstaket i EU:s fleråriga budgetram för 2023.

Kommissionen får be en medlemsstat att ställa ytterligare nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte är tillräckliga för att täcka unionens behov av likvida medel.

Ytterligare information:

Jan Holmberg, ekonomichef, tfn 0295 530 156, jan.holmberg(a)gov.fi
Jussi Lammassaari, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 060, jussi.lammassaari(a)vm.fi (finansieringen av kommunerna)
Timo Jaakkola, specialsakkunnig, tfn 02955 30277, timo.jaakkola.vm(a)gov.fi (finansieringen av välfärdsområdena)