Hyppää sisältöön
  • Valtioneuvosto
    • Valtio­neuvoston kanslia
    • Puolustus­ministeriö
    • Liikenne- ja viestintä­ministeriö
    • Ulko­ministeriö
    • Valtio­varain­ministeriö
    • Työ- ja elinkeino­ministeriö
    • Oikeus­ministeriö
    • Opetus- ja kulttuuri­ministeriö
    • Sosiaali- ja terveys­ministeriö
    • Sisä­ministeriö
    • Maa- ja metsätalous­ministeriö
    • Ympäristö­ministeriö

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö etusivu
Navigation
  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka Budjetti, EU, kansainväliset asiat
    • Talousnäkymät Ennusteet
    • Verotus Verojärjestelmä ja valmistelu
    • Rahoitusmarkkinat Toimivat ja vakaat markkinat
    • Hallintopolitiikka Hallinnon kehittäminen ja rakenteet
    • Hyvinvointialueet Tehtävät, toiminta ja talous
    • Julkisen hallinnon ICT Tietopolitiikka ja digitalisaatio
    • Kunta-asiat Talous, rakenteet ja yhteistyö
    • Valtio työnantajana Henkilöstö ja työnantajatoiminta
  • Ajankohtaista
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
  • Julkaisut
  • Ministeriö
  • Yhteystiedot
  • Tiedotteet ja uutiset
  • Kolumnit
  • Puheet
  • Päätökset
  • Uutiskirjeet
  • Tapahtumat
  • Ajankohtaiset teemat
  • Tulevat julkistukset
  • VM sosiaalisessa mediassa
  • Tilaa aineistoja
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English davvisámegilliiLoga artihkkala davvisámegillii

Regeringens lagutkast för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet på remiss

finansministerietinrikesministerietsocial- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 15.6.2020 12.01
Typ:Pressmeddelande

Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet ber kommunerna och samkommunerna i Fastlandsfinland och övriga aktörer som nämns i remissens följebrev att lämna remissyttranden om ett utkast till regeringsproposition om en reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Yttranden kan lämnas fram till den 25 september 2020.

Syftet med regeringen Marins reform av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa, trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom räddningsväsendet, förbättra säkerheten, förbättra tillgången och tillgängligheten till tjänster, trygga tillgången på yrkeskunnig arbetskraft, svara på de utmaningar som förändringar i samhället för med sig samt dämpa kostnadsökningen.

Enligt propositionsutkastet ska det i Finland bildas 21 vårdlandskap, och till dem ska överföras de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. I Nyland ska ansvaret för att ordna social- och hälsovården och organisera räddningsväsendet avvika från lösningen i resten av landet, så att fyra vårdlandskap och Helsingfors stad har organiseringsansvaret för uppgifterna i Nyland. Dessutom ska HUS-landskapssammanslutningen ha ansvar för att ordna hälso- och sjukvård till de delar som det anges i lag och avtalas i organiseringsavtalet för HUS.

Främjande av hälsa och välfärd ska förbli en kommunal uppgift, som dock ska skötas i samarbete med landskapen. Miljö- och hälsoskydd ska fortsatt vara en kommunal uppgift. Skolkurators- och skolpsykologuppgifterna inom elev- och studerandehälsovården ska överföras till vårdlandskapen.

De viktigaste lagförslagen med tanke på inrättandet av landskapen och deras verksamhet är

  • en lag om ordnande av social- och hälsovård
  • en lag om organisering av räddningsväsendet
  • en lag om vårdlandskap
  • en lag om vårdlandskapsstrukturen
  • en lag om ordnande av social- och hälsovård och räddningsväsendet i Nyland
  • en lag om införande av den lagstiftning som gäller reformen
  • en lag om vårdlandskapens finansiering.

Propositionen innehåller dessutom förslag till ändring av lagstiftningen om kommunernas statsandelar, skattelagstiftningen, den lagstiftning som gäller vårdlandskapens personal samt vissa lagar som gäller den allmänna förvaltningen. Sammanlagt innehåller propositionen förslag till 48 lagar och lagändringar.

Lagen om ordnande av social- och hälsovård ger en starkare grund för att skapa obrutna servicekedjor

Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård ska såväl tjänster på basnivå som tjänster på specialiserad nivå inom såväl socialvård som hälso- och sjukvård samlas under vårdlandskapens ansvar. När ansvaret för att ordna och finansiera tjänsterna integreras hos vårdlandskapen blir det möjligt att genomföra servicekedjorna för kunderna på ett bättre sätt än för närvarande. Integreringen är ett centralt sätt för att uppnå målen för reformen.

I utkastet till lag om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs det också om fem samarbetsområden för social- och hälsovården. Vårdlandskapen inom ett samarbetsområde ska sinsemellan avtala om arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen inom social- och hälsovården till de delar som anges närmare i lag. Dessutom föreskrivs det om tvåspråkiga vårdlandskaps skyldighet att avtala om samarbete och arbetsfördelning när det gäller tillhandahållande av social- och hälsovårdstjänster på svenska.

Enligt förslaget har vårdlandskapen i Nyland och Helsingfors stad det primära ansvaret för att ordna social- och hälsovården i Nyland, men HUS-landskapssammanslutningen har lagstadgat organiseringsansvar i uppgifter som anknyter till den specialiserade sjukvården och universitetssjukhusets verksamhet.

