Regeringens proposition om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering till riksdagen
Statsrådet överlämnade den 30 april till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering. De föreslagna ändringarna gäller finansieringen av främjandet av hälsa och välfärd samt de välfärdsområdesspecifika bestämningsfaktorerna för finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Genom den temporära ändringen genomförs sparåtgärder av engångsnatur som gäller övergångsutjämningar.
Propositionsutkastet motsvarar i huvudsak det utkast som varit på remiss. Utkastet till propositionen var på remiss under perioden 27.1.–7.3.2025. Välfärdsområdesdelegationen behandlade dessutom den 4 april 2024 de konsekvensbedömningar som uppdaterats på 2026 års nivå.
Incitamenten för främjande av hälsa och välfärd utökas i finansieringen
Finansieringsandelen för främjande av hälsa och välfärd höjs i enlighet med regeringsprogrammet. Höjningen är i detta skede måttlig, dvs. från nuvarande en procent till 1,5 procent av finansieringen av social- och hälsovården. Förslaget fick omfattande understöd under remissbehandlingen. Med beaktande av remissvaren ska höjningen finansieras genom en sänkning av andelarna för invånarantalet och servicebehovet med 0,25 procentenheter.
Dessutom föreslås det att beräkningen av koefficienten för välfärd och hälsa preciseras så att dess sporrande effekt ökar. Till följd av remissvaren kommer förordningen att innehålla bestämmelser om målvärdena för resultatindikatorerna i fråga om koefficienten för välfärd och hälsa. Utkastet till förordning sänds ännu skilt på remiss.
Med avvikelse från det utkast som var på remiss ska den finansiering som allokeras från och med 2026 på basis av främjandet av hälsa och välfärd tas i beaktande i de områdesspecifika övergångsutjämningarna i enlighet med den gällande lagen. Den ändring som varit på remiss skulle annars till denna del tillsammans med de övriga föreslagna ändringarna ha medfört alltför stora områdesspecifika ändringar i finansieringen för 2026 i vissa regioner, med tanke på finansieringens tillräcklighet och förutsägbarhet.
Allokeringen och förutsägbarheten av finansieringen av social- och hälsovården förbättras
I bestämningsfaktorerna för finansieringen av social- och hälsovården görs en lagstadgad uppdatering av prioriteringen av de kalkylerade kostnader som baserar sig på behoven av hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster.
Förslaget motsvarar det utkast som varit på remiss. Uppdateringen ska basera sig på kostnadsuppgifterna enligt välfärdsområdenas bokslut för 2023. Avsikten är att prioriteringarna så exakt som möjligt ska beskriva välfärdsområdenas faktiska kostnadsfördelning. Dessutom ska de uppgiftsändringar som trätt i kraft efter 2023 beaktas vid beräkningen av finansieringen.
För att göra finansieringen mer förutsägbar ska de områdesspecifika servicebehovskoefficienterna beaktas utifrån uppgifter för två år. Behovskoefficienterna för till exempel 2026 beräknas som medeltalet av de behovskoefficienter som beräknats på basis av uppgifterna för 2022 och 2023. Förslaget motsvarar det som varit på remiss. Propositionens konsekvensbedömningar har uppdaterats med de regionala behovskoefficienter som ligger till grund för finansieringen för 2026. Ändringarna i de behovskoefficienter som beräknats på basis av uppgifterna för 2022 och 2023 är fortfarande rätt stora, men användningen av medeltalet jämnar ut den effekt den årliga variationen i behovskoefficienterna har på finansieringen.
Arbetet med att utveckla tillförlitligheten hos behovskoefficienternas kunskapsunderlag fortsätter tillsammans med finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och välfärdsområdena.
Faktorer för riskkoefficienten för räddningsväsendet och deras viktkoefficienter ses över
När det gäller bestämningsfaktorerna för finansieringen av räddningsväsendet föreslås det en justering av bestämmelserna om de faktorer som ska användas när riskkoefficienten för räddningsväsendet bestäms och av bestämmelserna om deras viktkoefficienter. Vid beräkningen av riskkoefficienten beaktar man inte olyckor som inträffat. Enligt den gällande lagen delas välfärdsområdet upp i rutor på en kvadratkilometer för att riskkoefficienten för räddningsväsendet ska kunna fastställas. Enligt propositionen ska ett enskilt riskobjekt eller verksamhet som bedrivs inom flera rutor beaktas som en helhet så att den höjer viktkoefficienten för endast en ruta.
