Finanspolitiska ministerutskottet drog upp riktlinjer för hur de tilläggsbesparingar inom statsförvaltningen som det beslutades om vid halvtidsöversynen ska genomföras

Den 24 juni fastställde finanspolitiska ministerutskottet hur de årliga tilläggsbesparingarna på 130 miljoner euro inom statsförvaltningen ska genomföras och fördelas på olika förvaltningsområden utöver de besparingar på nästan 400 miljoner euro som man redan tidigare kommit överens om.
Målet är att åstadkomma besparingar genom att avveckla och lätta på uppgifter och skyldigheter, förbättra användningen av statsförvaltningens gemensamma koncerntjänster samt påskynda utnyttjandet av digitalisering och artificiell intelligens inom statsförvaltningen. Besparingarna kan eventuellt också ha konsekvenser för de statsanställda och påverka servicenivån.
”Det svåra läget inom de offentliga finanserna innebär oundvikligen att besparingar också behövs inom förvaltningen. Besparingarna uppgår till sammanlagt drygt 500 miljoner euro, så det är nödvändigt att kunna avveckla uppgifter och skyldigheter för att klyftan mellan resurser och skyldigheter inte ska växa. Ministerierna och ämbetsverken ska kunna fokusera på att sköta sina kärnuppgifter. Därför kommer finanspolitiska ministerutskottet att noga följa hur arbetet med att avveckla uppgifter och skyldigheter framskrider”, säger finansminister Riikka Purra, som föredrog ärendet.
Besparingar eftersträvas genom digitalisering och effektivisering av koncerntjänsterna
Helheten av sparåtgärder omfattar mycket annat än bara avveckling av uppgifter och skyldigheter. De viktigaste sparåtgärderna gäller utveckling av koncerntjänsterna och effektivare utnyttjande av digitaliseringen. När det gäller digitaliseringen ligger tyngdpunkten på att möjliggöra AI-baserad myndighetsrådgivning samt på åtgärder för att främja utnyttjandet av molntjänster.
De statliga koncerntjänsternas roll stärks och tjänsteproduktionen effektiviseras bland annat genom ökade gemensamma upphandlingar, fortsatta effektiviseringsåtgärder inom Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och Senatfastigheter samt koncentrering av personalförvaltningens uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet.
Fördelningen av besparingarna mellan olika förvaltningsområden
Till följd av utmaningarna i den säkerhetspolitiska miljön blir försvars- och säkerhetssektorn föremål för mer måttfulla besparingar än andra sektorer. En stor del av de statsanställda arbetar inom försvars- och säkerhetssektorn, vilket oundvikligen innebär ett större anpassningsbehov inom andra förvaltningsområden.
Sparmålen för de olika förvaltningsområdena har beräknats i förhållande till omkostnaderna under huvudtitlarna 2029 i planen för de offentliga finanserna för 2026–2029. Besparingarna fördelas på olika förvaltningsområden så att de minskar förvaltningsområdets sammanräknade omkostnader enligt följande:
- försvarsministeriets och inrikesministeriets förvaltningsområden 1 procent
- justitieministeriets förvaltningsområde 1,25 procent
- övriga förvaltningsområden 2,57 procent.
Viktningen av besparingarna kan leda till större skillnader mellan förvaltningsområdenas och ämbetsverkens resurser. Detta bör beaktas särskilt när ministerierna fördelar besparingarna på ämbetsverken. I synnerhet i början kan flera ämbetsverk tillfälligt utnyttja anslag som blivit oanvända från tidigare år vid anpassningen av verksamheten. Ministerierna ska senast den 13 augusti som en del av beredningen av budgetpropositionen för 2026 föreslå hur besparingarna fördelas mellan ämbetsverken inom förvaltningsområdet. Den övergripande säkerheten i Finland byggs upp genom gemensamma insatser från alla förvaltningsområden.
Besparingarnas konsekvenser för personalen och servicenivån
Besparingarnas omfattning återspeglas på olika sätt i statsförvaltningens verksamhet. För personalen kan anpassningsåtgärderna innebära samarbetsförfaranden, permitteringar eller uppsägningar. Ändringarna kommer också i viss mån att synas i servicenivån. Målet är dock att besparingarna i första hand ska gälla strukturer och verksamhetssätt så att konsekvenserna för personalen blir små.
Mer information: Mikael Lith, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 334, och Susanna Huovinen, understatssekreterare, tfn 0295 530 199, finansministeriet
Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].