Förslagen innebär att vårdlandskapens organiseringsansvar för social- och hälsovården stärks och att bestämmelserna om användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft preciseras

Förslaget innehåller preciserade bestämmelser om vårdlandskapens organiseringsansvar och tydligare avgränsade bestämmelser om att skaffa tjänster av privata tjänsteproducenter och anlita hyrd arbetskraft.

I utkastet till införandelag föreskrivs att sådana avtal om köpta tjänster som överförs till vårdlandskapet och som står i strid med de föreslagna bestämmelserna om organiseringsansvar och köpta tjänster i lagen om ordnande av social- och hälsovård är ogiltiga, om avtalet inte går att ändra så att det blir lagenligt. Risken för att ett avtal ogiltigförklaras har bedömts gälla främst omfattande totala utläggningar av verksamhet.

Genom reformen av räddningsväsendet eftersträvas enhetligare tjänster inom räddningsväsendet och riksomfattande effektivitet

Enligt propositionsutkastet ska räddningsväsendet i framtiden organiseras av vårdlandskapen och Helsingfors stad, som likaså ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden. Räddningsväsendet ska dock även i fortsättningen vara en separat sektor som fungerar parallellt med social- och hälsovårdsväsendet.

Genom reformen blir statens styrning i räddningsväsendet starkare. En starkare nationell styrning förbättrar produktionen av allt enhetligare och på så sätt mer likvärdiga tjänster inom räddningsväsendet i hela landet. Målet är också att utveckla räddningsväsendets verksamhet som ett riksomfattande system.

Lagen om vårdlandskap ger en grund för ordnandet av vårdlandskapens förvaltning och ekonomi

Lagen om vårdlandskap ger i likhet med kommunallagen vårdlandskapen möjlighet att organisera sin förvaltning utifrån de lokala förhållandena. Det föreslås inget lagstadgat åtskiljande av ordnande respektive produktion av social- och hälsovårdstjänster.

Lagstadgade organ i ett vårdlandskap är vårdlandskapsfullmäktige och vårdlandskapsstyrelsen samt revisionsnämnden. I tvåspråkiga vårdlandskap ska det finnas en nationalspråksnämnd och i Lapplands vårdlandskap en samisk språknämnd.

Vårdlandskapen ska ordna de uppgifter som åläggs dem enligt lag, och i dem ingår social- och hälsovård samt räddningsväsendet. Dessutom kan ett vårdlandskap inom sitt område åta sig att sköta uppgifter som stöder dess lagstadgade uppgifter. Vårdlandskapen har alltså en enligt lag begränsad allmän kompetens. Ett vårdlandskap får inom sitt område också bedriva affärsverksamhet med låg risk som stöder genomförandet av dess lagstadgade uppgifter.

Vårdlandskap kan med stöd av avtal sköta sina uppgifter tillsammans. Vårdlandskapssammanslutningar är möjliga endast i uppgifter som hänför sig till produktion av stödtjänster, och organiseringsansvaret för lagstadgade uppgifter kan inte överföras till en sådan sammanslutning . Vårdlandskapet och kommunerna inom dess område ska för varje fullmäktigeperiod förhandla om samarbetet, målen och arbetsfördelningen vid skötseln av deras uppgifter.

Två alternativ i fråga om vårdlandskapsindelningen för kommunerna i Östra Savolax sjukvårdsdistrikt

Vårdlandskapens struktur fastställs i den införandelag som gäller reformen.

I fråga om landskapen i Savolax begärs yttranden om två alternativ där kommunerna i Östra Savolax sjukvårdsdistrikt (Enonkoski, Nyslott, Rantasalmi och Sulkava) antingen blir en del av landskapet Norra Savolax eller i enlighet med den nuvarande landskapsindelningen av landskapet Södra Savolax. Regeringspropositionen åtföljs av en bilaga med konsekvensbedömningar av och detaljerade kalkyler över de alternativa lösningarna. Denna eventuella ändring i regionindelningen gäller också landskapsförbunden, Närings-, trafik- och miljöcentralerna, tingsrätternas domkretsar och valkretsarna vid riksdagsval. Landskapsindelningen avgörs efter remissbehandlingen.

Finansiering och konsekvenser för beskattningen

Vårdlandskapens verksamhet ska finansieras i huvudsak med statlig finansiering och delvis med kundavgifter som tas ut av dem som använder tjänsterna. Bestämmelser om finansieringen finns i lagen om vårdlandskapens finansiering.

Grunden för finansieringen av vårdlandskapen utgörs av de kostnader för uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna. Kommunala inkomster och kostnader överförs till ett värde av cirka 19,1 miljarder euro på 2020 års nivå för att finansiera vårdlandskapens verksamhet. Överföringen av kommunernas inkomster och kostnader är jämnstor på riksnivå, men däremot kan skillnaderna mellan kommunerna initialt vara stora. Förändringarna i kommunernas ekonomi ska dock jämkas genom olika utjämningselement i statsandelssystemet för kommunal basservice.