Det föreslås att bestämmelser om viktkoefficienten för rutor i riskklass I och II utfärdas på lagnivå. För riskobjekt i riskklass III eller IV, som hamnar i rutor och som definieras närmare i förordningen, eller för verksamhet som bedrivs kan man genom förordning föreskriva olika viktkoefficienter (1–5) i enlighet med de risker som påverkar det servicebehov som objektet eller verksamheten medför.
Närmare bestämmelser om faktorerna för riskkoefficienten för räddningsväsendet och deras viktkoefficienter finns i 4 § finansieringsförordningen. I fråga om de ändringar som föreslås i 4 § i förordningen sänds utkastet till förordning ännu skilt på remiss.
Den temporära nedskärningen av övergångsutjämningstillägget gäller Helsingfors
Genom propositionen genomförs också de sparåtgärder av engångsnatur som gäller övergångsutjämningarna och som fastställdes i planen för de offentliga finanserna våren 2024 (15 miljoner euro 2026 och 20 miljoner euro 2027). Den temporära ändringen gäller i enlighet med utkastet som varit på remiss endast de välfärdsområden som får övergångsutjämningstillägg och där minskningen av övergångsutjämningen inte äventyrar en tillräcklig finansiering för ordnandet av de lagstadgade tjänsterna med beaktande av beloppet av den kalkylerade finansiering samt de faktiska kostnaderna. Denna situation gäller i praktiken enbart Helsingfors stad, där graderingen av övergångsutjämningstillägget ändras med 24 euro per invånare 2026 och 30 euro per invånare 2027.
Det ekonomiska läget i de områden som får övergångsutjämningstillägg (Helsingfors, Mellersta Nyland, Satakunta, Kymmenedalen, Södra Karelen, Södra Savolax, Mellersta Finland och Österbotten) varierar stort, vilket också betyder att övergångsutjämningstilläggets betydelse med tanke på tryggandet av en tillräcklig finansiering för ordnandet av de lagstadgade tjänsterna varierar från område till område.
Enligt uppgifterna från de första åren av reformen har Helsingfors stads finansiering för social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster varit bättre tryggad än i andra områden. Detta förklaras framför allt av Helsingfors stads särdrag jämfört med andra välfärdsområden. Helsingfors behöll till exempel ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet i samband med social- och hälsovårdsreformen och fick därmed inga stora ändringskostnader till följd av reformen. Trots detta allokerar den efterhandsjustering av finansieringen som görs på riksnivå Helsingfors stad kalkylerad finansiering till ett belopp av ca 150 miljoner euro 2025 och uppskattningsvis ca 140 miljoner euro 2026.
Helsingfors stads bokslut visade ett överskott 2023 och 2024. Staden har således inget underskott i bokslutet för 2023–2024 som ska täckas före utgången av 2026. Övriga regioner som får övergångsutjämningstillägg har ett underskott på över 500 euro per invånare 2023–2024, med undantag för Österbotten på 380 euro per invånare, vilket innebär att det med tanke på finansieringens tillräcklighet inte är motiverat att rikta nedskärningen till dem.
Finansieringen ökar i alla regioner 2026
De föreslagna ändringarna i bestämningsgrunderna för den kalkylerade finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet påverkar allokeringen av den områdesspecifika finansieringen 2026. Trots ändringarna ökar finansieringen av varje region 2026 jämfört med 2025. Ändringarna jämnar ut växlingens regionala variation något.
Även efter de ändringar som föreslås i propositionen ökar Helsingfors finansiering med 3,8% 2026 jämfört med 2025, vilket är mer än genomsnittet för hela landet (3,7%). Helsingfors stads förutsättningar för att ordna av service kan således inte anses bli äventyrade.
Välfärdsområdenas finansiering uppgår 2026 på riksnivå till sammanlagt ca 27,1 miljarder euro. Finansieringen ökar med ca 870 miljoner euro från 2025. Finansieringskalkylerna för 2026 har publicerats den 30 april 2025.
Pressmeddelandet om finansieringskalkyler 30.4.
Mer information:
Eeva Mäenpää, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 266, eeva.maenpaa(a)gov.fi,
Kaarle Myllyneva, planerare, finansministeriet, tfn 0295 530 472 (finansieringskalkyler)
Antti Väisänen, ledande specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 0295 530 466
Linda Viitala, ledande sakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 299 (riskkoefficient för räddningsväsendet)
Sammandraget av utlåtandena
Regeringens proposition om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering
Tidigare pressmeddelanden:
Förslag till lag om välfärdsområdenas finansiering på remiss