Regeringen lämnade sin tredje tilläggsbudgetproposition för 2025 till riksdagen

Regeringen lämnade den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2025 till riksdagen fredagen den 10 oktober. I tilläggsbudgeten föreslås bland annat ett anslag för beredskap för undantagsförhållanden som Försvarsmaktens hälso- och sjukvård förutsätter och de beräknade skatteinkomsterna uppdateras i enlighet med den nyaste prognosen.
Anslagsbehovet ökar med 163 miljoner euro i tilläggsbudgetpropositionen och de ordinarie inkomsterna ökar med 144 miljoner euro. Dessa ökar tillsammans statens nettoupplåningsbehov med 19 miljoner euro. Statens budgeterade nettoupplåning beräknas uppgå till 13,3 miljarder euro 2025.
Satsningar på beredskap inom hälso- och sjukvården och stödet till Ukraina
För investeringar som har ett samband med Försvarsmaktens beredskap inom hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden föreslås det 104,3 miljoner euro. Det är fråga om ett anslag för en särskild ersättning som betalas till välfärdsområdena. Regeringen förbinder sig att täcka de anslag som beredskapen förutsätter även i de kommande budgetprocesserna.
Maximibeloppet för beställningsfullmakten UKR 2023 föreslås bli utökat med cirka 28,2 miljoner euro för anskaffningar som tidsmässigt infaller 2028. Ändringen av fullmakten innefattar ersättningen till Försvarsmakten för det 29:e materielpaket som överlåtits till Ukraina. För att täcka kostnaderna för stödet till Ukraina föreslås dessutom ett tillägg på 3,8 miljoner euro för Försvarsmaktens omkostnader.
Fullmakt för anskaffning av en ny isbrytare föreslås
Finland intäktsför CEF-stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa till ett belopp av sammanlagt 26,1 miljoner euro för trafikprojekt. För anskaffning av en ny isbrytare föreslås en fullmakt på 170 miljoner euro och ett anslag på 100 000 euro.
Flera preciseringar i behovskalkylen för anslag
På grund av att utbetalningarna har justerats föreslås det att energistödet minskas med 308 miljoner euro. Minskningen gäller såväl det nationella energistödet som stödet för energiinvesteringar (RRF) enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens. När det gäller det nationella energistödet är det i synnerhet fråga om att stora demonstrationsprojekt fördröjs. När det gäller RRF-stödet för energiinvesteringar är det i huvudsak fråga om att projekten ställs in och delvis om att projekten fördröjs. Andelen för inställda projekt utgör cirka 108 miljoner euro.
Det föreslås att anslaget för produktionsstöd för förnybar energi höjs med 23,9 miljoner euro på grund av den ändrade behovskalkylen.
I utgifterna för bostadsbidraget föreslås ett avdrag på 75 miljoner euro till följd av att antalet stödmottagare minskar. Det föreslås att statens ersättning till välfärdsområdena för utgifter för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte sänks med 12 miljoner euro, eftersom antalet personer som deltagit i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har varit lägre än väntat. I statsandelen för förtjänstskyddet inom arbetslöshetsförmånerna föreslås ett tillägg på 33 miljoner euro till följd av att arbetslöshetsgraden stigit.
För statens andel av de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare föreslås ett tillägg på 19,7 miljoner euro till följd av att statens andel har preciserats. I statens andel av de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar föreslås ett avdrag på 50 miljoner euro på grund av att antalet mottagare av folkpension och av bostadsbidrag för pensionstagare är mindre än beräknat.
På grund av att antalet personer som får tillfälligt skydd är större än beräknat föreslås det ett tillägg på 25 miljoner euro för statens ersättningar för främjande av integration.
Det föreslås ett tillägg på 7,3 miljoner euro för översättnings- och tolkningstjänster i samband med rättegångsförfaranden. Det föreslås ett tillägg på 15,7 miljoner euro för arvoden för privata rättsbiträden, varav 4 miljoner täcks genom interna överföringar inom förvaltningsområdet.
Det föreslås ett tillägg på 7,5 miljoner euro för rederistöd. Behovskalkylen för anslaget har preciserats på grund av förändringar i fartygsbeståndet och ökade bemanningskostnader.
Regeringen behandlar investeringsbehov, inklusive riksväg 9, som en separat helhet och beslut fattas i samband med kompletteringen av budgetpropositionen för 2026 under november månad.
Ett urval andra ändringar
För rekryteringsstödet för unga föreslås ett anslag på 30 miljoner euro.
För små och medelstora företags investerings- och utvecklingsprojekt föreslås det en fullmakt på 10 miljoner euro och ett anslag på 0,3 miljoner euro för att användas i landskapen Kymmenedalen och Södra Karelen som en del av genomförandet av programmet för östra Finland.
För utvecklingskostnader för att utnyttja privata digitala posttjänster föreslås det 6,9 miljoner euro.
Fullmakten för spetsprojekt för ren energi i Finland minskas med 50 miljoner euro och fullmakten för den näringspolitiska reserveringen med 40 miljoner euro som en del av de anpassningsåtgärder som regeringen beslutade om vid höstens budgetförhandlingar. Dessutom återtas 48 miljoner euro som inte använts av fullmakten för den näringspolitiska reserveringen.
För beredskap att betala tilläggsfinansiering enligt lagen om välfärdsområdenas finansiering föreslås ett tillägg på 2,5 miljoner euro.
För förvaltningsnämnden för Sveaborg föreslås det 1,8 miljoner euro för brådskande reparation av skador som orsakats av det trasiga utloppsröret i torrdockan.
Till Migrationsverket föreslås 1,3 miljoner euro för en utveckling av engångskaraktär av de informationssystem som krävs till följd av ändringen av utlänningslagen.
Finansministeriets höstprognos har beaktats i inkomstposterna
Det föreslås att inkomstposten som helhet höjs med 144 miljoner euro netto. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 701 miljoner euro. Den nya kalkylen baserar sig på finansministeriets makroekonomiska prognos från september. Ändringarna förklaras bland annat av mindre skatteintäkter än väntat och svagare prognoser för skattebasernas utveckling.
Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med sammanlagt 610 miljoner euro, vilket inbegriper bland annat en med 400 miljoner euro förhöjd kalkyl över återtaganden av anslag som överförts från tidigare år. Det föreslås att statens dividendinkomster, kapitalåterbäringar och inkomster av försäljning av aktier höjs med 235 miljoner euro. Tillägget föranleds av en preciserad uppskattning av utdelningsinkomster och kapitalåterbäringar och baserar sig på bland annat bolagsstämmobeslut.
Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, och Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514.
Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].