Vårdlandskapens finansieringsbas höjs årligen enligt en kalkylerad ökning av servicebehovet och kostnadsnivån. I kostnadsnivån beaktas eventuella förändringar i uppgifterna, och dessutom justeras finansieringens nivå i efterhand, så att de kalkylerade kostnaderna inte skiljer sig från de faktiska kostnaderna.

Finansieringen till vårdlandskapen är allmän icke-öronmärkt finansiering och fördelas mellan vårdlandskapen på basis av kalkylerade faktorer som beskriver servicebehovet och omgivningsfaktorerna i fråga om uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom bestäms en del av finansieringen enligt invånarunderlaget och enligt ett kriterium för främjande av välfärd och hälsa. Finansieringsmodellen för vårdlandskapen kommer att ses över på nytt utifrån den respons som ges i remissyttrandena.

En del av kommunernas skatteinkomster överförs till staten för att finansiera landskapens verksamhet. Denna överföring sker genom att minska statsandelarna till kommunerna, kompensationerna för skatteförluster, kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten samt kommunalskatten. Via beskattningen överförs ca 12,7 miljarder euro (från förvärvsinkomstbeskattningen 12,1 miljarder euro och från samfundsskatten 0,6 miljarder euro)

En del av kommunalskatten överförs till landskapens finansiering genom en jämnstor sänkning av kommunernas inkomstskattesatser. I detta skede av beredningen beräknas sänkningen bli 12,63 procentenheter. Genom den jämnstora sänkningen av kommunernas inkomstskattesatser och en motsvarande höjning av statsbeskattningen säkerställs att beskattningen av kommuninvånarna förblir nästan oförändrad. Även skillnaderna mellan olika kommuners skattesatser förblir oförändrade.

Starkare styrning – årliga förhandlingar ska hållas med vårdlandskapen

I propositionsutkastet föreslås att statens möjligheter att styra ordnandet av den offentliga social- och hälsovården och räddningsväsendet ska stärkas. Enligt förslaget ska statsrådet vart fjärde år fastställa riksomfattande strategiska mål för social- och hälsovården och räddningsväsendet. I de riksomfattande målen inkluderas de mål som statsrådet ställt upp för de offentliga finanserna. Uppfyllelsen av de strategiska målen följs upp och utvärderas årligen, och vid behov justeras målen.

Som en del av den nationella styrningen ska ministerierna årligen föra förhandlingar med varje vårdlandskap. Förhandlingarna innefattar uppföljning, bedömning och styrning av ordnandet av de uppgifter som är på vårdlandskapets ansvar. Vid förhandlingarna fås också information för beredningen av och uppföljningen av statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna. Målet är att de årliga förhandlingarna och den övriga nationella styrningen ska fungera som en interaktiv och kontinuerlig styrningsprocess.

Som en del av styrningen av vårdlandskapens verksamhet och ekonomi ska ministerierna enligt förslaget också styra vårdlandskapens investeringar. Statsrådet fastställer på föredragning från finansministeriet en fullmakt för varje vårdlandskap och räkenskapsperiod att uppta långfristiga lån för att finansiera investeringar.  Social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet beslutar om godkännande av vårdlandskapets investeringar med beaktande av statsrådets beslut om vårdlandskapets fullmakt att uppta lån genom att godkänna varje vårdlandskaps investeringsplan.

Ministerierna ska årligen föra förhandlingar även med varje samarbetsområde för social- och hälsovården. Dessutom har statsrådet rätt att på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet i vissa i lag avgränsade nödvändiga situationer som anknyter till ordnandet av social- och hälsovården besluta om innehållet i ett samarbetsavtal för ett samarbetsområde för social- och hälsovården eller ett samarbetsavtal mellan tvåspråkiga vårdlandskap.

Konsekvenser för personalen

Den personal som är anställd inom den kommunala social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår med undantag av den personal som är anställd hos Helsingfors stad i anställning hos vårdlandskapen i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse. Dessutom övergår kuratorerna och psykologerna inom elev- och studerandevården från kommunernas undervisningsväsende till vårdlandskapet. Personalen inom HNS-sjukvårdsdistrikt övergår till HUS-landskapssammanslutningen.

Till anställning hos vårdlandskapet övergår dessutom personer som arbetar inom stödtjänster för social- och hälsovården inom en kommun eller samkommun, om minst hälften av deras arbetsuppgifter består av stöduppgifter för den kommunala social- eller hälsovården. Som stödtjänster betraktas alla uppgifter som stöder verksamheten inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet, såsom centraliserad matförsörjning, städning, kontors- och förvaltningstjänster, it-tjänster samt medicinska laboratoriers tjänster och tjänster inom bilddiagnostik.

Sammantaget berör arbetsgivarbytet över 170 000 kommunalt anställda.

Reformens konsekvenser för den offentliga ekonomin

Befolkningens åldrande innebär att inkomstbasen för de offentliga finanserna försvagas samtidigt som behovet av social- och hälsovårdstjänster ökar. Att befolkningen i arbetsför ålder minskar är en växande utmaning. Med social- och hälsovårdsreformen eftersträvas en dämpning av kostnadsökningen.

I utkastet till regeringsproposition beaktas de villkor som grundlagsutskottet tidigare har ställt upp i fråga om tillräcklig finansiering till vårdlandskapen för att trygga människornas grundläggande rättigheter. Finansieringen till vårdlandskapen är kalkylmässig och allmän icke-öronmärkt finansiering, vilket gör det möjligt för landskapen att fördela finansieringen i enlighet med servicebehoven.

Vid förhandsjusteringen av finansieringen beaktas invånarnas servicebehov nästan helt och hållet (till 80 procent) samt den förväntade ökningen av kostnadsnivån. I efterhand justeras finansieringen på riksnivå för att motsvara de faktiska kostnaderna.

Styrnings- och finansieringssystemet för vårdlandskapens verksamhet och ekonomi skapar stabilitet och förutsägbarhet i planeringen av de offentliga finanserna. Genom reformen av social- och hälsovården och reformen av räddningsväsendet utvecklas den offentliga sektorns strukturer, varigenom man kan öka arbetsproduktiviteten, utnyttja moderna tekniska lösningar och verksamhetsmodeller som konstaterats vara effektiva samt göra verksamhetsprocesserna smidigare. Genom dessa ändringar i verksamheten uppnås fördelar som dämpar trycket på att öka den offentliga ekonomins kostnader till följd av den åldrande befolkningen och den försvagade försörjningskvoten.

Tidsplan

Enligt propositionsutkastet ska det första vårdlandskapsvalet förrättas i början av 2022. Tidpunkten för vårdlandskapsvalet är beroende av hur lång tid riksdagen förutsätter för behandlingen av propositionen.

De lagar som hänför sig till propositionen avses träda i kraft vid ingången av 2023. Avsikten är att lagförslagen ska överlämnas till riksdagen i december 2020.

Länkar

  • Presentationsmaterial från pressmötet (Minister Kiuru)
  • Begäran om utlåtande om regeringens propositionsutkast till riksdagen med förslag till lagstiftning om reformen av ordnandet av social- och hälsovård samt räddningsväsendet och om inrättandet av landskap (utlåtande.fi)
  • Pressmeddelande: Regeringen fastställde utgångspunkterna för beredningen av social- och hälsovårdsreformen (5.6.2020)
  • Utkast till lagförslag (soteuudistus.fi)

Ytterligare upplysningar

Social- och hälsovårdsreformen som helhet:

begäran om intervjuer med minister Kiuru riktas till Laura Lindeberg, minister Kiurus specialmedarbetare, tfn 0295 163 109, laura.lindeberg(at)stm.fi

Remissbehandlingen:

Päivi Salo, generalsekreterare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 113, paivi.salo(at)stm.fi

Auli Valli-Lintu, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 463, auli.valli-lintu(at)stm.fi

Lagen om ordnande av social- och hälsovård:

Pirjo Kainulainen, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 092, pirjo.kainulainen(at)stm.fi 

Lagen om ordnande av social- och hälsovård, styrning och vårdlandskapens samarbetsområden: 

Taina Mäntyranta, medicinalråd, tfn 0295 163 692, taina.mantyranta(at)stm.fi 

Suvi Velic, jurist, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 477, suvi.velic(at)stm.fi

Speciallagen för Nyland och införandelagen:

Auli Valli-Lintu, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 463, auli.valli-lintu(at)stm.fi

Inrättande, förvaltning och områdesindelning av landskap:

Erkki Papunen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 167, erkki.papunen(at)vm.fi

Finansiering:

Markku Nissinen, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 314, markku.nissinen(at)vm.fi

Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 388, ville.salonen(at)vm.fi

Landskapens finansiering:

Miikka Vähänen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 341, miikka.vahanen(at)vm.fi

Jenni Jaakkola, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 0295 530 493, jenni.jaakkola(at)vm.fi

Egendomsarrangemang:

Pasi Leppänen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 564, pasi.leppanen(at)vm.fi

Mervi Kuittinen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 445, mervi.kuittinen(at)vm.fi

Ville Koponen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 02955 30504, ville.koponen(at)vm.fi

Personal:

Marja Isomäki, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 414, marja.isomaki(at)vm.fi

Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 027, anu.hernesmaa(at)vm.fi

Beskattning:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)vm.fi

Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman (moms-frågor), finansministeriet, tfn 0295 530 238, marja.niiranen(at)vm.fi

Reformen av räddningsväsendet:

Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, inrikesministeriet tfn 0295 488 400, kimmo.kohvakka(at)intermin.fi

Ilpo Helismaa, regeringsråd, inrikesministeriet, tfn 0295 488 422, ilpo.helismaa(at)intermin.fi

beskattning ekonomi förvaltningsområden hälsovårdstjänster kommuner landskap områden räddningsväsen social service social- och hälsovårdsreform

Tutustu myös

Valtiovarainministeri Riikka Purra vierailee Kajaanissa ja kaivosteollisuusyritys Terrafamessa

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:25.9.2025 11.51

Luonnos hallituksen esitykseksi eduskunnalle hyvinvointialue- ja maakuntajakolain muuttamisesta ja siihen liittyviksi laeiksi lausunnoille

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:16.6.2025 15.18

Hyvinvointialueiden valtakunnallisissa tavoitteissa painottuu vaikuttavuus  

FM IM SHM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:28.5.2025 12.06

Hallitus linjasi korvaavista säästöistä sosiaali- ja terveydenhuoltoon

FM SHM SRK
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:27.3.2025 15.31

Kohti tehokkaampaa alueellista varautumista

FM IM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:29.10.2024 17.34

VOS-uudistus siirtyy

FM
Tyyppi:Tiedote Julkaisuajankohta:22.10.2024 15.43
Valtiovarainministeriö etusivu Valtiovarainministeriö

Snellmaninkatu 1 A, Helsinki

PL 28, 00023 Valtioneuvosto

Vaihde 0295 16001

Tietoa sivustosta

Tietosuoja

Saavutettavuusseloste

Sivukartta

Kysy ja anna palautetta

  • Etusivu
  • Vastuualueet
    • Talouspolitiikka
      • Talouspolitiikan lähtökohdat
        • Julkinen talous
        • Talouspolitiikan raamit
        • Finanssipolitiikka
        • Rakennepolitiikka
      • Valtiontalouden kehykset ja budjetti
        • Valtiontalouden kehykset
        • Valtion budjetti
          • Valtion budjetti lukuina
        • Laadinta- ja soveltamismääräykset
        • Yhteenvedot eduskunnan hyväksymistä talousarvioista
        • Hallituksen vuosikertomus ja valtion tilinpäätös
        • Kehys- ja budjettivalmistelun aikataulut
      • EU ja talous
        • Ecofin ja euroryhmä
        • Talouspolitiikan ohjausjakso
        • Finanssipoliittiset säännöt
        • Budjetti
          • Rahoituskehys
          • Omat varat
          • Vuotuinen talousarvio
          • Tilintarkastus ja vastuuvapaus
          • Petosten­torjunta
          • EU-varojen tarkastus
      • Valtiontalouden arviointi ja valvonta
        • Eduskunnan tarkastusvaliokunta
        • Valtiontalouden tarkastusvirasto
        • Luottoluokitukset
        • Suomen talous kansainvälisessä tarkastelussa
      • Kansainväliset rahoitusasiat
        • Euroalueen vakaus
          • Vakaudenhallinta
          • Eurokriisi
        • Maailmanpankki
        • Ilmastokoalitio
        • Kansainvälinen valuuttarahasto (IMF)
        • Euroopan investointipankki (EIP)
        • Euroopan jälleenrakennus- ja kehityspankki (EBRD)
        • Euroopan neuvoston kehityspankki (CEB)
        • Pohjoismaiset rahoituslaitokset
        • EU:n makrotaloudellinen apu
        • Pariisin klubi
      • Valtionavustukset
        • Materiaalipankki
        • Parlamentaarinen neuvottelukunta
        • Yhteiskehittämisen yhteistyöryhmä
    • Talousnäkymät
      • Talouden seuranta ja ennusteet
        • Julkisen talouden kuukausitiedot ja vastuiden raportointi
        • Tulotyöryhmä
        • Rakennusalan suhdanteet
      • Menetelmäkuvaukset
      • Talouden analyysit
    • Verotus
      • Verotusjärjestelmä
      • Henkilöverotus
        • Ansiotulojen verotus
        • Pääomatulojen verotus
        • Korkotulojen lähdeverotus
        • Perintö- ja lahjaverotus
        • Varainsiirtoverotus
      • Elinkeinoverotus
        • Yksityisen yrittäjän ja maataloudenharjoittajan verotus
        • Elinkeinoyhtymän osakkaan verotus
        • Yhteisön verotus
        • Luonnollisen henkilön tai kuolinpesän saaman osingon verotus
      • Kansainvälinen tuloverotus
        • Yhteistyö kansainvälisessä verotuksessa
        • Verosopimukset
      • Kiinteistöverotus
      • Arvonlisäverotus
        • Arvonlisävero osana EU:n tuloja
        • Vakuutusmaksuvero
      • Valmisteverotus
        • Alkoholiverotus
        • Tupakkaverotus
        • Virvoitusjuomien verotus
        • Energiaverotus
        • Ympäristöperusteinen verotus
        • Kaivosmineraaliverotus
      • Tieliikenteen verotus
        • Autovero
        • Ajoneuvovero
        • Polttoainemaksu
      • Tullitoimi
      • Verotuet
    • Rahoitusmarkkinat
      • Rahoitus­markkinoiden sääntely
        • Asiakkaan- ja sijoittajansuoja
        • Pääoma­markkinat
        • Pankkien toiminta
        • Arvopaperi­markkinat
        • Maksaminen
        • Seuraamus­järjestelmä
        • Uudet finanssi­teknologiat
      • Rahoitus­markkinoiden vakaus ja valvonta
        • Finanssivalvonta ja Euroopan finanssi­valvonta­järjestelmä
        • Makrovakaus
        • Kriisinhallinta
        • Varautuminen ja huolto­varmuus
      • Valtion rahoituspolitiikka
        • Valtion velanhallinta ja lainanottovaltuus
        • Valtiontakaukset ja valtiontakuut
        • Valtion eläkerahasto
        • Peruskorko
      • Rahanpesun ja terrorismin rahoittamisen estäminen
        • Estämistyö
        • Sääntely
    • Hallintopolitiikka
      • Hallintopolitiikan lähtökohdat ja tulevaisuus
        • Tulevaisuustyö ja hallintopolitiikan arvioinnit
        • Valtion ennakoiva ohjaus
        • Kansainvälinen toiminta
      • Julkisen hallinnon strategia
      • Avoimuus, luottamus ja etiikka
      • Julkinen johtaminen
        • Julkisen johtamisen arvopohja ja periaatteet
        • Yhteinen kehittäminen ja tilaisuudet
        • Johdon asema ja palvelussuhteet
        • Johdon valinta ja ura
        • Ylimmän johdon ja ministerien erityisavustajien sidonnaisuudet
        • Onnistumisen edellytykset
        • Tietojohtaminen
        • Valtionhallinnon johdon tuki
      • Hallinnon rakenteet ja ohjaus
        • Valtionhallinto
          • Valtionhallinnon ohjeet ja suositukset
        • Kuntahallinto
        • Valtion palveluiden saatavuuden ja toimintojen sijoittamisen lainsäädäntö
        • Hallinnon ohjaus
        • Virastoarvioinnit
      • Julkiset palvelut
      • Sisäinen valvonta ja riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan koordinointi
        • Sisäinen tarkastus
        • Riskienhallinta
        • Sisäisen valvonnan arviointi
      • Valtion yhteiset palvelut
        • Kiinteistöt ja toimitilat
        • Hankinnat
        • Talous- ja henkilöstöhallinnon palvelut
        • Koulutuspalvelut
      • Julkisen hallinnon innovaatiot ja tuottavuus
      • Valtiontalouden hoito ja ohjaus
        • Valtion taloushallinto
        • Julkishallinnon ja -talouden tilintarkastuslautakunta
    • Hyvinvointialueet
      • Hyvinvointialueiden tehtävät ja toiminta
        • Hyvinvointi- ja yhteistyöalueet
        • Kuntien ja hyvinvointialueiden yhteistyö
        • Päätöksenteko
        • Ohjaus
        • Hyvinvointialue­neuvottelukunta
        • Asukkaiden osallistumis- ja vaikuttamiskeinot
      • Hyvinvointialueiden talous
        • Hyvinvointialueiden rahoitus
          • Rahoituslaskelmat
        • Lisärahoitus
        • Talousarvio ja -suunnitelma
        • Investoinnit
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
      • Hyvinvointialueiden neuvottelut
    • Julkisen hallinnon ICT
      • Julkisen hallinnon digitalisaatio
        • Elämäntapahtumalähtöinen digitalisaatio
          • Elämäntapahtumalähtöisen digitalisaation edistämisohjelma
            • Usein kysyttyjä kysymyksiä ja vastauksia elämäntapahtumalähtöisestä digitalisaatiosta
          • Edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito
            • Kysymyksiä ja vastauksia edesmenneen omaisen asioiden vaivaton hoito -ohjelmasta
        • Digipalvelulaki
        • Digitaalisten asiointipalvelujen tiekartta
        • Digitaalisten palveluiden laatu ja toimintatavat
        • Tekoäly ja ja kehittyvät teknologiat
          • Ohjeistus generatiivisen tekoälyn hyödyntämisestä julkisessa hallinnossa
          • Robotisaatiohaut
        • Julkishallinnon digitaaliset palvelut
          • Palvelut kansalaisille ja yrityksille
          • Infrastruktuuripalvelut hallinnolle
        • Digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuus
          • Kysymyksiä ja vastauksia digitaalisen viranomaisviestinnän ensisijaisuudesta
      • Tietopolitiikka ja tiedonhallinta
        • Tietopolitiikka
          • Tietopoliittinen selonteko
            • Taustapaperit
          • Tiedonhallintalaki
          • Avoin tieto
          • Tekoälyn eettinen ohjeistus
          • Yhteentoimiva Eurooppa
            • Kysymyksiä ja vastauksia Yhteentoimiva Eurooppa -asetuksesta
        • Julkisen hallinnon tiedonhallinnan ohjaus
          • Tiedonhallinnan yhteistyöryhmät
          • Julkisen hallinnon tiedonhallintakartta
          • Tiedonhallintalain lausuntomenettely
            • Usein kysytyt kysymykset tiedonhallintalain lausuntomenettelystä
          • ICT-hankehallinta ja Hankesalkkupalvelu
        • Hallitusohjelmahankkeet
          • Tiedon hyödyntäminen ja avaaminen
      • Palveluiden ja turvallisuuden ohjaus
        • Turvallisuusverkkotoiminta
        • Digitaalisen turvallisuuden kehittäminen
        • Digitaalisen turvallisuuden ohjaus
        • Valtion yhteiset tieto- ja viestintätekniset palvelut
          • Yhteisten palvelujen käyttövelvollisuus ja palvelujen ohjaus
          • Valtion tieto- ja viestintätekniikkakeskus Valtori ja Valtorin tulosohjaus
        • Pilvipalvelujen hyödyntäminen julkisessa hallinnossa
      • EU ja kansainvälinen yhteistyö
        • Kansainväliset vertailut
        • Nordic Institute for Interoperability Solutions -instituutti
      • Tiedonhallintalautakunta
    • Kunta-asiat
      • Kuntalainsäädäntö
        • Kuntien itsehallinto ja päätöksenteko
        • Kuntarakenne
          • Kuntajaon muuttaminen
          • Vireillepano ja valmistelu
            • Yhdistymisprosessi
            • Osaliitokset
            • Erityinen kuntajakoselvitys
          • Päätöksenteko
          • Avustus kuntien yhdistymisselvityksiin
          • Kuntien yhdistymisen taloudellinen tuki
        • Kuntien henkilöstö
      • Kuntien tehtävät ja toiminta
        • Kuntien tuottavuus ja digitalisaatio
        • Kuntien digitalisaation kannustinjärjestelmä
          • Suunnittelun tueksi - digikannustinavustukset
          • Kuntien digikannustinavustukset 2022
          • Kuntien digikannustinavustukset 2021
          • Kuntien digikannustinavustukset 2020
          • Kuntien digikannustinavustukset 2019
          • Kuntien digihankkeet
        • Valtion ja kuntien yhteistyö
          • Kuntatalouden ja -hallinnon neuvottelukunta
          • Peruspalvelujen arviointi
        • Kansainvälinen yhteistyö
      • Kuntatalous
        • Kuntatalouden seuranta ja arviointi
          • Kuntien tilinpäätöstiedot ja tilinpäätöskortti
          • Talousarviot ja -suunnitelmat sekä talouden suunnittelukehikko
          • Erityisen vaikeassa taloudellisessa asemassa olevat kunnat
        • Kuntatalousohjelma
        • Säädösvalmistelun kuntavaikutusten arviointi
        • Talousraportointi
          • Yhteistyöryhmä
          • Talousraportoinnin ohjeita
        • Valtionosuudet ja kotikuntakorvaukset
          • Kunnan peruspalvelujen valtionosuus
          • Valtionosuuslaskelmia
          • Esi- ja perusopetuksen kotikuntakorvaukset
          • Harkinnanvarainen valtionosuuden korotus
          • Kysymyksiä ja vastauksia kuntien valtionosuuksista ja sote-siirtolaskelmasta
        • Korvaus sote- ja pelastustoimen uudistuksen omaisuusjärjestelyistä kunnalle aiheutuvista kustannuksista
        • Pidennyksen hakeminen alijäämän kattamiskaudelle
        • Kuntien koronatuet
        • Kirjanpitolautakunnan hyvinvointialue- ja kuntajaosto
    • Valtio työnantajana
      • Sopimustoiminta
        • Työrauha
        • Paikallinen sopimustoiminta
        • Luottamusmiestoiminta
        • Työsuojelu
        • Yhteistoiminta
        • Tilastoyhteistyö
      • Valtion virka- ja työehtosopimukset
        • Sopimukset
      • Virka- ja työehdot
        • Palkkaus, kannustejärjestelmät
          • Valtion palkkausjärjestelmä
          • Tulospalkkaus
          • Henkilöstörahastot
        • Työajat
        • Vuosilomat
        • Virkamatkat
        • Poissaolot
        • Luontoisedut
        • Työterveyshuolto
        • Henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Ohjeet, määräykset ja suositukset
        • Muut henkilöstöhallinnon asiakirjat
      • Virkamiesoikeus
        • Muutoksen johtaminen
        • Oikeustapaukset
          • Irtisanominen kollektiiviperusteella
          • Irtisanominen yksilöperusteella
          • Kirjallinen varoitus
          • Korvausvaatimus
          • Lomauttaminen
          • Virantoimituksesta pidättäminen
          • Virkasuhteen purkaminen
          • Muu aihe
        • Valittaminen virkamiestä koskevasta päätöksestä
      • Arvot ja virkamiesetiikka
        • Valtion virkamieseettinen neuvottelukunta
      • Henkilöstöjohtamisen tuki
        • Valtion henkilöstöstrategia
        • Henkilöstösuunnittelu
        • Monipaikkainen työ valtiolla
        • Rekrytointi
        • Osaamisen kehittäminen
        • Henkilökierto ja virkamiesvaihto
        • Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus
        • Työkalut ja menetelmät
        • Työ 2.0
        • Valtion virka-ansiomerkit
      • Valtion henkilöstö tilastoina
  • Ajankohtaista
    • Tiedotteet ja uutiset
    • Kolumnit
    • Puheet
    • Päätökset
    • Uutiskirjeet
    • Tapahtumat
    • Ajankohtaiset teemat
      • Hallitusneuvottelut 2023
      • Virkamiespuheenvuoro
        • Virkamiespuheenvuoron taustamuistiot
      • Meno- ja rakennekartoitus sekä verokartoitus
      • Venäjän hyökkäys Ukrainaan
      • Pohjoismainen yhteistyö
        • Digitalisaatioministerineuvosto MR-Digital
        • Maailman sujuvinta maiden välistä arkea ja liikkuvuutta digitalisaation avulla
      • Suomen kestävän kasvun ohjelma
        • EU:n elpymisväline
          • Elpymis- ja palautumistukiväline
          • Muut ohjelmat
        • Suomen elpymis- ja palautumis­suunnitelma
          • Vihreä siirtymä
          • Digitalisaatio
          • Työllisyys ja osaaminen
          • Sosiaali- ja terveyspalvelut
          • REPowerEU
        • Valmistelun eteneminen
        • Keskeiset termit
      • Digitaalinen euro
      • Pääomamarkkina­unionin syventäminen
      • Pankkiunionin syventäminen
      • Päivittäismaksamisen turvaaminen
    • Tulevat julkistukset
    • VM sosiaalisessa mediassa
    • Tilaa aineistoja
  • Hankkeet ja säädösvalmistelu
    • Digiesteiden purkaminen
    • Digitoimisto
      • Yhteistyöryhmät
      • Digisalkku
      • EU:n digisäädökset
    • Hankinta-Suomi
      • Ajankohtaista ohjelmasta
        • Vuoden hankintayksikkö
      • Työkalut, oppaat ja selvitykset
      • Tilaisuudet ja kokoukset
        • Hankintayksikköverkostot
        • ICT-kohtaamo
        • Tutkijaverkosto
      • Ohjelmakausi 2019-2023
        • Strateginen johtaminen
        • Hankintataitojen kehittäminen
        • Tiedolla johtaminen ja vaikuttavuus
        • Toimivat hankinnat
        • Innovaatiot
        • Taloudellinen kestävyys
        • Sosiaalinen kestävyys
        • Ekologinen kestävyys
      • Kansallinen julkisten hankintojen tietovaranto
    • Hyvinvointialueiden rahoitusmallin kehittäminen
    • Julkiset tilat Suomi -ohjelma
    • Kiinteistöverouudistus
      • Usein kysyttyä kiinteistöverouudistuksesta
      • Aiempaa valmistelumateriaalia
    • Kuntien normien keventäminen ja kuntakokeilut
      • Norminpurkuehdotukset
    • Kustannus­vaikuttavuuden osaamis­keskus
      • Perustiedot hankkeesta
    • Pankki­palvelujen saatavuus
    • Rahapelijärjestelmän uudistuksen toimeenpanohanke
    • Sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan kehittäminen
    • Teknologianeuvottelu­kunta
      • Teknologiapolitiikan toimeenpanon seuranta
    • Työllisyystavoitteiden seuranta
    • Uudistetun eIDAS-asetuksen kansallisen täytäntöönpanon hanke
      • Eurooppalainen lompakkosovellus
        • Kysymyksiä ja vastauksia eurooppalaisesta lompakkosovelluksesta
        • Eurooppalaisten lompakkosovellusten pilotointi
    • Valtion aluehallinnon uudistus
      • Lupa-, ohjaus- ja valvontaviraston toimeenpanohanke
    • Valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistaminen 2020-luvulla
      • Kysymyksiä ja vastauksia valtion palvelu- ja toimitilaverkon uudistamisesta
      • Uudistuksen eteneminen alueilla
      • Yhteisten työympäristöjen konseptikokonaisuus
    • Valtionhallinnon tuottavuusohjelma
    • Valtionosuusuudistus
  • Julkaisut
    • Verkkojulkaisut
      • Hankintakäsikirja
      • Valtion matkustussääntö
      • Taloudellinen katsaus syksy 2025
  • Ministeriö
    • Tehtävä ja strategiset tavoitteet
    • Johto ja organisaatio
      • Ministerit
        • Valtiovarainministeri
        • Kunta- ja alueministeri
        • Elinkeinoministeri
      • Virkamiesjohto
      • Osastot
    • Lautakunnat
      • Tiedonhallinta­lautakunta
        • Tiedonhallintalautakunnan kokoonpano
        • Tiedonhallintalautakunnan jaostot
        • Tiedonhallintalautakunnan ajankohtaiset aineistot
        • Kysymyksiä ja vastauksia tiedonhallintalaista
      • Tuottavuuslautakunta
        • Lautakunnan jäsenet
    • Hallinnonala
      • Virastot
      • Yhtiöt ja liikelaitokset
      • Rahastot
      • Hallinnonalan ohjausasiakirjat
      • Toimialan kunniamerkit
    • Valmiusasiat
      • Valmiuslaki
      • Yhteiskunnan turvallisuusstrategia
      • Kyberturvallisuusstrategia
    • Talous
    • Ilmoittajansuojelu
    • Ministeriö työpaikkana
      • Valtiovarainministeriö työpaikkana
      • Avoimet työpaikat
      • Tutustu työhömme
      • Uratarinat
        • Tiia Jalonen avaa valtion budjetin kaikille näkyväksi
        • Nico Käräjäoja kehittää sujuvampia digitaalisia palveluja
        • Laura Pitkänen toimii tietoyksikön päällikkönä
        • Emilia Rajaniemi aloitti uuden uran VM:ssä
        • Ville Koponen kehittää ja valmistelee kuntiin ja alueisiin liittyvää lainsäädäntöä
        • Katju Holkeri edistää avointa hallintoa ja demokratiaa
        • Sara Hellemaa arvioi ilmasto- ja luontopolitiikan vaikutuksia talouteen
      • Harjoittelijaksi ministeriöön
      • Virka- ja työehtosopimukset
    • Historiaa
    • Yhteystiedot ja asiointi
  • Yhteystiedot
    • Henkilöhaku
    • VM:n viestintä
    • Asiakirjajulkisuuskuvaus

Yhteystiedot